Annons
Eleverna från de båda skolorna har träffas två gånger. - Jane af Sandeberg
Eleverna från de båda skolorna har träffas två gånger. Foto: Jane af Sandeberg
Bild 1/3
Hittills har sex brev per elev skrivits. - Jane af Sandeberg
Hittills har sex brev per elev skrivits. Foto: Jane af Sandeberg
Bild 2/3
– Den här öppenheten hade aldrig blivit till utan breven, säger Helena Persson. - Jane af Sandeberg
– Den här öppenheten hade aldrig blivit till utan breven, säger Helena Persson. Foto: Jane af Sandeberg
Bild 3/3

Brev blev en oväntad väg till integration

Publicerad 21 juli 2016

Fakta

Skolorna

Älvdalens kommun ligger nära norska gränsen i västra Dalarna.

Rots skola F-6

28 elever i fjärde klass.

Trängslets skola, en uppstartsskola med förberedelseklasse F-9.

Cirka 20-30 elever i åldrarna 10-13. Totalt går cirka 140 elever i Trängslets skola i skrivande stund.

Cirka 450 asylsökande bor på anläggningen.

Relaterat

Några lär sig att i Sverige gifter sig inte barn när de är tio år. Andra lär sig vad det innebär att tvingas fly. När två lärare i Älvdalen lät sina elever brevväxla med flyktingbarn kunde de inte ana vad de satte igång.

När Helena Persson fick idén om brevväxling kändes den klockren. Hur skulle flyktingbarnen annars komma i kontakt med andra barn? Det frågade hon sig direkt när hon började arbeta som pedagog i mellanstadieklassen i Trängslet.

– Boendet ligger ju mitt i skogen och så tänkte jag att de kunde brevväxla med barn nere i Älvdalen.

Christine Gustafsson är klasslärare för en fjärde klass på Rots skola. Hon och Helena känner varandra sedan länge. Christine är klasslärare för en fjärde klass på Rots skola. Christine var med på brevväxling direkt.

Hittills har sex brev per elev skrivits och nu har barnen mötts två gånger. Det har blivit tipspromenad i ösregn, disco och brännboll. Men framförallt har barnen lärt känna varandra.

– Den här öppenheten hade aldrig blivit till utan breven. Det hade inte varit samma sak, säger Helena.

Till att börja med var det något av en pedagogisk utmaning. Ingen av barnen hade skrivit brev tidigare. De fick börja med att berätta om frimärken, mottagare och avsändare.

Flyktingbarnen har ibland haft språkstöd utifrån att de i första hand talar persiska, arabiska eller turkiska.

– Men de lär sig svenska snabbt. De är så himla motiverade och engagerade, säger Helena.

Eleverna på båda skolorna funderar mycket. Som killen på Rots skola som ville berätta för sin brevvän att han spelade ishockey:

– Han kom till mig och visade att han skrivit bara "hockey", för han ville inte att hans brevvän skulle bli påmind om "IS". Och han är bara elva år, säger Christine.

Hennes elever har också hunnit förlora flera brevvänner som flyttats av Migrationsverket, tyvärr ofta med mycket kort varsel.

– Mina elever har blivit så ledsna när de mist sin brevvän. Samtidigt förstår de nu på djupet vad det innebär att vara asylsökande, säger Christine.

Det har blivit både skratt och allvar kring breven. En tjej på Rots skola trodde att hennes brevvän var död. Men det skulle vara döv. Flyktingbarnen har skrivit och frågat om elever på Rots skola om de är gifta. Då får de andra eleverna förklara att vi här i Sverige inte gifter oss när vi är tio år.

Hittills har ingen av barnen i Trängslet skrivit om sin flykt men det tror Helena kan komma.

För att få igång eleverna valde Christine och Helena att uppmuntra dem att tänka själva på vad de ville fråga om och själva berätta om. De önskar att alla i hela landet startar brevväxling mellan sina elever och "flyktingskolor".

– Var inte rädda, låt elever skriva själva och låt dem skriva fritt. Och tala inte om hur långt eller kort det ska vara. Två rader kan betyda mycket, säger de båda.

Nyligen visade Kalla Fakta ett reportage där kvinnor på asylboendet i Trängslet vittnar om hot och våld. Där har även tidigare varit bråk. Christine och Helena är glada att få visa på en annan sida av det hela.

– Det här är det roligaste jobbet jag någonsin haft. Det är så inspirerande, säger Helena.

Hur framtiden för Trängslets skola ser ut vet de inte i dag. Helena vet att hon ska jobba där i höst men vet inget om hur många barn hon ska ha.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Mer om autism och ADHD på speciallärarutbildningen

Nytt förslag

Regeringen vill att alla som läser till speciallärare ska få lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar för att bli bättre på att anpassa lärmiljön. Bra, men för lite, tycker specialläraren Maria Björsell.

Annons
Annons
Annons
Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Torgny bytte skola – och fick mindre undervisningstid

Undervisningstid

Undervisningstiden är inte centralt reglerad. Det gör att den kan skilja sig åt mellan lärare och skolor. Gymnasieläraren Torgny Lundström bytte jobb, fick betydligt mindre undervisningstid och tycker att kvaliteten på undervisningen höjts.

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Mycket elevtid på Kunskapsskolan

Undervisningstid

Börjar man prata undervisningstid nämner någon strax Kunskapsskolan. Med 27,5 timmars elevtid i veckan sticker man ut. 

Annons
Annons
Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Hälften av nyanställda lärare saknar pedagogisk examen

Ojämlik skola

Andelen obehöriga lärare ökar. Över hälften av de lärare som nyanställts under det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen.
Det visar nya siffror från Skolverket.

Annons
Skolvärlden i Syrien
”Jag lär dem att IS religion är farlig”

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

Hon omkullkastar Islamiska statens utbildningssystem och driver hemliga program för att hindra sina elever från att gå med i extremistgruppen. Läraren Baida al-Hassan tror att hon har tappat all känsla för rädsla.

 

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Tänk om allt du vet om utbildning är fel?

Skolutveckling

Brittiska skolutvecklaren David Didau är avsändaren bakom flera kontroversiella budskap. Bland annat menar han att katederundervisning är den enda som fungerar.
– Men många lärare skäms för den, säger han.

Arbetsmiljö
”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

”På 90-talet var läraryrket ett friskyrke”

Stressforskning

Anna Nyberg forskar på psykisk ohälsa i kontaktyrken. En viktig faktor är balansen mellan vad du ger och vad får tillbaka, säger hon.
–Typisk för lärare och sjuksköterskor är att man har höga krav på sig men lägre grad av belöning. Det bidrar till stress.

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Nio av tio skolor brister i arbetsmiljön

Arbetsmiljö

Alltför stor arbetsbörda, bullriga ljudmiljöer och hot och våld. Enligt Arbetsmiljöverkets treåriga inspektionsinsats är det vanliga arbetsmiljöproblem i skolan.
– Man känner igen mycket av det Arbetsmiljöverket beskriver. Många upplever yrket som mer och mer gränslöst, säger Sten Hagberg, huvudskyddsombud för LR i Varberg.

Flickor väljer bort kommunala skolor

Flickor väljer bort kommunala skolor

Skolval

Flickorna söker sig till friskolor, pojkarna stannar kvar på de kommunala. Nu varnar grundskolenämnden i Västerås för en allt snedare könsfördelning.

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Läraren: Vuxna sviker de duktiga flickorna

Studiero

En auktoritär lärare gynnar alla, både bråkiga och tysta och duktiga elever. Det menar Linda-Marie Åsberg, lärare i samhällsvetenskap och svenska på högstadiet, som gett sig in i debatten om duktiga flickor.

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Forskaren: ”Vi måste våga prata om fusket”

Fusket

Nya larm om fusk på högskoleprovet, den här gången via appen Snapchat. Fusket i skolan godkänns ofta i tysthet av lärare och elever, menar forskaren Lars Fonseca.
– Lärare och elever säger att det är helt omöjligt att leverera de förväntade resultaten om man samtidigt ska följa regelverket, säger han till Skolvärlden.

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Samarbetet ska stärka elevhälsan

Elevhälsa

Bristerna i samverkan mellan elevhälsa, sjukvård och socialtjänst drabbar både elever och lärare. Nu ska samarbetet bli starkare.
– Ju mer tid lärare får för sitt huvuduppdrag, ju mer tid har vi till undervisning, säger Sara Svanlund, LR.

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Statlig satsning gav 1300 fler lärare

Lågstadiesatsningen

Den statliga Lågstadiesatsningen bidrog till att drygt 1 300 lärare rekryterades till landets skolor förra läsåret, enligt Skolverket.
Men det har varit svårt att rekrytera. Nästan 205 miljoner kronor av bidraget kommer att gå tillbaka till staten eftersom huvudmännen inte lyckades rekrytera som planerat.

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Permanentat lämplighetstest till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Nu permanentas antagningstesterna till lärarutbildningen vid Jönköping University.
– På sikt skulle det kunna bidra till att höja kvaliteten på lärarutbildningen, säger Fausto Callegari, utvecklingsledare vid Högskolan för lärande och kommunikation.

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Lärarstudenter dåligt förberedda på att undervisa digitalt

Ny undersökning

Regeringen vill satsa på digitaliseringen av skolan, men nära hälften av lärarstudenterna upplever att de inte förbereds tillräckligt på att bedriva digitaliserad undervisning. Var tredje uppger att digitaliseringen av lärarutbildningen i sig är låg.

L: Slopa F-betyg till nyanlända

L: Slopa F-betyg till nyanlända

Nyhet

Inga F till nyanlända, aktivt skolval för alla och utökad rätt till modersmålsstöd. Det är några av L:s nya förslag, som får både ris och ros av LR och Nationellt centrum för Svenska som andraspråk.

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

”Onödigt lagstifta om föräldrapåverkan”

Utbildningspolitik

Föräldrar ska inte kunna lägga sig i vad som helst, anser Liberalernas skolpolitiska arbetsgrupp, och vill därför att gränserna ska förtydligas i skollagen.
”Onödigt”, menar Svante Tideman på Lärarnas Riksförbund.

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Första kullen lärarassistenter snart ute på skolorna

Lärarassistenter

På Munka folkhögskola blir snart de första eleverna som går utbildningen till lärarassistent färdigutbildade.
– Det behövs fler vuxna på skolorna, och lärarassistenter är en bra lösning, säger Nina Morgin, kursansvarig på skolan.

Brister i lärarstöd visar granskning

Brister i lärarstöd visar granskning

Lärarstöd

Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Källkritikens dag
Därför blir källan viktigare för lärare

Därför blir källan viktigare för lärare

Källkritik 

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

”Det är för sent att prata om det här på högstadiet”

Källkritik 

Stiftelsen Teskedsorden har sedan 2006 arbetat med en rad olika projekt för att nå barn och unga i skolan och få dem att reflektera över viktiga frågor. En av dessa frågor är källkritik på nätet.

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Projekt ska minska gymnasieavhopp

Avhopp

Drygt var tredje gymnasielev lämnar skolan utan examen. Det ska projektet #jagmed ändra på. Fem län deltar i projektet som ska få fler att ta gymnasieexamen.