Breviksmodellen ger flexibel lärarvardag

Brevik skola i Tyresö utanför Stockholm använder en ovanlig organisation för att komma tillrätta med lärartäthet, stress och arbetsro: Tre lärare och en fritidspedagog tar gemensamt ansvar för samma klass på totalt 40 elever under hela dagen – både i skolan och på fritids.

De fyra pedagogerna i varje grupp har gemensamt full kontroll över planering och genomförande, och en av dem innehar rollen som lagchef. Det är inga vattentäta skott mellan verksamheterna, även om skolarbetet som regel sköts på skoltid.

– Jag var rädd att fritidsverksamheten skulle kännas svår, säger grundskolläraren Annika Theorin.

Hon började jobba på Brevik skola för fyra år sedan, efter att tidigare ha jobbat i mer traditionellt organiserade verksamheter. Hon, liksom många andra lärare, hade vissa farhågor kring att vara på fritids. Hon är ju lärare.

– Men det förstärker känslan av att ”det här är våra 40 barn”. Jag ser och bygger relationer med både elever och föräldrar på ett helt annat sätt. Vi träffar föräldrarna vid hämtning och lämning och kan avhandla saker med dem direkt, vilket gör att vi slipper onödigt missnöje och arga mail från föräldrar. Jag kan ärligt talat känna att jag inte kommer att gå tillbaka till en vanlig skola. Det gör jag bara inte, det här är så mycket bättre, säger hon.

Idén till organisationen kom från rektor Anna Hansson-Bittár, som startade upp skolan 2007.

– Det handlar framför allt om att öka lärartätheten. Det vanliga lärarupplägget är så intensivt. Det är som att stå på scen flera timmar om dagen. Här kan de gå in och ur och vara mer flexibla, säger hon.

Som lärare upplever Annika Theorin många fördelar med systemet, och det mesta bottnar i det faktum att hon inte är ensam.

– Man har sina kollegor nära samma barn, det är en trygghet. Jag upplever att allting inte bara hänger på mig. Det tror jag är den stora grejen. Man kan också jobba en stund med ett krävande barn, och sedan lämna över till en kollega när man känner att man inte når längre. Det är bra för både oss och eleverna, säger hon.

Även om ni är fyra pedagoger så är 40 barn en stor klass. Hur fungerar det?

– De yngsta är för små för att mötas alla 40 på en gång, men med de äldre barnen kan helklass fungera. En föreläsning kan man lika gärna hålla inför alla, säger Annika Theorin.

Att det hela tiden är fyra vuxna inblandade gör att det finns en stor flexibilitet, exempelvis när klassen behöver delas in i fler mindre konstellationer. Och inte minst ges mer utrymme att anpassa dagen efter såväl elevernas som pedagogernas önskemål.

– Handen på hjärtat: Alla lärare kan känna efter en svår natt att ”jag borde nog inte vara i barngrupp idag”. Då kan jag få planeringstid den dagen medan de andra har hand om eleverna. Samma sak med vab. Häromdagen fick jag vända på klacken när jag kom till jobbet för att min dotter blivit sjuk. Då kunde jag gå direkt, och vara helt lugn med att mina kollegor har full koll på vad som ska göras utan att jag behöver förbereda något särskilt, säger Annika Theorin.

Finns det inte en risk att ledningen vänjer sig vid att slippa ta in vikarier?

– Det är en fördel för barnen att hela tiden möta samma pedagoger, men vi tar in vikarier när det behövs. Fyra vuxna är inget tak. Just nu är vi fem i vår grupp eftersom vi har en resursperson för barn med särskilda behov.

Alla fyra pedagoger deltar i skift i alla moment, från fritidsöppning på morgonen, under skoldagen och tills fritids stänger igen på eftermiddagen. Det ger möjlighet att ägna en del av fritidstiden åt aktiviteter som stärker skolarbetet.

– Barnen leker och vilar på fritids, men det går att locka och smyga in skolsaker som inte känns som skola. Jag spelar spel varje eftermiddag med en elev som behöver stärkas i matten, det är både kul och hjälper undervisningen. De som behöver eller bara vill träna lite extra på något moment kan göra det. Men det är frivilligt.

Hur ser rollfördelningen ut mellan fritidspedagoger och lärare?

– Jag ansvarar för undervisningen och dess genomförande tillsammans med mina två grundskollärarkollegor. Fritidspedagogen bistår utifrån sin kunskap främst inom relationell pedagogik och vi kompletterar varandra. Han har kompetens som jag inte har, och kan lära mig av.

Vad ser du för nackdelar med organisationen?

– Det kan väl vara att man inte pratar lika mycket med kollegor ur andra grupper. Vi ses på kvällsmöte en gång i månaden och under studiedagar. Men det är lätt att dra iväg ett mail och fråga ”Har någon prövat det här?”. Då får man alltid flera svar.

En förutsättning för att systemet ska fungera är förstås att alla pedagoger verkligen vill samarbeta. Lärare som helst vill arbeta ifred i klassrummet göre sig icke besvär.

– Vill man inte samarbeta så blir det jättesvårt. Då har man hamnat fel och slutar nog snart, säger Annika Theorin.

Idén till den ovanliga organisationen arbetade Anna Hansson-Bittár fram när hon efter 15 år som skolledare fick möjligheten att starta upp en helt ny skola.

– Jag kände att jag vill göra något av den chansen. Så jag tog fram en ny idé om hur man kan bygga skola med utökad lärartäthet och sedan rekryterade jag personal utifrån den idén till starten i augusti 2007. Många jobbar ju med tvålärarsystem eller årskursklasser men jag vet ingen annan skola som har hela vårt upplägg, säger hon.

Är det inte dyrt att ersätta fritidspedagoger med lärare?

– En lärare är inte dyrare än en fritidspedagog, så det kostar inte mer, säger Anna Hansson-Bittár.

Hon säger sig vara väldigt rak med skolans idé och att det är den modellen som gäller vid nyrekryteringar, eftersom det är viktigt att de personer som kommer in i verksamheten är bekväma med upplägget.

– Det är ingen idé att övertyga de som inte själva är nyfikna på den här modellen. Och det kan ta lång tid för lärare att komma in i systemet – som att varje grupp faktiskt disponerar över tiden helt själva och har friheten att ta egna beslut. Det är annorlunda och ovant för många, säger hon.