Brister i lärarstöd visar granskning
Eleverna i årskurs 3 fick inte tillräckligt lärarstöd vid nästan var femte tillfälle när Skolinspektionen granskade helklassundervisning.
– Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.
Den 18 oktober 2016 gjorde Skolinspektionen oanmälda besök på 60 slumpmässigt utvalda grundskolor runt om i landet för att få en ögonblicksbild av vilket lärarstöd som ges i årskurs 3 och årskurs 6, samt vilka arbetsformer som används, helklassundervisning, grupparbete och individuellt arbete
Totalt 207 lektioner observerades, 94 i årskurs 3 och 113 i årskurs 6. Helklassundervisning den vanligaste arbetsformen, tät följt av individuellt arbete. Grupparbete var minst vanligt.
Hela rapporten hittar du här.
I höstas genomförde Skolinspektionen en så kallad oanmäld kvalitetsgranskning i ett antal grundskolor runt om i landet med syfte att granska vilken ledning och stöd eleverna får av sina lärare i årskurs 3 och 6.
Skolinspektionen konstaterar att i 86 procent av den observerade undervisningstiden, totalt sett, får eleverna en hög grad av lärarstöd. Men granskningen visar också på brister. I nästan 20 procent av den observerade undervisningstiden i årskurs 3 gavs eleverna lärarstöd i ganska eller mycket låg grad/inte alls. Motsvarande siffra för årskurs 6 är 10 procent. Lärarstödet var allra minst när eleverna hade individuellt arbete.
– Oavsett arbetsform ska lärarstödet vara tydligt för alla elever och individuellt arbete är inte något undantag. Vår oanmälda granskning visar dock att lärarstödet minskar i situationer med individuellt arbete. Att lärarstödet också är mindre i årskurs 3 än i årskurs 6 är ett något oväntat resultat. Det är mycket viktigt att elever i tidiga åldrar får tillgång till lärares stöd i alla undervisningssituationer, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.
I Skolinspektionens rapport finns exempel både på när lärarstödet fungerar väl och när det inte gör det. Exempel på det förstnämnda är att lärarna tydliggjorde övergripande mål och syfte och på vilket sätt lektionens innehåll och olika moment är kopplade till dessa, att det fanns utrymme i undervisningen för elevernas reflektioner samt att lärarna under arbetets gång fanns tillgängliga för eleverna, de följde upp arbetet och gav vägledning till de elever som bad om hjälp såväl som till de elever som inte bad om hjälp.
När stödet inte fungerade handlade det om att eleverna efterfrågade syftet med uppgifterna utan att få svar, uppgifterna kopplades inte till övergripande mål och elever som snabbt blev klara med sina uppgifter fick inte alltid vägledning om vad de skulle arbeta vidare med. Det förekom också att elever som genomfört sina uppgifter snabbare än sina kamrater uppmanades att göra om samma uppgifter igen.
Eleverna själva verkar dock nöjda med lärarstödet. Över 90 procent svarar ja på frågan ”Förstod du vad du skulle lära dig?” och över 95 procent svarade ja på frågan ”Förstod du vad du skulle göra under den här lektionen?”. På frågan ”Fanns det möjlighet att få svårare uppgifter under lektionen?” svarade 55 procent jakande.
Lärarnas Riksförbund menar att bättre lärarstöd kräver bättre förutsättningar.
– Det är bra att Skolinspektionen gör oanmälda granskningar, de borde göra fler sådana, säger Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
– Men i Skolinspektionens granskning har man en otydlig tolkning av lärarstöd. Kraven på lärarstöd kan vara svåra att tillgodose med dagens förutsättningar. Det råder brist på lärare och det finns starka krav på individualisering i undervisningen.
Skolinspektionens granskning visar att i 86 procent av de granskade klassrummen, totalt sett, så får eleverna hög grad av lärarstöd.
– Detta är ett positivt resultat, säger Åsa Fahlén. Det bedrivs god undervisning i svenska klassrum. Men för att nå ännu högre behövs satsningar från skolhuvudmännen så att lärarna kan fokusera ännu mer på undervisningen.