bjorklund_knutsson
Foto: Emil Hedman
Lärarutbildningen

Björklund: Utbildningen bidrar till lärarbristen

Jan Björklund (L) och Helene Hellmark Knutsson (S) var stundtals eniga när de debatterade lärarutbildningens framtid på LR:s seminarium på onsdagen. Men i frågan om vilka som ska få examinera ämneslärare är de inte överens.

Med Lärarnas Riksförbunds rapport ”Hur bra är den nya lärarutbildningen?” som grund möttes Liberalernas partiledare Jan Björklund, ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson och LR:s ordförande Åsa Fahlén i en paneldebatt om vilka problem man ser med lärarutbildningen och hur de ska lösas.

I rapporten framgår bland annat att studenterna vill ha bättre VFU, mer lärarledd undervisning och mer utbildning i digitala verktyg och specialpedagogik. Helene Hellmark Knutsson säger till Skolvärlden att resultaten bekräftar regeringens bild av problem inom lärarutbildningen.

– Ojämn kvalitet i VFU och brist på lärarledd undervisning är kända brister. Det är därför vi tillför 900 miljoner kronor för att få upp den lärarledda tiden, säger hon.

I paneldebatten sade hon att det dock inte räcker med mer pengar från staten, utan manade lärosätena att själva prioritera lärarutbildningen.

Störst oenighet i debatten blev det kring ämneslärarutbildningen, som Jan Björklund menar bidrar till lärarbristen i vissa ämnen. Anledningen till det ska vara att flera av de mindre lärosätena bara erbjuder inriktning i ett fåtal ämnen vilket gör att studenterna inte kan välja att studera till ämneslärare i till exempel kemi eller teknik även om de vill. Därför vore det bättre om endast de lärosäten som har examensrätt i alla ämnen fick lov att driva ämneslärarutbildning, menar han.

– Den behöver koncentreras till färre lärosäten. Ett skolpolitiskt behov står emot ett regionalpolitiskt behov av pengar och utbildningsplatser. Jag tycker att vi ska se över detta, säger han.

Helene Hellmark Knutsson å andra sidan försvarar regeringens linje att utöka antalet platser på lärarutbildningen.

– Det är inte bara i de stora universitetsstäderna som eleverna har rätt att möta behöriga lärare. Skulle vi koncentrera lärarutbildningen till de sex stora lärosätena skulle flera lärarutbildningen som håller god kvalitet få lägga ner, säger hon.

Åsa Fahlén manar riksdagspolitikerna att hitta områden där de är överens, för att skapa långsiktighet i skolpolitiken, och att fokusera på att höja statusen för yrket.

– Det är fortfarande i grunden en statusbrist som är problemet. Det är för få som söker. Vi vill tillbaka till den situation som rådde tidigare, när det var hård konkurrens om platserna, säger hon.

Moderaternas skolpolitiska talesperson Camillla Waltersson Grönvall var också på plats vid seminariet på åhörarplats.

– Mycket av det som kommer fram i den här rapporten är sådant som vi föreslagit. Vi behöver ha mer specialpedagogik, mer digitaliseringskunskap. Vi har en digital klyfta idag i Sveriges olika kommuner och det behöver vi göra någonting åt, säger hon till Skolvärlden.

Något som samtliga var överens om var att lärarutbildningen inte ska utsättas för ännu en genomgripande reform, men att det finns en hel del förbättringar att göra.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm