mikaeldamberg

Björklund får knappt godkänt

– Vi är oroade över att regeringen drar ner på Lärarlyftet i ett läge när vi kanske skulle behöva göra precis tvärtom, säger Mikael Damberg, Socialdemokraternas skolpolitiske talesman.

På en valaffisch sammanfattade du vad som behövs för skolan: mindre klasser och kompetenta lärare. Hur ska vi nå dit?
– Det sammanfattar vad som betyder väldigt mycket både för eleverna och för kunskapsresultaten. För att nå dit krävs prioriteringar och ett målmedvetet arbete. Prioritering i form av ekonomi, vi har lagt ett förslag och öronmärker miljardbelopp i vår budget till skolan för att minska klasserna och därmed ge lärarna mer tid att jobba med varje enskild elev. De ska kunna både utmana och stödja de som har det riktigt svårt.
Mikael Damberg är Socialdemokraternas skolpolitiske talesman som har en fast punkt i Solna kommun där han även växte upp. En kort period satt han i barn– och utbildningsnämnden i hemmakommunen men det blev ”för mycket förvaltningsfrågor”. Han ville ut i verkligheten. Bägge föräldrarna var politiskt engagerade men han tyckte politiken verkade tråkig tills han började gymnasiet då intresset väcktes på allvar. Han läste sen förvaltningsekonomi på Stockholms universitet. En långt steg för en kille som drev igenom att han skulle få hemspråksundervisning på finska på grund av sin mammas bakgrund men som sen länge slet med stora svårigheter med stavning.
– Jag hade verkligen ”ågren” när jag skulle skriva vykort även om det bara handlade om tre rader. Jag visste att det skulle bli fel. Men mina erfarenheter gör att jag känner för de som har det svårt i skolan. Det blir mycket svårt med självkänslan. För mig var det en fantastisk känsla när jag kände mig trygg i språket, säger han, som valde att skriva mycket på sin fritid samtidigt som han engagerade sig politiskt. Under karriären har han sen bland annat varit talskrivare åt Göran Persson.

Hinner inte med

Han fortsätter spåret om mindre klasser i skolan och berättar om när en av hans döttrar började ettan och de var 29 elever i klassen.
– Det inser ju alla lärare att ingen hinner med varje elev då.  Det blir stor skillnad i det pedagogiska uppdraget om en klass har 22 eller 29 elever. 
– Så ska vi ha kompetenta och riktigt duktiga lärare. Här tycker jag Björklund går för långsamt fram när det gäller kraven på lärarutbildningen. Vi tycker det behövs ett intagningstest för utbildningen. Det behövs både intresse och vilja för att bli lärare.
Kommer den nya lärarutbildningen att förbättra statusen för lärarna?

– Inte per automatik, till exempel England och Norge har arbetat strategiskt för att höja intagsnivån. Där sänder man ut strategiska signaler om att vem som helst inte kan bli lärare. Universitet och högskolor måste också ta ett större ansvar när det gäller lärarutbildningarna.
– Forskning och utveckling måste följa med, vilket de inte har gjort här. Och politikerna ska inte lägga sig i.
– Det är i sammanhanget också märkligt att regeringen drar ner på Lärarlyftet. Det är vi oroade för i ett läge när vi kanske skulle behöva göra precis tvärtom.
Lärarlegitimationen har stöd av S och Damberg, eftersom den professionaliserar läraryrket och kan skapa nya karriärtjänster och en bättre löneutveckling.
– Vi måste våga säga att vi behöver riktigt duktiga lärare och också våga tala om att vissa lärare faktiskt inte fungerar. Där har rektorerna ett enormt ansvar att hjälpa dessa lärare att hitta nya utvecklingsvägar eller att faktiskt byta karriär. Det har varit lite tabu men vi måste prata om det.
Han tror att vi på det sättet också kan få en reell diskussion om ersättnings– och belöningsmöjligheter samt även nya karriärvägar för lärare.
– Legitimationen är också bra för att kvalitetssäkra undervisningen, och skapa ett tryck ute i kommunerna att titta på behörighet och kompetens.
Vad kan du berätta om vägen fram till överenskommelsen med regeringen om betygen?

– Vi har i nästan fem år önskat blocköverskridande överenskommelser men alliansregeringen var för upptagen av sig själv. Nu efter valet har regeringen upptäckt att de inte har majoritet i riksdagen. Då ringde Björklund och frågade om vi kunde diskutera de nationella betygskriterierna. Och jag tycker det blev en bra överenskommelse. De långsiktiga vinnarna av överenskommelsen är dock eleverna och lärarna som får en hållbar lösning.
Hur ser du på resultatet av den senaste Pisa-undersökningen?

– Det här är en enorm varningssignal och det mest dramatiska är att vi verkar vara i fritt fall. Och det gäller även områden där vi tidigare varit bra, som likvärdigheten och läsförståelsen. Vi är medelmåttor.

Vill ha långsiktig skolpolitik

– Nu måste vi göra många olika saker. Framför allt ta detta på allvar och driva långsiktig skolpolitik och vi måste investera nu. Det går inte att invänta statliga styrdokument som på tio års sikt kanske kan förbättra kvaliteten. Vi behöver också en långsiktig skolpolitik så att alla vet vad som gäller; skolledare, lärare och elever.
– Sen tror jag inte att det tar tio år att förändra ett lands skolutveckling som Björklund talar om. Konsultföretaget McKinsey talar om sex år och en del forskare talar om två år.
Magnus Oskarsson, vid Mittuniversitet och nationell projektledare för Pisa, menar att en förklaring till den minskade likvärdigheten är en kombination av det fria skolvalet och en ökad boendesegregering. Tycker du det stämmer?

– Ja, det tror jag.  Och då måste skolpolitiker ha en klar bild hur vi överbryggar detta.
Han gör en längre jämförelse med kommunernas mycket olika flyktingmottagande och det han betecknar som en obefintlig bostadspolitik. Och är mycket kritisk till att regeringen inte arbetar tillräckligt aktivt mot den ökade skolsegregeringen.
– Men skolan har också ett eget kompensatoriskt ansvar att ge alla elever likvärdiga möjligheter.
– Vi Socialdemokrater motsätter oss heller inte bra förslag från regeringen – men Jan Björklund måste lyssna även på oss ibland. Om vi är konstruktiva i vår opposition som till exempel kring mer matte på lågstadiet, då tycker jag att regeringen åtminstone till exempel kan titta på vårt förslag om tio–årig grundskola.
Vilket betyg ger du Björklund? Damberg funderar lite och säger sen:

– Han får knappt godkänt. Det är bra att han visat intresse för skolfrågorna och genomfört en rad förändringar som vi initierat. Men däremot tar han inte forskningen på allvar. Det är ett problem, vi måste minska politiseringen av skolfrågorna och lyssna mer på forskningen. Regeringen har, som jag nämnt, heller inte tagit något initiativ för att arbeta mot segregeringen i skolan. Och till sist tittar Björklund bakåt för mycket istället för framåt. Eleverna ska förberedas för framtidens samhälle. Björklund har nu byggt in för många återvändsgränder med till exempel tidiga språkval som görs i mellanstadiet och som påverkar vilken universitetsutbildning man sen kan komma in på. Det rimmar väldigt illa med det framväxande kunskapssamhället och ett livslångt lärande. Han har fastnat i sina egna dogmer.
Hur ser din egen prioriteringsordning ut på skolområdet?

– För det första måste vi skapa en likvärdig skola. Jag hatar att inte alla elever har samma möjligheter. För det andra ska vi våga investera i skolsystemet för att få framgång och då utgå från forskningen. För det tredje ska vi satsa på skolledarna och lärarna.
Damberg talar också om skolor i särskilt tuffa områden och tar engelsmännens metod att stödja dessa skolor som exempel:
– De har tagit in framgångsrika rektorer som får ta sig an skolor med problem för att leda utvecklingsarbetet i rätt riktning. Och även rekryterat särskilt duktiga lärare och sen belönat dem.
Han vill ha långsiktiga strukturer eftersom det annars kan finns en risk för stigmatisering. Och på sikt vill han ha mer samarbete:
– Skolsystemet behöver byggas med mer samarbete. Framgångrika skolor internationellt har mer samarbete. Och skapar på ett sånt sätt lärande organisationer.
Hur viktig är utvärderingen av tidigare skolreformer?

– Jätte viktig men det är inte politikerna som ska döma historien. Rätt och riktigt är att forskare gör en analys av svenska skolsystemet.
Hur ser du på den nya parlamentariska situationen i riksdagen med SD som vågmästare?

– Vi hade velat vinna så det är ju en olycklig parlamentarisk situation, säger han och skrattar lite.
– I grunden är den nya situationen dock bra för att blockpolitiken utmanas. Nu kan vi få en tuffare debatt och det är ett första steg mot att uppluckra blockpolitiken. Allmänheten tror jag heller inte vill ha en fördummad politisk debatt med bara två olika alternativ, verkligheten är ju mer sammansatt än så.

Oro bland elever

– Jag ser möjligheter även om det är väldigt tråkigt att Sverigedemokraterna har hamnat i riksdagen. Risken är att vi får ett förråat politiskt samtal och skapar oro bland elever som undrar över vilket samhälle de hör hemma i.
Finns det något sammanhang då du skulle kunna tänka dig att förhandla med SD?

– Jag ser inte den möjligheten. Vi har bestämt oss att inte förhandla med dem.  Men jag tror att regeringen i ett minoritetsläge kommer ta kontakt med oss för att förhandla.
– Jag välkomnar också att S inte behöver vänta fyra år för att kunna påverka utbildningspolitiken.
Är du en pragmatisk oppositionspolitiker?

– Jag är väldigt ideologisk om vad svensk skola ska uppnå men pragmatisk för hur vi ska nå dit. Vi ska också lyssna på duktiga skolledare och lärare.  Men det spelar ingen roll om katten är svart eller grå om den jagar möss…
I valrörelsens slutskede talade du om att du vill ha en nationell it-strategi. Kan du utveckla den idén?

– Vi har motionerat i riksdagen om detta också. Flera länder runt oss har en it-strategi. Det handlar om att skolan ska vara ”up to date” med samhället i övrigt. Det är inget fritt val utan en del av verkligheten. Men det går väldigt olika snabbt nu. En del elever får idag inte möta modern teknik på sin skola. Det oroar mig att Björklund inte är sömnlös på nätterna över att förutsättningarna är så olika för eleverna idag.
– Vi har heller inget bra erfarenhetsutbyte för lärare. Läromedlen behöver också bättre kopplingar till den moderna tekniken och en bra stödstruktur behövs för kommunerna så de slipper göra om misstag som andra gjort.
– Det är ett misstag att vi ligger så långt efter.
Hur ser du på beslutet att de estetiska ämnena inte längre blir obligatoriska i gymnasiet? Är det ett beslut du skulle kunna tänka dig att häva om du blev utbildningsminister?

– Vi vill inte riva upp hela gymnasiereformen men det här är en av de delarna vi vill se över. Och det gäller inte bara gymnasiet eftersom de estetiska karaktärerna för en lågstadielärare nu ska läggas på andra, som till exempel fritidspersonalen. Men de estetiska ämnena behövs redan här. Elevernas framtida arbetsmarknad ställer krav på både kunskap och kreativitet. Jag har träffat många rektorer som har satsat på kombinationer med de estetiska ämnena och de är verkligt bekymrade.
När du är ute på skolor, vad vill lärarna tala med dig om?

– Deras arbetssituation, de är oerhört pressade och får vänta länge på stöd för exempelvis en elev som de inte klarar av. Eller så får de inget stöd alls. Alla förändringar är oroande och till sist finns under ytan hela tiden frågan om skolan som är allt mer ojämlik.
– De kommande åren kommer att bli rätt stökiga för skolan. Lärarna tvekar själva inför vilken fortbildning de kan få och blir oroliga. Många kommuner kan också få svårt att leva upp till de nya kraven.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm