Brist på samarbete ger dåliga mattekunskaper

Läroplanen för matematikundervisning på yrkesutbildningar uppdaterades 2011 med målet att koppla matematikundervisningen till yrkesinriktningen. Avsikten var att höja kvaliteten på yrkesutbildningarna och öka elevernas attraktivitet hos framtida arbetsgivare. Något som, enligt Karolina Muhrmans nya avhandling på Linköpings universitet, misslyckats.

Studien som utförts på naturbruksprogrammet på gymnasiet består av intervjuer av elever, matematiklärare, yrkeslärare samt yrkesverksamma lantbrukare.

– Det finns ett gap mellan de kunskaper i matematik som yrkeslivet efterfrågar och det som eleverna kan. Det är en väldigt känslig fråga, men delvis beror det på att lärarna inte följer innehållet i ämnesplanen, säger Karolina Muhrman.

Resultatet av studien avslöjar brister i kommunikationen mellan matematiklärarna och yrkeslärarna. Matematiklärarna har inte de kunskaper som behövs inom yrkesämnet. Yrkeslärare har kunskaperna, men som i sin tur saknar de pedagogiska kunskaper som är nödvändiga inom matematikundervisning.

Studien visar att avsaknaden av samarbete kan te sig på flera sätt, från att det handlar om olika lärarkategorier till rent fysiska, som att de ibland arbetar i olika byggnader. Dessutom anges nationella prov som ett stressmoment, där lärare hellre satsar på traditionell matematik för att elever ska klara målen.

Det finns dock exempel som har visat sig fungera bra. Några lärare berättar om infärgad undervisning, vilket innebär att delar från yrkesämnet används i matematikundervisningen, eller tvärt om. Lärare som arbetat på detta sätt beskriver en högre motivation hos elever och rapporterar om goda resultat på såväl lokala som nationella prov.

– Ska foder ges eller gödning spridas kan man inte ta fram telefonen mitt i för att använda miniräknaren. Lantbrukarna räknar varje dag i varenda arbetsuppgift och de vill inte anställa någon som riskerar att göra dyrbara misstag på grund av bristande kunskaper, säger Karolina Muhrman.

Som förslag på förbättring framhåller Karolina Muhrman att ändringar i kursplaner inte är tillräckligt, utan att såväl lärarutbildning som skolledning bör förbereda sina lärare på att ämneslärare och yrkeslärare behöver kunna samarbeta.