Annons
Johan Anderblad. Fotograf: Ulrica Zwenger/SVT

Bolibompa-Johans uppdrag: Väcka elevernas läslust

Publicerad 27 oktober 2017

Fakta

Mer om Johan

Johan Anderblad har varit programledare på SVT:s barnprogram Bolibompa sedan 1990, där har ofta sågs tillsammans med sin ständige kompis "pipkaninen" Pipen. Han är journalist och har jobbat med både radio- och teveproduktioner för alla åldrar.

På senare år har Johan Anderblad debuterat som författare och skrivit böckerna om Bojan, med boktitlar som ”Bojan och polisbilen”, ”Bojan och brandbilen” och ”Bojan och tåget”.

Läs mer om läsambassadörens uppgifter på Kulturrådets webb.

Relaterat

Sveriges nya läsambassadör är ett känt ansikte – för både små och stora barn.
– Jag har svårt att motstå den här sortens utmaningar, säger barnboksförfattaren och tidigare Bolibompa-programledaren Johan Anderblad.
Under Läslovet inleder han arbetet att ge alla barn och ungdomar lika möjligheter att nå litteraturen.

Johan Anderblad, 58, blev "Bolibompa-Johan" med svenska folket efter att ha lett det populära barnprogrammet i SVT under 90- och 00-talet. För några år sedan bytte han plötsligt karriär, från att ha jobbat med tv hela sitt vuxna liv – till att börja skriva barnböcker.

Nu väntar fler nya utmaningar. I höst stod det nämligen klart att Johan Anderblad tar över stafettpinnen från läraren och författaren Anne-Marie Körling som Sveriges läsambassadör.

– Det kom ganska plötsligt när jag fick reda på det. Det är superkul naturligtvis, och ett väldigt viktigt uppdrag. Nu vill jag prestera de här två åren, och sätta ett avtryck. Jag kommer göra allt jag kan, säger Johan Anderblad.

Syftet med en nationell läsambassadör är att vara ansiktet utåt för litteraturen och läsfrämjandet. Läsambassadörens roll är att med sin egen profil vara en inspiratör som strävar efter att ge alla, oavsett bakgrund, lika möjligheter att nå litteraturen och bli läsare.

Men bara att bli nominerad till uppdraget kom som en stor chock för Johan Anderblad.

– Jag blev nominerad av en teatergrupp som kände till att jag hade skrivit barnböcker och åkte runt på bibliotek och pratat med barn och ungdomar om mina böcker. Men därifrån till att bli läsambassadör kändes som att det inte skulle hända, men nu är jag här och jag tror att jag fick det för att jag kommer från ett annat håll än de ambassadörer som har suttit på posten tidigare. Jag har svårt att motstå den här sortens utmaningar.

Vad kommer du att hitta på under Läslovet?

– Jag kommer att åka runt på en liten turné i Småland, varför det just blev där är för att jag fick många förfrågningar där. Jag kommer att besöka bibliotek runt om i Växjö, Värnamo, och Eksjö och flera andra platser där jag kommer träffa mängder med barn och familjer och diskutera böcker, det ska bli superkul, säger han.

– Läslovet är redan en enorm succé. Tittar man bara på alla aktiviteter som sker i skolor, fritidsgårdar och bibliotek så händer det så himla mycket och satsas hårt. Det blir ett sådant genomslag om alla gör något under en vecka, man inspirerar varandra, man tävlar nästan mot varandra. Det är toppenlyckat.

Vad är nyckeln för att väcka läslusten hos barn och unga?

– Jag har ju mina erfarenheter med mina barn, och bara nu under hösten har jag tagit del av jättemånga erfarenheter runt det här – allt från forskare, lärare och föräldrar. Och alltid landar man i: Hur får man barn att läsa? Alla kommer ju fram till samma svar – nämligen att det ska vara tillgängligt, det ska finnas rätt bok för rätt person. Det är hemligheten. Men det är supersvårt, och det är där bibliotekarier, lärare och inte minst skolbibliotek kommer in och har chansen att väcka detta hos unga. Det är klart att det är svårt att göra detta för varje elev, och hitta en bok för varje elev. Därför är det viktigt med en stor mångfald av böcker, säger han och tillägger:

– Jag minns när jag började läsa. Då hittade jag en bok som jag gillade, och det var Agaton Sax. Den läste jag varje sommar, och jag lånade alla böckerna från biblioteket. När bibliotekarien föreslog andra böcker för mig förstod jag ingenting av dem, och jag minns att jag tyckte att de var larviga. Det tycker jag är ett bra exempel på hur små nyanser det kan vara hos barn, ibland vet de bara inte varför de vill läsa en viss typ av bok. Det kunde inte jag förstå då, man måste bara jobba på och försöka hitta rätt.

Johan Anderblad är känd bland de flesta barn – stora som små – efter mer än 20 år på Bolibompa. Även om det var några år sedan nu som han var programledare för programmet så känner många fortfarande igen honom.

– Väldigt många barn, även de minsta i dag, har sett mig och har koll på mig och mina program. Många barn har någon form av koppling till mig, och det är väldigt tacksamt. För tack och lov hör jag väldigt sällan, faktiskt aldrig hittills, någon som har kommenterat: ”du har förstört min barndom”. Det är bara positiva och glada möten. Det är roligt att kunna använda detta för mitt jobb som läsambassadör när jag pratar böcker, säger han.

Digitaliseringen har förändrat våra liv i grunden. Och barnen är så klart inga undantag. Hur ska du få barn och ungdomar att gå från sina skärmar till att läsa?

– Det har diskuterats mycket om det här och när man ska använda morot eller piska. Man kan naturligtvis prova alla metoder, men jag tror på att det viktigaste är att väcka läslusten. Det räcker inte med att säga: ”kolla här är en bok, oj vad kul”. Utan det handlar även om att i skolan och hemmet ha böcker framme och prata om böcker dagligen. Som vuxen måste man visa och läsa böcker för barnets skull, man påverkar varandra hela tiden. Det är enkla små saker som gör att det kommer in i medvetandet – typ som att smyga in det på ett naturligt sätt i barnens liv, säger Johan Anderblad.

Har du fått nåra råd av din föregångare Anne-Marie Körling?

– Det har jag fått. Jag och Anne-Marie hade ett litet möte på Bokmässan där vi diskuterade utmaningar för det här jobbet. Men samtidigt kommer jag att jobba väldigt olikt henne. Anne-Marie är en stor och skicklig pedagog och har väldigt stor erfarenhet av att jobba med barn i skolmiljön. Jag kommer att koncentrera mig mycket mer på att nå ut direkt via de här skärmarna som barnen ofta sitter vid, Instagram, vloggar, Youtube och så vidare. Jag ska sätta igång ett boksnack på ställen där man normalt kanske inte pratar om böcker. Det är min strategi.

Läs en intervju med tidigare ambassadören Anne-Marie Körling här och se en webbtv-intervju här.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Annons
Annons
Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Annons

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

Annons
Annons

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons