Annons
Psykologen, föreläsaren och författaren Bo Hejlskov Elvén i ”På språng med…”. Foto: Jonas Fond

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

Publicerad 2 oktober 2018

Relaterat

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Under Bokmässan i Göteborg mötte Skolvärlden psykologen, föreläsaren och författaren Bo Hejlskov Elvén i intervjuserien ”På språng med…”. I webb-tv-avsnittet berättar han om den nylanserade boken ”Hantera, utvärdera och förändra: med lågaffektivt bemötande och tydliggörande pedagogik” som han har skrivit tillsammans med Anna Sjölund.

Boken bygger på idén om att använda sig av en verktygslåda med många bra verktyg i – men det gäller att ha rätt verktygslåda, menar Bo Hejlskov Elvén. 

– Det är jättedumt att ha en snickares verktygslåda om du ska undervisa i svenska, för då ska du ha en ”undervisar i svenska-verktygslåda”. Boken handlar om metoder för hantering, utvärdering och förändring. Det betyder att vi pratar om lågaffektivt bemötande, neuropsykologi och tydliggörande pedagogik – det är de tre stora fälten för de här tre metoderna. 

– När vi blandar ihop dessa blir det fel. Som till exempel när vi säger: ”han måste städa när han har stökat ner med möblerna, för då lär han sig”. Då håller vi på med förändringsmetoden precis när vi borde hantera. 

Ta oss igenom de här tre metoderna. Vad handlar den första om? 

– Den första handlar om när det händer någonting så måste vi kunna hantera det. Det kan handla om hur man gör när någon säger fula ord till mig? Hur gör jag när någon kastar runt möbler? Det jag sysslar med är hur vi gör i de situationerna. När backar vi? När behöver vi gå in och hur gör vi det? Även; hur förhåller jag mig till att jag inte blir en del av konflikten? Det är kanske den viktigaste delen. För i skolan, framför allt, är det viktigt att läraren inte blir en del av konflikten. Det är vanligt att två barn bråkar, läraren går in, och då börjar båda barnen bråka med läraren i stället – det blir inte så bra, säger han och tillägger: 

– Då handlar det om att behålla lugnet, vara klar i huvudet, och vi måste framför allt glömma moraliserandet, det borde ni fanken låta bli med. Så behåll lugnet och använd inte en metod som boostar. Inte säga ”se på mig när vi pratar”, inte dominera, och inte ta tag i onödan, och så vidare.  

Det som riskerar att hända om man gör enligt de nämnda exemplen är att konflikten i stället lätt kan eskalera, menar Bo Hejlskov Elvén.

– Varje gång en konflikt eskalerar, och du blir en del av den, då har du trampat utanför den professionella rollen och blivit en privatperson på jobbet. Det blir inte bra, för du kan inte efteråt bedöma situationen heller för du var också i den. 

I skolan är det väldigt viktigt att läraren inte blir en del av konflikten.

– Så därför gäller det att du kan stanna kvar och tänka till och vara cool i situationen. Sedan är det rent tekniskt jättedumt att hamna i konflikt med en elev som du senare ska undervisa. Då kommer inte undervisningen att vara lika effektiv, säger han.

Vad är de vanligaste misstagen lärare gör när det handlar om lågaffektivt bemötande? 

– När man väl kan detta med lågaffektivt bemötande eller har läst sig till det, då är det vanligaste misstaget nog att man tänker: ”nu är jag lågaffektiv – nu gör jag ingenting”. Då har man för det första inte riktigt förstått det lågaffektiva. Man har inte riktigt heller kanske förstått de två nästa verktygslådorna. Det är i nästa steg man ska utvärdera och förändra. 

– För ibland är det faktiskt bättre att göra ingenting än att göra något. Men det ska inte vara så att det händer varje gång, att vi varje gång gör ”ingenting”. Så det är mycket möjligt att det är bra att backa i situationen, men det ska inte hända igen. Då måste vi i stället sätta oss ner och ta reda på varför det hände, i vilka situationer det hände, hur ofta det händer? Med vem händer det? I vilka kombinationer händer det? Vad gör jag när det händer? Och vad får det för konsekvenser? Det är hela utvärderingslådan. 

Därefter går Bo Hejlskov Elvén in på förändringsdelen i verktygslådan och hur man kan förändra så att situationen inte ska uppstå igen. Här påpekar han att det finns flera fack i varje verktygslåda – precis som i den fysiska motsvarigheten. 

– I ett av facken har du kanske skruvmejslar och i ett annat har du andra saker, i alla fall om du har ordning och reda. Så är det även i den här verktygslådan. Då har vi ett verktygsfält, eller ett fack, som heter stöd. Det handlar om huruvida den fysiska miljön är bra. Har vi en bra ljudvolym i klassrummen? Arbetar vi på ett tydliggörande sätt så att eleven vet vad som ska hända, när det ska hända, och med vem den ska göra det med? Alla de här sakerna som skapar en förutsägbarhet för barnet är grunderna i stödmetoden, säger han och fortsätter: 

– Sedan har vi andra metoder, som bland annat träning. Det är också en metod som ligger i ett annat fack, men i samma verktygslåda. För det är klart att vi också ska träna vissa saker, men det är dumt om vi bara tränar eller om vi bara stödjer. Du har verktygen till olika saker. Vi har också verktygsfack som heter behandling, för de som BUP behöver ta hand om. Men det är fortfarande bara ett av verktygen. Det blir ett problem om man säger ”jag ska inte stödja för att han ska behandlas”. Vi ska stödja, träna och behandla. 

Hur stor nytta kommer lärare att ha av din bok, tror du? 

– Om du inte har barn som du har problem att handskas med – då har du ingen nytta av boken över huvud taget. Men jag har inte träffat någon som lyckas med allting. Men när vi har de här eleverna där man säger ”här har jag lite svårt att veta hur jag ska göra” och ”här behöver jag kunna någonting extra” – då tror jag man har ganska stor nytta av boken. Men det kräver att man köper den här modellen med att hantera, utvärdera, och förändra. 

Bo Hejlskov Elvén menar att personal som jobbar inom skolan har en tendens att inte följa de här kvalitetssäkra systemen i arbetet med människor – medan det är väletablerat i många andra branscher.

– Att hantera, utvärdera, och förändra – det är så man gör i sjukvården eller i fabriken när något går sönder. Det är inte så att man tar reda på vem som gjorde fel, utan man tar reda på varför det blev fel och hur det var möjligt, för att se till så att det inte händer igen. Vi försöker implementera samma modell i det pedagogiska arbetet. Köper man det tänket har man stor nytta av boken – för då får vi ordning och reda i verktygen. Köper man det inte det tänket utan tycker att det är barnens ansvar att uppföra sig – då får man inte ut någonting av den här boken. Men då får man fortsätta ha svårt med jobbet. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons