DEBATT

Knyt gymnasieutbildningen närmare forskningen

DEBATT För att utveckla gymnasieelevernas förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå skulle ett nätverk mellan forskare och gymnasieelever kunna byggas upp. För att utveckla gymnasieelevernas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar skulle en del av examinationen i ett visst ämne kunna utgöras av ett skriftligt arbete med anknytning till det aktuella forskningsläget, skriver Ann-Charlotte Gutsjö, gymnasielärare och vikarierande universitetslärare.

Att undervisningen på alla universitetskurser ska vara forskningsanknuten har sin grund i Högskolelagen, som uttrycker att utbildning på högskola och universitet ska ”bedrivas så att det finns ett nära samband mellan forskning och utbildning” (1 kap, 3§). Lagen betonar att kurserna ska både utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, utveckla deras förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem samt utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå (Högskolelagen 2006:173). Skulle detta undervisningssätt kunna användas även inom gymnasieskolan, och skulle det vara positivt för gymnasieeleverna?

För att utveckla gymnasieelevernas förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå skulle ett nätverk mellan redan verksamma forskare och gymnasieelever kunna byggas upp, så att eleverna får insikt om forskningsläget, aktuella forskningsinriktningar och en fördjupad förståelse för vad forskning innebär och leder till. I dagens moderna internet-värld vore det enkelt att införa seminarier, föreläsningar, gästföreläsare, diskussioner med mera med hjälp av direktsändning och webbkamera. Fördelen är att varje gymnasieelev skulle kunna ställa de frågor som han/hon känner vore av betydelse för sin kunskapsutveckling. En gemenskapskänsla och viktiga kontakter skulle kunna skapas mellan gymnasieelever och forskare vid olika universitet i Sverige, och kanske med universitet i Europa.

För att utveckla gymnasieelevernas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar skulle en del av examinationen i ett visst ämne kunna utgöras av ett skriftligt arbete, med anknytning till det aktuella forskningsläget i just det ämnet. Detta skulle också lösa uppgiften med att utveckla gymnasieelevernas förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem. Genom att gymnasieeleverna för sina skriftliga arbeten också använde litteratur på flera språk, förutom svenska och engelska, kanske också tyska, franska etc, skulle detta bli en liten men ändå verklig forskningsuppgift. Eftersom uppgiften tar tid från kursen, betyder det att kursen dessutom blir mindre tung, och denna uppgift med valfri inriktning leder förhoppningsvis till inspiration.

Detta arbetssätt skulle vara en stor skillnad mot gamla tiders undervisning, där gymnasie-elever tränades att lära in utantill. I stället skulle detta undervisningssätt bli grunden för ett vetenskapligt tänkande, som kan leda till en mer effektiv gymnasietid och större förmåga till vetenskaplig metod.

Ann-Charlotte Gutsjö
Legitimerad gymnasielärare i fyra ämnen, vikarierande universitetslärare i språk

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm