Annons

Björklund får knappt godkänt

Publicerad 10 december 2010

– Vi är oroade över att regeringen drar ner på Lärarlyftet i ett läge när vi kanske skulle behöva göra precis tvärtom, säger Mikael Damberg, Socialdemokraternas skolpolitiske talesman.

På en valaffisch sammanfattade du vad som behövs för skolan: mindre klasser och kompetenta lärare. Hur ska vi nå dit?
– Det sammanfattar vad som betyder väldigt mycket både för eleverna och för kunskapsresultaten. För att nå dit krävs prioriteringar och ett målmedvetet arbete. Prioritering i form av ekonomi, vi har lagt ett förslag och öronmärker miljardbelopp i vår budget till skolan för att minska klasserna och därmed ge lärarna mer tid att jobba med varje enskild elev. De ska kunna både utmana och stödja de som har det riktigt svårt.
Mikael Damberg är Socialdemokraternas skolpolitiske talesman som har en fast punkt i Solna kommun där han även växte upp. En kort period satt han i barn– och utbildningsnämnden i hemmakommunen men det blev ”för mycket förvaltningsfrågor”. Han ville ut i verkligheten. Bägge föräldrarna var politiskt engagerade men han tyckte politiken verkade tråkig tills han började gymnasiet då intresset väcktes på allvar. Han läste sen förvaltningsekonomi på Stockholms universitet. En långt steg för en kille som drev igenom att han skulle få hemspråksundervisning på finska på grund av sin mammas bakgrund men som sen länge slet med stora svårigheter med stavning.
– Jag hade verkligen ”ågren” när jag skulle skriva vykort även om det bara handlade om tre rader. Jag visste att det skulle bli fel. Men mina erfarenheter gör att jag känner för de som har det svårt i skolan. Det blir mycket svårt med självkänslan. För mig var det en fantastisk känsla när jag kände mig trygg i språket, säger han, som valde att skriva mycket på sin fritid samtidigt som han engagerade sig politiskt. Under karriären har han sen bland annat varit talskrivare åt Göran Persson.

Hinner inte med

Han fortsätter spåret om mindre klasser i skolan och berättar om när en av hans döttrar började ettan och de var 29 elever i klassen.
– Det inser ju alla lärare att ingen hinner med varje elev då.  Det blir stor skillnad i det pedagogiska uppdraget om en klass har 22 eller 29 elever. 
– Så ska vi ha kompetenta och riktigt duktiga lärare. Här tycker jag Björklund går för långsamt fram när det gäller kraven på lärarutbildningen. Vi tycker det behövs ett intagningstest för utbildningen. Det behövs både intresse och vilja för att bli lärare.
Kommer den nya lärarutbildningen att förbättra statusen för lärarna?

– Inte per automatik, till exempel England och Norge har arbetat strategiskt för att höja intagsnivån. Där sänder man ut strategiska signaler om att vem som helst inte kan bli lärare. Universitet och högskolor måste också ta ett större ansvar när det gäller lärarutbildningarna.
– Forskning och utveckling måste följa med, vilket de inte har gjort här. Och politikerna ska inte lägga sig i.
– Det är i sammanhanget också märkligt att regeringen drar ner på Lärarlyftet. Det är vi oroade för i ett läge när vi kanske skulle behöva göra precis tvärtom.
Lärarlegitimationen har stöd av S och Damberg, eftersom den professionaliserar läraryrket och kan skapa nya karriärtjänster och en bättre löneutveckling.
– Vi måste våga säga att vi behöver riktigt duktiga lärare och också våga tala om att vissa lärare faktiskt inte fungerar. Där har rektorerna ett enormt ansvar att hjälpa dessa lärare att hitta nya utvecklingsvägar eller att faktiskt byta karriär. Det har varit lite tabu men vi måste prata om det.
Han tror att vi på det sättet också kan få en reell diskussion om ersättnings– och belöningsmöjligheter samt även nya karriärvägar för lärare.
– Legitimationen är också bra för att kvalitetssäkra undervisningen, och skapa ett tryck ute i kommunerna att titta på behörighet och kompetens.
Vad kan du berätta om vägen fram till överenskommelsen med regeringen om betygen?

– Vi har i nästan fem år önskat blocköverskridande överenskommelser men alliansregeringen var för upptagen av sig själv. Nu efter valet har regeringen upptäckt att de inte har majoritet i riksdagen. Då ringde Björklund och frågade om vi kunde diskutera de nationella betygskriterierna. Och jag tycker det blev en bra överenskommelse. De långsiktiga vinnarna av överenskommelsen är dock eleverna och lärarna som får en hållbar lösning.
Hur ser du på resultatet av den senaste Pisa-undersökningen?

– Det här är en enorm varningssignal och det mest dramatiska är att vi verkar vara i fritt fall. Och det gäller även områden där vi tidigare varit bra, som likvärdigheten och läsförståelsen. Vi är medelmåttor.

Vill ha långsiktig skolpolitik

– Nu måste vi göra många olika saker. Framför allt ta detta på allvar och driva långsiktig skolpolitik och vi måste investera nu. Det går inte att invänta statliga styrdokument som på tio års sikt kanske kan förbättra kvaliteten. Vi behöver också en långsiktig skolpolitik så att alla vet vad som gäller; skolledare, lärare och elever.
– Sen tror jag inte att det tar tio år att förändra ett lands skolutveckling som Björklund talar om. Konsultföretaget McKinsey talar om sex år och en del forskare talar om två år.
Magnus Oskarsson, vid Mittuniversitet och nationell projektledare för Pisa, menar att en förklaring till den minskade likvärdigheten är en kombination av det fria skolvalet och en ökad boendesegregering. Tycker du det stämmer?

– Ja, det tror jag.  Och då måste skolpolitiker ha en klar bild hur vi överbryggar detta.
Han gör en längre jämförelse med kommunernas mycket olika flyktingmottagande och det han betecknar som en obefintlig bostadspolitik. Och är mycket kritisk till att regeringen inte arbetar tillräckligt aktivt mot den ökade skolsegregeringen.
– Men skolan har också ett eget kompensatoriskt ansvar att ge alla elever likvärdiga möjligheter.
– Vi Socialdemokrater motsätter oss heller inte bra förslag från regeringen - men Jan Björklund måste lyssna även på oss ibland. Om vi är konstruktiva i vår opposition som till exempel kring mer matte på lågstadiet, då tycker jag att regeringen åtminstone till exempel kan titta på vårt förslag om tio–årig grundskola.
Vilket betyg ger du Björklund? Damberg funderar lite och säger sen:

– Han får knappt godkänt. Det är bra att han visat intresse för skolfrågorna och genomfört en rad förändringar som vi initierat. Men däremot tar han inte forskningen på allvar. Det är ett problem, vi måste minska politiseringen av skolfrågorna och lyssna mer på forskningen. Regeringen har, som jag nämnt, heller inte tagit något initiativ för att arbeta mot segregeringen i skolan. Och till sist tittar Björklund bakåt för mycket istället för framåt. Eleverna ska förberedas för framtidens samhälle. Björklund har nu byggt in för många återvändsgränder med till exempel tidiga språkval som görs i mellanstadiet och som påverkar vilken universitetsutbildning man sen kan komma in på. Det rimmar väldigt illa med det framväxande kunskapssamhället och ett livslångt lärande. Han har fastnat i sina egna dogmer.
Hur ser din egen prioriteringsordning ut på skolområdet?

– För det första måste vi skapa en likvärdig skola. Jag hatar att inte alla elever har samma möjligheter. För det andra ska vi våga investera i skolsystemet för att få framgång och då utgå från forskningen. För det tredje ska vi satsa på skolledarna och lärarna.
Damberg talar också om skolor i särskilt tuffa områden och tar engelsmännens metod att stödja dessa skolor som exempel:
– De har tagit in framgångsrika rektorer som får ta sig an skolor med problem för att leda utvecklingsarbetet i rätt riktning. Och även rekryterat särskilt duktiga lärare och sen belönat dem.
Han vill ha långsiktiga strukturer eftersom det annars kan finns en risk för stigmatisering. Och på sikt vill han ha mer samarbete:
– Skolsystemet behöver byggas med mer samarbete. Framgångrika skolor internationellt har mer samarbete. Och skapar på ett sånt sätt lärande organisationer.
Hur viktig är utvärderingen av tidigare skolreformer?

– Jätte viktig men det är inte politikerna som ska döma historien. Rätt och riktigt är att forskare gör en analys av svenska skolsystemet.
Hur ser du på den nya parlamentariska situationen i riksdagen med SD som vågmästare?

– Vi hade velat vinna så det är ju en olycklig parlamentarisk situation, säger han och skrattar lite.
– I grunden är den nya situationen dock bra för att blockpolitiken utmanas. Nu kan vi få en tuffare debatt och det är ett första steg mot att uppluckra blockpolitiken. Allmänheten tror jag heller inte vill ha en fördummad politisk debatt med bara två olika alternativ, verkligheten är ju mer sammansatt än så.

Oro bland elever

– Jag ser möjligheter även om det är väldigt tråkigt att Sverigedemokraterna har hamnat i riksdagen. Risken är att vi får ett förråat politiskt samtal och skapar oro bland elever som undrar över vilket samhälle de hör hemma i.
Finns det något sammanhang då du skulle kunna tänka dig att förhandla med SD?

– Jag ser inte den möjligheten. Vi har bestämt oss att inte förhandla med dem.  Men jag tror att regeringen i ett minoritetsläge kommer ta kontakt med oss för att förhandla.
– Jag välkomnar också att S inte behöver vänta fyra år för att kunna påverka utbildningspolitiken.
Är du en pragmatisk oppositionspolitiker?

– Jag är väldigt ideologisk om vad svensk skola ska uppnå men pragmatisk för hur vi ska nå dit. Vi ska också lyssna på duktiga skolledare och lärare.  Men det spelar ingen roll om katten är svart eller grå om den jagar möss…
I valrörelsens slutskede talade du om att du vill ha en nationell it-strategi. Kan du utveckla den idén?

– Vi har motionerat i riksdagen om detta också. Flera länder runt oss har en it-strategi. Det handlar om att skolan ska vara "up to date" med samhället i övrigt. Det är inget fritt val utan en del av verkligheten. Men det går väldigt olika snabbt nu. En del elever får idag inte möta modern teknik på sin skola. Det oroar mig att Björklund inte är sömnlös på nätterna över att förutsättningarna är så olika för eleverna idag.
– Vi har heller inget bra erfarenhetsutbyte för lärare. Läromedlen behöver också bättre kopplingar till den moderna tekniken och en bra stödstruktur behövs för kommunerna så de slipper göra om misstag som andra gjort.
– Det är ett misstag att vi ligger så långt efter.
Hur ser du på beslutet att de estetiska ämnena inte längre blir obligatoriska i gymnasiet? Är det ett beslut du skulle kunna tänka dig att häva om du blev utbildningsminister?

– Vi vill inte riva upp hela gymnasiereformen men det här är en av de delarna vi vill se över. Och det gäller inte bara gymnasiet eftersom de estetiska karaktärerna för en lågstadielärare nu ska läggas på andra, som till exempel fritidspersonalen. Men de estetiska ämnena behövs redan här. Elevernas framtida arbetsmarknad ställer krav på både kunskap och kreativitet. Jag har träffat många rektorer som har satsat på kombinationer med de estetiska ämnena och de är verkligt bekymrade.
När du är ute på skolor, vad vill lärarna tala med dig om?

– Deras arbetssituation, de är oerhört pressade och får vänta länge på stöd för exempelvis en elev som de inte klarar av. Eller så får de inget stöd alls. Alla förändringar är oroande och till sist finns under ytan hela tiden frågan om skolan som är allt mer ojämlik.
– De kommande åren kommer att bli rätt stökiga för skolan. Lärarna tvekar själva inför vilken fortbildning de kan få och blir oroliga. Många kommuner kan också få svårt att leva upp till de nya kraven.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Etikforskaren: Värdegrunden en ”IKEA-moral” för eleverna

Kritik

En värdegrund för skolan som dikterar vad som är rätt och fel duger inte. Istället behöver eleverna få testa sina värderingar i öppna samtal – inte minst elever med ”problematiska” värderingar. Det menar David Kronlid, lektor vid Uppsala Universitet.

Annons
Annons

Regeringen utreder statligt finansierad skola

Nytt uppdrag

En statlig utredning ska följa upp Skolkommissionens förslag på ökad statlig finansiering av grundskolan, meddelar regeringen på torsdagen.
– Ett första och viktigt steg mot en statligt finansierad skola, säger Svante Tideman, 1:e vice ordförande för LR.

Annons

Tävla och vinn!

Tävling

Hur ser din sommar som lärare ut? Skriv och berätta vad du gör för att ha något att minnas när höstterminen går in i mörka november. Som belöning lottar vi ut fem exemplar av Danny Wattins succéroman ”Historiegeneratorn”.

6 tips: Din röst påverkar eleverna

Läraryrket är ett röstyrke. Men lärarens kanske viktigaste verktyg får sällan den kärlek den behöver. 
– Det förvånar mig att lärarens röst får så lite uppmärksamhet, säger Viveka Lyberg Åhlander, docent i logopedi.

Annons
Annons

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Almedalen 2018

”Lärare kan för lite om dyslexi”

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons