Annons
Liberalernas partiledare Jan Björklund. Foto: Jimmy Scott.

Jan Björklund: Många amatörer som styr skolan

Publicerad 21 juni 2018

Relaterat

I del fem av Skolvärldens valspecial "På rast med..." möter läraren Ragnar Sjölander Liberalernas partiledare Jan Björklund. 
Hur ser L-ledaren på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

Varför ska man som lärare rösta på Liberalerna och på er skolpolitik?

– Vi sätter skolan först. Det är den viktigaste framtidsfrågan för Sverige. Vi har en väldigt genomarbetad skolpolitik. Ett antal reformer gjordes ju under den förra Alliansregeringen, men det behövs mer. Vi måste fortsätta och lyfta läraryrket, vi behöver ha reformer när det gäller lärarutbildningen och undervisningen. 

Finns det något speciellt som du kan lova väljare att ni kommer att genomföra om du blir utbildningsminister igen? 

– Ja, jag kan ju lova vad jag vill genomföra. Sedan måste man komma överens med andra i nästa ända. Jag tycker ju att kommunaliseringen av skolan har misslyckats, skolan borde återförstatligas. Den här kommunaliseringen har bidragit till läraryrkets sjunkande status. 

Så då är du beredd för att arbeta för ett statligt huvudmannaskap i största möjliga utsträckning i nästa regering? 

– Ja, jag menar att det behövs. Både för att få en större likvärdighet i skolan över hela Sverige, men också för att mera kraftfullt kunna lyfta läraryrket status. För det har kommunerna inte varit intresserade av. 

Läraren Ragnar och Jan Björklund på Blackebergs gymnasium. Foto: Fredrik Wallin

Rent konkret hur skulle ett statligt huvudmannaskap kunna införas? 

– Vi hade ju statligt huvudmannaskap för skolan fram till 1990. Så i huvudsak finns det ju en modell som är beprövad. Jag menar att mycket fungerade bättre då egentligen – med större likvärdighet, vi hade högre resultat i skolan, och läraryrket hade en högre attraktionskraft. Så i grova drag kan man nog tänka sig så. 

– Det betyder att staten är arbetsgivare, men i huvudmannaskapet ligger det att staten är ansvarig också för resultat och verksamhet. Jag tycker att det är ett stort bekymmer att många kommuner administrerar i och för sig skolan i dag, men när resultaten sjunker så tycker inte de att de är ansvariga för det.  

Men nu har vi en stor andel friskolor i många kommuner också, hur skulle de komma in i det här statliga huvudmannaskapet sådana fall? Jag har ju sett att ni vill ha ett förbud mot religiösa friskolor. Vad vill ni mer göra beträffande den privata sektorn?

– Jag menar ju att friskolorna har kommit för att stanna. Många friskolor har en mycket hög kvalitet, liksom många kommunala skolor. Men sedan finns det några skolor som har lägre kvalitet – både fristående och kommunala. För mig så har det här med fristående skolor eller kommunalt aldrig varit en central fråga. Utan det centrala är att en del är bra och de ska uppmuntras att bli ännu bättre, och en del har lägre resultat och har sämre och ofta svårare förutsättningar. De skolorna måste vi lyfta, antingen om de är fristående eller kommunala. Sedan finns det skolor som har sådan låg kvalitet, och där det då inte fungerar att lyfta dem, då behöver man ibland avveckla dem. 

Finns det någon enskild skolpolitisk fråga som ett annat parti driver som du tycker att du själv skulle vilja ansluta dig till om möjligheterna fanns? 

– Ja, det gör det hela tiden. Det dyker upp många idéer. Jag tycker att tanken på att försöka utöka undervisningstimmarna, inte minst på grundskolan, är bra men kräver fler lärare. Det har ju drivits av andra borgliga partier. Jag har varit skeptisk därför att det inte finns tillräckligt med lärare. Men det är klart att den ambitionen är rätt att gå på längre sikt, men det krävs först lärare. 

Finns det något som regeringen har gjort bra i skolpolitiken? 

– Ja det har de ju givetvis. Hela tiden finns det en politisk debatt om skolan som ibland är ganska tuff och hård, eller i alla fall tuff, och det är bra för skillnader ska synliggöras. Men sedan i verkligheten så är det så att massor av beslut fattar vi ju gemensamt och vi lyssnar ju på varandra. 

– Jag tycker till exempel att den här utredningen nu som har kommit om hur karriärsystemet ska kunna utvecklas – att den tänker en hel del kloka tankar. Och det är detden här regeringen som har tillsatt. 

Vi måste lyfta läraryrket i Sverige.

Är du beredd att verka för att skolpolitiken blir en fråga som är mindre partiskiljande och mer enande i politiken? 

– Ja, det är ju önskvärt. Men samtidigt då om det betyder att jag ska gå med på det som jag inte tror på – det var ju så det skedde när betygen togs bort i skolan och läraryrket devalverades. Det skedde i stor enighet men inte var det bra. 

Eleverna ville ta en gruppbild med politikern. Foto: Fredrik Wallin

– Det är inte bara enighet som är viktigt, utan det beror på om man är enig om bra saker. Jag brukar säga till lärarfacken som ofta säger åt mig att vi borde enas mer, så säger jag att ni borde fundera på varför det finns två lärarfack. Det beror på att det finns olika uppfattningar ibland, och man behöver inte alltid vara rädd för att det finns olika åsikter. Då kan man diskutera och lyssna på varandra. 

Om du fick chansen att förändra något tydligt i svensk skola – vilken fråga skulle du välja då?

– Vi måste lyfta läraryrket i Sverige. Det är helt avgörande. Det är för få som söker in på lärarutbildningarna. Många av de som söker in har själva ganska svaga studieresultat från gymnasiet. Och många av de som är lärare tycker att det är allt för krävande och funderar på om de ska fortsätta eller inte. 

– Det handlar om löner, men det handlar också om arbetsmiljö. Att kunna ibland ha lärarassistenter som kan hjälpa till, med olika enklare arbetsuppgifter som inte är själva undervisningen. 

– Jag tror att det här som kallas för inkludering har gått för långt. Därför att elever som har stora svårigheter, när de ska gå i samma klass som alla andra elever då blir det ofta en omänsklig uppgift för klassläraren. Vi behöver fler speciallärare och fler särskilda undervisningsgrupper, och det skulle för många lärare bli en avsevärt lättare utbildningssituation. 

Är det någonting av de förslag som du har nämnt här som du skulle kunna lova blir verklighet om du blir utbildningsminister? 

– Ja, alla de förslag som jag har nämnt och som jag står för vill jag genomföra. Sedan är det så i en demokrati att det måste godkännas i riksdagen, så jag bestämmer inte själv om jag blir utbildningsminister på nytt. Det jag kan lova är att jag ska göra allt jag kan för att genomföra det. 

– Samma med att återförstatliga skolan. Det krävs ju att fler partier godkänner det, annars kommer det inte att kunna ske. Ministern bestämmer inte själv, men genom att argumentera för det och försöka övertyga fler så kommer vi att nå dit på sikt – det är jag övertygad om. 

Är det inte ett stort avstånd mellan så att säga ansvarig regering och att se till att det händer saker nere på klassrumsgolvet? Till exempel att lärare faktiskt får personer som avlastar dem vissa arbetsuppgifter. Det är väl frågor som måste beslutas längre ner i den politiska organisationen, och kanske även i en skolförvaltning?

– Ja, så är det ju. Det är ofta det svåra för en regering. Det är klart att lagar och regler styr, det är det regeringen och riksdagen förfogar över. Men jag skulle säga att det är ett av problemen med kommunaliseringen att det är så många, ursäkta mig, men det är så många amatörer som sitter runt i Sverige 280 kommuner och just nu försöker styra över skolan. Var och en på sitt sätt. Ibland fungerar det, men ofta fungerar det inte. 

Kommunaliseringen av skolan har misslyckats.

– Det är en av orsakerna till att jag vill att skolan ska vara gemensam och statlig. Det är mycket lättare att samla en väldigt kunnig ledning för skolan på nationell nivå och som verkligen kan utveckla skolan, än det kommunala styret vi har i dag. 

Men hur får man det också översatt till friskolorna och deras verksamhet? 

– Fråga friskolorna om de gärna skulle vilja ha kommunala huvudmän, då kommer du att få nej från allihop. Det är den stora friheten de tycker att slippa kommunerna. För de lyder ju direkt under statlig skolinspektion friskolorna. Om man har en statlig skola då har man inte några kommuner som sitter och lägger sig i allting. Det tror jag många kommunala skolor skulle tycka vara en befrielse. 

Så skolor som ligger egentligen direkt under utbildningsdepartementet, det är vad du skulle vilja se? 

– Ja, men så var det ju förut. Länsskolnämnderna hade vi då och de var ansvariga inför staten. Staten var arbetsgivare åt lärarna och det är staten som är ansvarig. Om resultaten sjunker, till exempel i matematik, då förväntar sig ju alla i dag också att det är staten som ska gå in och organisera mattelyft och mattelärarutbildningar. Det är ju inga kommuner som tar det ansvaret, fast de har ansvaret i dag. Då är det bättre att staten som ändå får ta ansvaret, bör också ha makten över det hela. 

Intervjun med Liberalernas Jan Björklund gjordes på Blackebergs gymnasium i Stockholm den 7 maj 2018.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Annons
Annons

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

Annons

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

Annons
Annons

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons