Annons
Årskurs 4 på Brevik skola. Foto: Brevik skola

Breviksmodellen ger flexibel lärarvardag

Publicerad 7 januari 2016

Fakta

Breviksmodellen

En sammanhållen verksamhet
En sammanhållen förskola, förskoleklass, grundskola och fritidsverksamhet med en lärarkultur där alla medarbetare har ett gemensamt uppdrag för bästa möjliga verksamhet.

Hög lärartäthet
Fler grundskollärartjänster än standard. Skolan strävar efter att en årskursklass (modell större) har 3 grundskollärare och 1 fritidspedagog – 1 lärare per 15 elever.

Situationsanpassad undervisning
Årskursklasser med anpassade undervisningsgrupper, olika gruppstorlekar och sammansättningar utifrån behov och undervisningstillfälle (halvgrupp, stor grupp, liten grupp)

Heldagsskola
En elevgrupp, ett pedagoglag och en lokal - undervisning och fritidsverksamhet. Elever har också tillgång till studiesupport (läxhjälp) och studiegrupp (extra skola) under fritidstid.

Lag och ledning
Ett organiserat lagarbete med kompletterande ämnesbehörighet och olika spetskompetens under ledning av en lagchef.

Pedagogiskt tolkningsföreträde
För en väl fungerande och stabil skola äger pedagogerna det pedagogiska tolkningsföreträdet.

Ett systemteoretiskt och relationellt förhållningssätt
Verksamheten tar hjälp av systemteori (individ-organisation) och relationell pedagogik (den pedagogiska relationens vikt för utveckling och lärande) för att utveckla skolan.

Mer tid, kontroll och flexibilitet. Mindre stress, press och arga föräldrar. Så beskriver lärare ”Breviksmodellen”.

Brevik skola i Tyresö utanför Stockholm använder en ovanlig organisation för att komma tillrätta med lärartäthet, stress och arbetsro: Tre lärare och en fritidspedagog tar gemensamt ansvar för samma klass på totalt 40 elever under hela dagen – både i skolan och på fritids.

De fyra pedagogerna i varje grupp har gemensamt full kontroll över planering och genomförande, och en av dem innehar rollen som lagchef. Det är inga vattentäta skott mellan verksamheterna, även om skolarbetet som regel sköts på skoltid.

Annika Theorin, grundskollärare– Jag var rädd att fritidsverksamheten skulle kännas svår, säger grundskolläraren Annika Theorin.

Hon började jobba på Brevik skola för fyra år sedan, efter att tidigare ha jobbat i mer traditionellt organiserade verksamheter. Hon, liksom många andra lärare, hade vissa farhågor kring att vara på fritids. Hon är ju lärare.

– Men det förstärker känslan av att ”det här är våra 40 barn”. Jag ser och bygger relationer med både elever och föräldrar på ett helt annat sätt. Vi träffar föräldrarna vid hämtning och lämning och kan avhandla saker med dem direkt, vilket gör att vi slipper onödigt missnöje och arga mail från föräldrar. Jag kan ärligt talat känna att jag inte kommer att gå tillbaka till en vanlig skola. Det gör jag bara inte, det här är så mycket bättre, säger hon.

Idén till organisationen kom från rektor Anna Hansson-Bittár, som startade upp skolan 2007.

Anna Hansson-Bittár, rektor <br />Foto: Magnus Hartman– Det handlar framför allt om att öka lärartätheten. Det vanliga lärarupplägget är så intensivt. Det är som att stå på scen flera timmar om dagen. Här kan de gå in och ur och vara mer flexibla, säger hon.

Som lärare upplever Annika Theorin många fördelar med systemet, och det mesta bottnar i det faktum att hon inte är ensam.

– Man har sina kollegor nära samma barn, det är en trygghet. Jag upplever att allting inte bara hänger på mig. Det tror jag är den stora grejen. Man kan också jobba en stund med ett krävande barn, och sedan lämna över till en kollega när man känner att man inte når längre. Det är bra för både oss och eleverna, säger hon.

Även om ni är fyra pedagoger så är 40 barn en stor klass. Hur fungerar det?

