Blandade känslor inför ettårigt gymnasium
Regeringens förslag om ett ettårigt yrkesprogram utan teoretiska ämnen för skoltrötta elever möter både ris och ros. ”Det förutsätter att näringslivet är med på banan”, säger Anette Ellis, pressansvarig på gymnasiekoncernen Praktiska till Skolvärlden.se.
Regeringen har stött på tuff kritik för sin politik för yrkesutbildningar på gymnasiet. Både oppositionen och flera representanter ur näringslivet har varit kritiska till att elever på yrkesprogrammen inte längre får automatisk högskolebehörighet. Det anses vara en orsak till att färre elever sökte yrkesutbildningar i fjol, samtidigt som flera branscher skriker efter yrkesutbildad arbetskraft. Utbildningsminister Jan Björklund har tagit lätt på den kritiken och istället hänvisat till att tappet motsvarar ökningen för det nya teknikprogrammet och ekonomiprogrammet.
Nu har utbildningsministern återigen hamnat i skottlinjen, den här gången för att vilja införa kortare yrkesutbildningar på gymnasiet. Han nämnde det redan i våras, men i helgen rapporterade Dagens Nyheter om att förslaget ska ingå i regeringens budgetproposition. Om allt går enligt plan ska det införas redan nästa höst, men senast hösten 2014. Tanken är att eleverna ska kunna ett urval av dagens befintliga yrkeskurser under ett till två år.
– Tio till tjugo tusen ungdomar hoppar av i dag. Vi kan inte blunda för det. Klart att det vore jättebra om alla blev akademiker, men verkligheten är ju inte sådan. En stor grupp ungdomar är väldigt trötta på studier och på skolan när de är 16, 17 år. Då är det bättre att det finns alternativ, säger Jan Björklund till Dagens Nyheter.
Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Ibrahim Baylan sågar förslaget.
– Inga arbetsgivare vill ha folk med så dålig utbildning, säger han till samma tidning och Svenskt Näringslivs Tobias Krantz håller med.
Även Skolledarnas ordförande Matz Nilsson är negativ och säger så här i ett pressmeddelande:
– Argumentet att alla inte behöver bli akademiker håller inte. En treårig gymnasieutbildning är en nödvändig grund för i stort sett alla yrken idag. Ungdomsarbetslösheten är 25% och i den gruppen saknar hälften en fullgod gymnasieutbildning. Det är bättre att satsa på extra stöd eller alternativa utbildningsvägar som det redan finns möjligheter till.
Vindora driver ett 44 yrkesgymnasier med 5600 elever under namnet Praktiska. Anette Ellis, pressansvarig för gymnasiekoncernen, ger förslaget både ris och ros.
– En ettårig yrkesutbildning kanske kan skapa intresse så att eleverna sedan stannar kvar på gymnasiet och läser in kärnämnena, men en förutsättning för förslaget ska fungera är att näringslivet är med på banan så att vi kan göra något bra tillsammans.
Är näringslivet det?
– Jag vet inte, jag tror inte att alla är det.
Skulle det här innebära att yrkeslärare behöver fortbildning?
– Det beror på vad branscherna ställer för krav för att ungdomarna ska kunna vara jobbklara. Sen är det upp till branscherna att tala om i fall man kan bli det på ett år.
Lärarnas Riksförbunds ordförande Metta Fjelkner är positiv till regeringens förslag:
– Egentligen behöver elever mer undervisning och mer kunskaper. Men det är bättre med en ettårig utbildning än ingen utbildning år alls. Någonting måste göras mot avhoppen från gymnasieskolan som fortsätter år efter år. Uppåt trettio procent av en årskull fullföljer inte gymnasiet. Här menar vi att alla förslag är värda att prövas, säger hon i ett pressmeddelande.