”Nyanlända borde klara skolan på två år”

I ett inslag i Sveriges Radio P3 Nyheter presenterades en undersökning från Skolverket som visar att 20 procent av de elever som bott i Sverige i högst fyra år klarar godkänt i alla ämnen.

Skolinspektionens utredare Andrés Brink Pinto, som granskat hur skolorna tar emot nyanlända elever, kommenterar siffrorna med att ”det visar på ett systematiskt misslyckande från den svenska skolan” och att siffrorna skulle se bättre ut om fler skolor valde att anpassa sin undervisning genom att ”visa bilder” och inte använda så ”komplicerade bisatser”.

I en kommentar till artikeln som Skolvärlden fått del av påpekar en lärare att flera av de nyanlända bott i Sverige ett eller två år. Hen frågar sig om P3 Nyheter ”på fullt allvar” menar att flyktingbarn i allmänhet klarar den nioåriga grundskolan på två år.

Andrés Brink Pinto, är det rimligt att kräva att de nyanlända eleverna ska klara godkänt på två år?

– Jag tycker att det är en konstigt ställd fråga. Enligt mig är det rimligt att alla barn i Sverige har rätt att nå godkänt i grundskolans sexton ämnen. Jag har svårt att se hur vi skulle kunna ha en lagstiftning som ger vissa barn mindre rätt till det.

Andrés Brink Pinto jämför med andra elevgrupper som har svårt att nå godkänt i alla ämnen.  

– Man säger inte att ”det är rimligt att elever med adhd inte klarar alla ämnen” eller att ”vi sänker kraven för barn till låginkomsttagande föräldrar”. Vi har inte ett system som är konstruerat så att vissa grupper ska slås ut och inte nå godkänt i alla ämnen.

Rätten att få godkänt är ju en sak. Men finns det inte också kanske rätten att låta det ta tid innan man får godkänt?

– Undervisningstiden som anges är ett minimum. Det finns absolut inget som hindrar kommuner och skolor från att ge sina elever mer undervisning. Många skolor undervisar på loven. Dessutom är nyanlända barn jag mött i mina projekt ofta väldigt studiemotiverade och har därför inte något emot fler studiedagar för att framförallt komma ikapp med svenskan.

Läraren som kommenterade inslaget i P3 skrev också följande: ”Vem som helst kan ju testa tanken att det imorgon står fyra uzbeker, tre sydsudaneser och en hmong på en skolgård i vilken svensk småstad som helst. Inom ett år ska de ha svensk grundskoleexamen för att inte ge en dålig siffra hos P3 Nyheter eller Skolinspektionen.” Hur ser du på det?

– Jag kan bara konstatera att svensk lagstiftning är tydlig, att alla barn har rätt till en god utbildning i en trygg miljö, och det gäller även en nyanländ elev. Vi har ingen parallell-lagstiftning och det är jag glad för.

Men innebär det att elever inom ett år från att de kommit till ett nytt land ska nå godkänt?

– Det finns nyanlända elever som kan nå godkänt i de allra flesta ämnen inom ett år. För det är ju uppenbart att det finns skolgång även utanför Sverige. På den grundläggande vuxenutbildningen förväntas man klara den nioåriga grundskolan på ett eller två år och då kan man fråga sig om det är så himla stor skillnad.

Du säger att 20 procent godkända nyanlända är ett systematiskt misslyckande. Räcker det att utgå från de presenterade siffrorna för att kunna konstatera det?

– Om man har en grupp elever där bara var femte får den möjlighet och det stöd de behöver för att nå godkänt i alla ämnen, så måste man göra annorlunda. Då är problemet uppenbarligen på systemnivå och går inte att förklara med enskilda lärare.

Du nämner att lärare bör använda bilder och inte använda så komplicerade bisatser. Hur menar du?

– Jag syftar till genrepedagogik eller språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Något som lyfts i den forskningen är att anpassa sig själv och konkretisera sitt tal. Ytterligare ett framgångsrikt koncept är att arbeta multimodalt, mot så många sinnen som möjligt. Det gynnar de flesta i klassrummet och kan vara helt avgörande för vissa.