– De yngsta är för små för att mötas alla 40 på en gång, men med de äldre barnen kan helklass fungera. En föreläsning kan man lika gärna hålla inför alla, säger Annika Theorin.

Att det hela tiden är fyra vuxna inblandade gör att det finns en stor flexibilitet, exempelvis när klassen behöver delas in i fler mindre konstellationer. Och inte minst ges mer utrymme att anpassa dagen efter såväl elevernas som pedagogernas önskemål.

– Handen på hjärtat: Alla lärare kan känna efter en svår natt att ”jag borde nog inte vara i barngrupp idag”. Då kan jag få planeringstid den dagen medan de andra har hand om eleverna. Samma sak med vab. Häromdagen fick jag vända på klacken när jag kom till jobbet för att min dotter blivit sjuk. Då kunde jag gå direkt, och vara helt lugn med att mina kollegor har full koll på vad som ska göras utan att jag behöver förbereda något särskilt, säger Annika Theorin.

Finns det inte en risk att ledningen vänjer sig vid att slippa ta in vikarier?

– Det är en fördel för barnen att hela tiden möta samma pedagoger, men vi tar in vikarier när det behövs. Fyra vuxna är inget tak. Just nu är vi fem i vår grupp eftersom vi har en resursperson för barn med särskilda behov.

Alla fyra pedagoger deltar i skift i alla moment, från fritidsöppning på morgonen, under skoldagen och tills fritids stänger igen på eftermiddagen. Det ger möjlighet att ägna en del av fritidstiden åt aktiviteter som stärker skolarbetet.

– Barnen leker och vilar på fritids, men det går att locka och smyga in skolsaker som inte känns som skola. Jag spelar spel varje eftermiddag med en elev som behöver stärkas i matten, det är både kul och hjälper undervisningen. De som behöver eller bara vill träna lite extra på något moment kan göra det. Men det är frivilligt.

Hur ser rollfördelningen ut mellan fritidspedagoger och lärare?

– Jag ansvarar för undervisningen och dess genomförande tillsammans med mina två grundskollärarkollegor. Fritidspedagogen bistår utifrån sin kunskap främst inom relationell pedagogik och vi kompletterar varandra. Han har kompetens som jag inte har, och kan lära mig av.

Vad ser du för nackdelar med organisationen?

– Det kan väl vara att man inte pratar lika mycket med kollegor ur andra grupper. Vi ses på kvällsmöte en gång i månaden och under studiedagar. Men det är lätt att dra iväg ett mail och fråga ”Har någon prövat det här?”. Då får man alltid flera svar.

En förutsättning för att systemet ska fungera är förstås att alla pedagoger verkligen vill samarbeta. Lärare som helst vill arbeta ifred i klassrummet göre sig icke besvär.

– Vill man inte samarbeta så blir det jättesvårt. Då har man hamnat fel och slutar nog snart, säger Annika Theorin.

Idén till den ovanliga organisationen arbetade Anna Hansson-Bittár fram när hon efter 15 år som skolledare fick möjligheten att starta upp en helt ny skola.

– Jag kände att jag vill göra något av den chansen. Så jag tog fram en ny idé om hur man kan bygga skola med utökad lärartäthet och sedan rekryterade jag personal utifrån den idén till starten i augusti 2007. Många jobbar ju med tvålärarsystem eller årskursklasser men jag vet ingen annan skola som har hela vårt upplägg, säger hon.

Är det inte dyrt att ersätta fritidspedagoger med lärare?

– En lärare är inte dyrare än en fritidspedagog, så det kostar inte mer, säger Anna Hansson-Bittár.

Hon säger sig vara väldigt rak med skolans idé och att det är den modellen som gäller vid nyrekryteringar, eftersom det är viktigt att de personer som kommer in i verksamheten är bekväma med upplägget.

– Det är ingen idé att övertyga de som inte själva är nyfikna på den här modellen. Och det kan ta lång tid för lärare att komma in i systemet - som att varje grupp faktiskt disponerar över tiden helt själva och har friheten att ta egna beslut. Det är annorlunda och ovant för många, säger hon.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons