Inkludering

Brobyggare höjer romers skolresultat

Förra året gick sex romska elever ut gymnasiet i Helsingborg. Före 2012 gick få romer i kommunen vidare efter högstadiet. Skillnaden är romska brobyggare, en nationell satsning som får tummen upp i Statskontorets utvärdering.

Romska brobyggare utbildas på högskola

Regeringens strategi Romsk inkludering har som mål att romer som fyller 20 år 2032, ska ha lika livsmöjligheter som andra svenskar.

I Helsingborg finns 4 500 romer, från olika språkliga och kulturella grupper.

Södertörns högskolas distansutbildning är tvåårig, och inkluderar bland annat pedagogik, romsk historia, fördjupade kunskaper i läroplanen. Intagningskraven är romsk språk- och kulturkompetens.

Elvis Stan är brobyggare, anställd av Skolförvaltningen i Helsingborg. Staden har tillsammans med Malmö, Göteborg, Luleå och Linköping testat att arbeta med romska brobyggare i ett pilotprojekt som startade 2012. 

– Först och främst arbetar jag med föräldrarna, de behöver väldigt mycket hjälp och inte har något förtroende för skolan. På sextiotalet fick romer inte gå i svensk skola och det sitter kvar, säger han.

Föräldrarna struntar i att göra frånvaroanmälan för sina barn och har inte varit engagerade i sina barns utbildning. Många romska elever har hög frånvaro, och romska elever är överrepresenterade bland dem som går ut grundskolan utan godkända betyg.

­– Det har inte funnits positiva förebilder, inga romer som har lyckats med sin utbildning. Nu när de ser romska förebilder inom skolvärlden tänker de att ”vi kan också”, säger Elvis Stan.

Projektet har varit lyckat. Förra året tog sex romska elever studenten i Helsingborg. Fyra år tidigare fanns inga romer på gymnasiet i kommunen.

Statskontoret konstaterar i sin utvärdering att brobyggararbetet bidrar till romernas integration, men att det krävs långsiktighet för att det ska fungera.

 – Nu har föräldrarna förtroende för mig, de vet att jag vill deras barns bästa och att barnen ska få den stöttning de behöver. Vissa föräldrar lämnar hela ansvaret för mig. Jag förklarar att den här rektorn och den här läraren vill ditt barns bästa och då tror de på mig. Att skolan överväger orosanmälan är för att deras barn inte varit på lektionerna, inte för att de är romer.

Elvis Stan alternerar mellan skolorna i Helsingborg. Han stöttar elever i klassrummet och i samtalsgrupper efter skolan. Han har haft jobbet sedan 2012 och är examinerad från Södertörns högskola, som har en särskild utbildning för romska brobyggare.

– Ett av våra huvuduppdrag är att lokalisera barn som inte vågar säga att de är romer, för att de är rädda att bli mobbade, säger han.

Själv ljög han fram till i femman, då han inte orkade längre utan struntade i sin farfars råd om att säga att han var rumän eller serb. Fram till dess var Elvis Stan rädd att hans etnicitet skulle bli upptäckt.

I skolan kallar eleverna varandra för zigenare och romer för tjuvar. Det ingår i Elvis Stans jobb att bemöta fördomar i klassrummet.
Men han jobbar också strategiskt med skolledning och lärare, och stöttar i deras kommunikation med de romska familjerna.

 – Det fina med jobbet är att det händer något nytt varje dag, säger han.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm