Annons

Björklund får knappt godkänt

Publicerad 10 december 2010

– Vi är oroade över att regeringen drar ner på Lärarlyftet i ett läge när vi kanske skulle behöva göra precis tvärtom, säger Mikael Damberg, Socialdemokraternas skolpolitiske talesman.

På en valaffisch sammanfattade du vad som behövs för skolan: mindre klasser och kompetenta lärare. Hur ska vi nå dit?
– Det sammanfattar vad som betyder väldigt mycket både för eleverna och för kunskapsresultaten. För att nå dit krävs prioriteringar och ett målmedvetet arbete. Prioritering i form av ekonomi, vi har lagt ett förslag och öronmärker miljardbelopp i vår budget till skolan för att minska klasserna och därmed ge lärarna mer tid att jobba med varje enskild elev. De ska kunna både utmana och stödja de som har det riktigt svårt.
Mikael Damberg är Socialdemokraternas skolpolitiske talesman som har en fast punkt i Solna kommun där han även växte upp. En kort period satt han i barn– och utbildningsnämnden i hemmakommunen men det blev ”för mycket förvaltningsfrågor”. Han ville ut i verkligheten. Bägge föräldrarna var politiskt engagerade men han tyckte politiken verkade tråkig tills han började gymnasiet då intresset väcktes på allvar. Han läste sen förvaltningsekonomi på Stockholms universitet. En långt steg för en kille som drev igenom att han skulle få hemspråksundervisning på finska på grund av sin mammas bakgrund men som sen länge slet med stora svårigheter med stavning.
– Jag hade verkligen ”ågren” när jag skulle skriva vykort även om det bara handlade om tre rader. Jag visste att det skulle bli fel. Men mina erfarenheter gör att jag känner för de som har det svårt i skolan. Det blir mycket svårt med självkänslan. För mig var det en fantastisk känsla när jag kände mig trygg i språket, säger han, som valde att skriva mycket på sin fritid samtidigt som han engagerade sig politiskt. Under karriären har han sen bland annat varit talskrivare åt Göran Persson.

Hinner inte med

Han fortsätter spåret om mindre klasser i skolan och berättar om när en av hans döttrar började ettan och de var 29 elever i klassen.
– Det inser ju alla lärare att ingen hinner med varje elev då.  Det blir stor skillnad i det pedagogiska uppdraget om en klass har 22 eller 29 elever. 
– Så ska vi ha kompetenta och riktigt duktiga lärare. Här tycker jag Björklund går för långsamt fram när det gäller kraven på lärarutbildningen. Vi tycker det behövs ett intagningstest för utbildningen. Det behövs både intresse och vilja för att bli lärare.
Kommer den nya lärarutbildningen att förbättra statusen för lärarna?

– Inte per automatik, till exempel England och Norge har arbetat strategiskt för att höja intagsnivån. Där sänder man ut strategiska signaler om att vem som helst inte kan bli lärare. Universitet och högskolor måste också ta ett större ansvar när det gäller lärarutbildningarna.
– Forskning och utveckling måste följa med, vilket de inte har gjort här. Och politikerna ska inte lägga sig i.
– Det är i sammanhanget också märkligt att regeringen drar ner på Lärarlyftet. Det är vi oroade för i ett läge när vi kanske skulle behöva göra precis tvärtom.
Lärarlegitimationen har stöd av S och Damberg, eftersom den professionaliserar läraryrket och kan skapa nya karriärtjänster och en bättre löneutveckling.
– Vi måste våga säga att vi behöver riktigt duktiga lärare och också våga tala om att vissa lärare faktiskt inte fungerar. Där har rektorerna ett enormt ansvar att hjälpa dessa lärare att hitta nya utvecklingsvägar eller att faktiskt byta karriär. Det har varit lite tabu men vi måste prata om det.
Han tror att vi på det sättet också kan få en reell diskussion om ersättnings– och belöningsmöjligheter samt även nya karriärvägar för lärare.
– Legitimationen är också bra för att kvalitetssäkra undervisningen, och skapa ett tryck ute i kommunerna att titta på behörighet och kompetens.
Vad kan du berätta om vägen fram till överenskommelsen med regeringen om betygen?

– Vi har i nästan fem år önskat blocköverskridande överenskommelser men alliansregeringen var för upptagen av sig själv. Nu efter valet har regeringen upptäckt att de inte har majoritet i riksdagen. Då ringde Björklund och frågade om vi kunde diskutera de nationella betygskriterierna. Och jag tycker det blev en bra överenskommelse. De långsiktiga vinnarna av överenskommelsen är dock eleverna och lärarna som får en hållbar lösning.
Hur ser du på resultatet av den senaste Pisa-undersökningen?

– Det här är en enorm varningssignal och det mest dramatiska är att vi verkar vara i fritt fall. Och det gäller även områden där vi tidigare varit bra, som likvärdigheten och läsförståelsen. Vi är medelmåttor.

Vill ha långsiktig skolpolitik

– Nu måste vi göra många olika saker. Framför allt ta detta på allvar och driva långsiktig skolpolitik och vi måste investera nu. Det går inte att invänta statliga styrdokument som på tio års sikt kanske kan förbättra kvaliteten. Vi behöver också en långsiktig skolpolitik så att alla vet vad som gäller; skolledare, lärare och elever.
– Sen tror jag inte att det tar tio år att förändra ett lands skolutveckling som Björklund talar om. Konsultföretaget McKinsey talar om sex år och en del forskare talar om två år.
Magnus Oskarsson, vid Mittuniversitet och nationell projektledare för Pisa, menar att en förklaring till den minskade likvärdigheten är en kombination av det fria skolvalet och en ökad boendesegregering. Tycker du det stämmer?

– Ja, det tror jag.  Och då måste skolpolitiker ha en klar bild hur vi överbryggar detta.
Han gör en längre jämförelse med kommunernas mycket olika flyktingmottagande och det han betecknar som en obefintlig bostadspolitik. Och är mycket kritisk till att regeringen inte arbetar tillräckligt aktivt mot den ökade skolsegregeringen.
– Men skolan har också ett eget kompensatoriskt ansvar att ge alla elever likvärdiga möjligheter.
– Vi Socialdemokrater motsätter oss heller inte bra förslag från regeringen - men Jan Björklund måste lyssna även på oss ibland. Om vi är konstruktiva i vår opposition som till exempel kring mer matte på lågstadiet, då tycker jag att regeringen åtminstone till exempel kan titta på vårt förslag om tio–årig grundskola.
Vilket betyg ger du Björklund? Damberg funderar lite och säger sen:

– Han får knappt godkänt. Det är bra att han visat intresse för skolfrågorna och genomfört en rad förändringar som vi initierat. Men däremot tar han inte forskningen på allvar. Det är ett problem, vi måste minska politiseringen av skolfrågorna och lyssna mer på forskningen. Regeringen har, som jag nämnt, heller inte tagit något initiativ för att arbeta mot segregeringen i skolan. Och till sist tittar Björklund bakåt för mycket istället för framåt. Eleverna ska förberedas för framtidens samhälle. Björklund har nu byggt in för många återvändsgränder med till exempel tidiga språkval som görs i mellanstadiet och som påverkar vilken universitetsutbildning man sen kan komma in på. Det rimmar väldigt illa med det framväxande kunskapssamhället och ett livslångt lärande. Han har fastnat i sina egna dogmer.
Hur ser din egen prioriteringsordning ut på skolområdet?

– För det första måste vi skapa en likvärdig skola. Jag hatar att inte alla elever har samma möjligheter. För det andra ska vi våga investera i skolsystemet för att få framgång och då utgå från forskningen. För det tredje ska vi satsa på skolledarna och lärarna.
Damberg talar också om skolor i särskilt tuffa områden och tar engelsmännens metod att stödja dessa skolor som exempel:
– De har tagit in framgångsrika rektorer som får ta sig an skolor med problem för att leda utvecklingsarbetet i rätt riktning. Och även rekryterat särskilt duktiga lärare och sen belönat dem.
Han vill ha långsiktiga strukturer eftersom det annars kan finns en risk för stigmatisering. Och på sikt vill han ha mer samarbete:
– Skolsystemet behöver byggas med mer samarbete. Framgångrika skolor internationellt har mer samarbete. Och skapar på ett sånt sätt lärande organisationer.
Hur viktig är utvärderingen av tidigare skolreformer?

– Jätte viktig men det är inte politikerna som ska döma historien. Rätt och riktigt är att forskare gör en analys av svenska skolsystemet.
Hur ser du på den nya parlamentariska situationen i riksdagen med SD som vågmästare?

– Vi hade velat vinna så det är ju en olycklig parlamentarisk situation, säger han och skrattar lite.
– I grunden är den nya situationen dock bra för att blockpolitiken utmanas. Nu kan vi få en tuffare debatt och det är ett första steg mot att uppluckra blockpolitiken. Allmänheten tror jag heller inte vill ha en fördummad politisk debatt med bara två olika alternativ, verkligheten är ju mer sammansatt än så.

Oro bland elever

– Jag ser möjligheter även om det är väldigt tråkigt att Sverigedemokraterna har hamnat i riksdagen. Risken är att vi får ett förråat politiskt samtal och skapar oro bland elever som undrar över vilket samhälle de hör hemma i.
Finns det något sammanhang då du skulle kunna tänka dig att förhandla med SD?

– Jag ser inte den möjligheten. Vi har bestämt oss att inte förhandla med dem.  Men jag tror att regeringen i ett minoritetsläge kommer ta kontakt med oss för att förhandla.
– Jag välkomnar också att S inte behöver vänta fyra år för att kunna påverka utbildningspolitiken.
Är du en pragmatisk oppositionspolitiker?

– Jag är väldigt ideologisk om vad svensk skola ska uppnå men pragmatisk för hur vi ska nå dit. Vi ska också lyssna på duktiga skolledare och lärare.  Men det spelar ingen roll om katten är svart eller grå om den jagar möss…
I valrörelsens slutskede talade du om att du vill ha en nationell it-strategi. Kan du utveckla den idén?

– Vi har motionerat i riksdagen om detta också. Flera länder runt oss har en it-strategi. Det handlar om att skolan ska vara "up to date" med samhället i övrigt. Det är inget fritt val utan en del av verkligheten. Men det går väldigt olika snabbt nu. En del elever får idag inte möta modern teknik på sin skola. Det oroar mig att Björklund inte är sömnlös på nätterna över att förutsättningarna är så olika för eleverna idag.
– Vi har heller inget bra erfarenhetsutbyte för lärare. Läromedlen behöver också bättre kopplingar till den moderna tekniken och en bra stödstruktur behövs för kommunerna så de slipper göra om misstag som andra gjort.
– Det är ett misstag att vi ligger så långt efter.
Hur ser du på beslutet att de estetiska ämnena inte längre blir obligatoriska i gymnasiet? Är det ett beslut du skulle kunna tänka dig att häva om du blev utbildningsminister?

– Vi vill inte riva upp hela gymnasiereformen men det här är en av de delarna vi vill se över. Och det gäller inte bara gymnasiet eftersom de estetiska karaktärerna för en lågstadielärare nu ska läggas på andra, som till exempel fritidspersonalen. Men de estetiska ämnena behövs redan här. Elevernas framtida arbetsmarknad ställer krav på både kunskap och kreativitet. Jag har träffat många rektorer som har satsat på kombinationer med de estetiska ämnena och de är verkligt bekymrade.
När du är ute på skolor, vad vill lärarna tala med dig om?

– Deras arbetssituation, de är oerhört pressade och får vänta länge på stöd för exempelvis en elev som de inte klarar av. Eller så får de inget stöd alls. Alla förändringar är oroande och till sist finns under ytan hela tiden frågan om skolan som är allt mer ojämlik.
– De kommande åren kommer att bli rätt stökiga för skolan. Lärarna tvekar själva inför vilken fortbildning de kan få och blir oroliga. Många kommuner kan också få svårt att leva upp till de nya kraven.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons