Annons

Björklund får knappt godkänt

Publicerad 10 december 2010

– Vi är oroade över att regeringen drar ner på Lärarlyftet i ett läge när vi kanske skulle behöva göra precis tvärtom, säger Mikael Damberg, Socialdemokraternas skolpolitiske talesman.

På en valaffisch sammanfattade du vad som behövs för skolan: mindre klasser och kompetenta lärare. Hur ska vi nå dit?
– Det sammanfattar vad som betyder väldigt mycket både för eleverna och för kunskapsresultaten. För att nå dit krävs prioriteringar och ett målmedvetet arbete. Prioritering i form av ekonomi, vi har lagt ett förslag och öronmärker miljardbelopp i vår budget till skolan för att minska klasserna och därmed ge lärarna mer tid att jobba med varje enskild elev. De ska kunna både utmana och stödja de som har det riktigt svårt.
Mikael Damberg är Socialdemokraternas skolpolitiske talesman som har en fast punkt i Solna kommun där han även växte upp. En kort period satt han i barn– och utbildningsnämnden i hemmakommunen men det blev ”för mycket förvaltningsfrågor”. Han ville ut i verkligheten. Bägge föräldrarna var politiskt engagerade men han tyckte politiken verkade tråkig tills han började gymnasiet då intresset väcktes på allvar. Han läste sen förvaltningsekonomi på Stockholms universitet. En långt steg för en kille som drev igenom att han skulle få hemspråksundervisning på finska på grund av sin mammas bakgrund men som sen länge slet med stora svårigheter med stavning.
– Jag hade verkligen ”ågren” när jag skulle skriva vykort även om det bara handlade om tre rader. Jag visste att det skulle bli fel. Men mina erfarenheter gör att jag känner för de som har det svårt i skolan. Det blir mycket svårt med självkänslan. För mig var det en fantastisk känsla när jag kände mig trygg i språket, säger han, som valde att skriva mycket på sin fritid samtidigt som han engagerade sig politiskt. Under karriären har han sen bland annat varit talskrivare åt Göran Persson.

Hinner inte med

Han fortsätter spåret om mindre klasser i skolan och berättar om när en av hans döttrar började ettan och de var 29 elever i klassen.
– Det inser ju alla lärare att ingen hinner med varje elev då.  Det blir stor skillnad i det pedagogiska uppdraget om en klass har 22 eller 29 elever. 
– Så ska vi ha kompetenta och riktigt duktiga lärare. Här tycker jag Björklund går för långsamt fram när det gäller kraven på lärarutbildningen. Vi tycker det behövs ett intagningstest för utbildningen. Det behövs både intresse och vilja för att bli lärare.
Kommer den nya lärarutbildningen att förbättra statusen för lärarna?

– Inte per automatik, till exempel England och Norge har arbetat strategiskt för att höja intagsnivån. Där sänder man ut strategiska signaler om att vem som helst inte kan bli lärare. Universitet och högskolor måste också ta ett större ansvar när det gäller lärarutbildningarna.
– Forskning och utveckling måste följa med, vilket de inte har gjort här. Och politikerna ska inte lägga sig i.
– Det är i sammanhanget också märkligt att regeringen drar ner på Lärarlyftet. Det är vi oroade för i ett läge när vi kanske skulle behöva göra precis tvärtom.
Lärarlegitimationen har stöd av S och Damberg, eftersom den professionaliserar läraryrket och kan skapa nya karriärtjänster och en bättre löneutveckling.
– Vi måste våga säga att vi behöver riktigt duktiga lärare och också våga tala om att vissa lärare faktiskt inte fungerar. Där har rektorerna ett enormt ansvar att hjälpa dessa lärare att hitta nya utvecklingsvägar eller att faktiskt byta karriär. Det har varit lite tabu men vi måste prata om det.
Han tror att vi på det sättet också kan få en reell diskussion om ersättnings– och belöningsmöjligheter samt även nya karriärvägar för lärare.
– Legitimationen är också bra för att kvalitetssäkra undervisningen, och skapa ett tryck ute i kommunerna att titta på behörighet och kompetens.
Vad kan du berätta om vägen fram till överenskommelsen med regeringen om betygen?

– Vi har i nästan fem år önskat blocköverskridande överenskommelser men alliansregeringen var för upptagen av sig själv. Nu efter valet har regeringen upptäckt att de inte har majoritet i riksdagen. Då ringde Björklund och frågade om vi kunde diskutera de nationella betygskriterierna. Och jag tycker det blev en bra överenskommelse. De långsiktiga vinnarna av överenskommelsen är dock eleverna och lärarna som får en hållbar lösning.
Hur ser du på resultatet av den senaste Pisa-undersökningen?

– Det här är en enorm varningssignal och det mest dramatiska är att vi verkar vara i fritt fall. Och det gäller även områden där vi tidigare varit bra, som likvärdigheten och läsförståelsen. Vi är medelmåttor.

Vill ha långsiktig skolpolitik

– Nu måste vi göra många olika saker. Framför allt ta detta på allvar och driva långsiktig skolpolitik och vi måste investera nu. Det går inte att invänta statliga styrdokument som på tio års sikt kanske kan förbättra kvaliteten. Vi behöver också en långsiktig skolpolitik så att alla vet vad som gäller; skolledare, lärare och elever.
– Sen tror jag inte att det tar tio år att förändra ett lands skolutveckling som Björklund talar om. Konsultföretaget McKinsey talar om sex år och en del forskare talar om två år.
Magnus Oskarsson, vid Mittuniversitet och nationell projektledare för Pisa, menar att en förklaring till den minskade likvärdigheten är en kombination av det fria skolvalet och en ökad boendesegregering. Tycker du det stämmer?

– Ja, det tror jag.  Och då måste skolpolitiker ha en klar bild hur vi överbryggar detta.
Han gör en längre jämförelse med kommunernas mycket olika flyktingmottagande och det han betecknar som en obefintlig bostadspolitik. Och är mycket kritisk till att regeringen inte arbetar tillräckligt aktivt mot den ökade skolsegregeringen.
– Men skolan har också ett eget kompensatoriskt ansvar att ge alla elever likvärdiga möjligheter.
– Vi Socialdemokrater motsätter oss heller inte bra förslag från regeringen - men Jan Björklund måste lyssna även på oss ibland. Om vi är konstruktiva i vår opposition som till exempel kring mer matte på lågstadiet, då tycker jag att regeringen åtminstone till exempel kan titta på vårt förslag om tio–årig grundskola.
Vilket betyg ger du Björklund? Damberg funderar lite och säger sen:

– Han får knappt godkänt. Det är bra att han visat intresse för skolfrågorna och genomfört en rad förändringar som vi initierat. Men däremot tar han inte forskningen på allvar. Det är ett problem, vi måste minska politiseringen av skolfrågorna och lyssna mer på forskningen. Regeringen har, som jag nämnt, heller inte tagit något initiativ för att arbeta mot segregeringen i skolan. Och till sist tittar Björklund bakåt för mycket istället för framåt. Eleverna ska förberedas för framtidens samhälle. Björklund har nu byggt in för många återvändsgränder med till exempel tidiga språkval som görs i mellanstadiet och som påverkar vilken universitetsutbildning man sen kan komma in på. Det rimmar väldigt illa med det framväxande kunskapssamhället och ett livslångt lärande. Han har fastnat i sina egna dogmer.
Hur ser din egen prioriteringsordning ut på skolområdet?

– För det första måste vi skapa en likvärdig skola. Jag hatar att inte alla elever har samma möjligheter. För det andra ska vi våga investera i skolsystemet för att få framgång och då utgå från forskningen. För det tredje ska vi satsa på skolledarna och lärarna.
Damberg talar också om skolor i särskilt tuffa områden och tar engelsmännens metod att stödja dessa skolor som exempel:
– De har tagit in framgångsrika rektorer som får ta sig an skolor med problem för att leda utvecklingsarbetet i rätt riktning. Och även rekryterat särskilt duktiga lärare och sen belönat dem.
Han vill ha långsiktiga strukturer eftersom det annars kan finns en risk för stigmatisering. Och på sikt vill han ha mer samarbete:
– Skolsystemet behöver byggas med mer samarbete. Framgångrika skolor internationellt har mer samarbete. Och skapar på ett sånt sätt lärande organisationer.
Hur viktig är utvärderingen av tidigare skolreformer?

– Jätte viktig men det är inte politikerna som ska döma historien. Rätt och riktigt är att forskare gör en analys av svenska skolsystemet.
Hur ser du på den nya parlamentariska situationen i riksdagen med SD som vågmästare?

– Vi hade velat vinna så det är ju en olycklig parlamentarisk situation, säger han och skrattar lite.
– I grunden är den nya situationen dock bra för att blockpolitiken utmanas. Nu kan vi få en tuffare debatt och det är ett första steg mot att uppluckra blockpolitiken. Allmänheten tror jag heller inte vill ha en fördummad politisk debatt med bara två olika alternativ, verkligheten är ju mer sammansatt än så.

Oro bland elever

– Jag ser möjligheter även om det är väldigt tråkigt att Sverigedemokraterna har hamnat i riksdagen. Risken är att vi får ett förråat politiskt samtal och skapar oro bland elever som undrar över vilket samhälle de hör hemma i.
Finns det något sammanhang då du skulle kunna tänka dig att förhandla med SD?

– Jag ser inte den möjligheten. Vi har bestämt oss att inte förhandla med dem.  Men jag tror att regeringen i ett minoritetsläge kommer ta kontakt med oss för att förhandla.
– Jag välkomnar också att S inte behöver vänta fyra år för att kunna påverka utbildningspolitiken.
Är du en pragmatisk oppositionspolitiker?

– Jag är väldigt ideologisk om vad svensk skola ska uppnå men pragmatisk för hur vi ska nå dit. Vi ska också lyssna på duktiga skolledare och lärare.  Men det spelar ingen roll om katten är svart eller grå om den jagar möss…
I valrörelsens slutskede talade du om att du vill ha en nationell it-strategi. Kan du utveckla den idén?

– Vi har motionerat i riksdagen om detta också. Flera länder runt oss har en it-strategi. Det handlar om att skolan ska vara "up to date" med samhället i övrigt. Det är inget fritt val utan en del av verkligheten. Men det går väldigt olika snabbt nu. En del elever får idag inte möta modern teknik på sin skola. Det oroar mig att Björklund inte är sömnlös på nätterna över att förutsättningarna är så olika för eleverna idag.
– Vi har heller inget bra erfarenhetsutbyte för lärare. Läromedlen behöver också bättre kopplingar till den moderna tekniken och en bra stödstruktur behövs för kommunerna så de slipper göra om misstag som andra gjort.
– Det är ett misstag att vi ligger så långt efter.
Hur ser du på beslutet att de estetiska ämnena inte längre blir obligatoriska i gymnasiet? Är det ett beslut du skulle kunna tänka dig att häva om du blev utbildningsminister?

– Vi vill inte riva upp hela gymnasiereformen men det här är en av de delarna vi vill se över. Och det gäller inte bara gymnasiet eftersom de estetiska karaktärerna för en lågstadielärare nu ska läggas på andra, som till exempel fritidspersonalen. Men de estetiska ämnena behövs redan här. Elevernas framtida arbetsmarknad ställer krav på både kunskap och kreativitet. Jag har träffat många rektorer som har satsat på kombinationer med de estetiska ämnena och de är verkligt bekymrade.
När du är ute på skolor, vad vill lärarna tala med dig om?

– Deras arbetssituation, de är oerhört pressade och får vänta länge på stöd för exempelvis en elev som de inte klarar av. Eller så får de inget stöd alls. Alla förändringar är oroande och till sist finns under ytan hela tiden frågan om skolan som är allt mer ojämlik.
– De kommande åren kommer att bli rätt stökiga för skolan. Lärarna tvekar själva inför vilken fortbildning de kan få och blir oroliga. Många kommuner kan också få svårt att leva upp till de nya kraven.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons