”Corona förändrar svensk skola i grunden”

I kölvattnet av corona förändras svensk skola i grunden. Lärare arbetar hårt för att skapa strategier och handlingsplaner för att kunna bedriva adekvat distansundervisning om grundskolor tvingas stänga.

Vi står inför en mycket svår situation och vi behöver se helheten. Varje beslut vi fattar får konsekvenser och kan därmed få förödande följder för hela samhället. Alla Sveriges lärare tar ansvar för att kunna bedriva undervisning trots icke fysiskt närvarande elever.

Lärare med kunskap om undervisning via länk delar glatt med sig och det kollegiala lärandet kan inte vara mer konkret. Skolor arbetar för att säkerställa att varje elev via sin dator kan delta i alla dagens lektioner hemifrån. Vi lärare lär oss en ny innebörd för ”mötesrum” och ”grupprum”, där vi interaktivt möter våra elever den dag vi eventuellt stänger skolor.

Frågan är om vi gör rätt och ser vi helheten?

Genom den fantastiska utveckling vi haft de senaste decennierna vad gäller datateknik kommer eleverna kunna tillgodoses. Undervisningen förändras i rekordfart men frågan är om vi gör rätt och ser vi helheten?

Då i mitten av 1990-talet kände vi lärare att vi var del i en revolution då vi fick gå kurs på kvällstid för att lära oss att starta och använda datorer. När den stationära datorn var på plats i klassrummet gjorde vi analoga listor med körschema för elevernas användande.

Det har hänt en hel del sedan dess och nu lär vi oss med hjälp av en länk som kommer till oss via mail. Lärande är fantastisk och häftigt men är det alltid av godo?

Kommer vi i framtiden att se på pedagogik i termer av ett före och efter corona? Undervisningen genomgår en metamorfos just nu i denna stund. När alla lärare och elever erövrat kunskaper i digital undervisning där du inte behöver vara fysiskt närvarande kommer skolan att aldrig mera bli sig lik. På gott eller ont beror säkert på din personliga syn på ny teknik och eventuellt på din beprövade erfarenhet.

I framtiden sitter kanske lärare vid en digital central där vi bedriver undervisning till elever som befinner sig på en helt annan plats. Gott så, men ser vi helheten och dess konsekvenser? Hur kommer vi att utvecklas som sociala varelser och hur kommer detta påverka vår hälsa?

I euforin över vad vi kan åstadkomma med teknik glömmer vi vikten av att skriva med pennan, sparka fotboll på rasten eller att kivas med bästisen i korridoren. Den sociala interaktionen har betydelse och känslan av att vara del i ett större sammanhang är avgörande för vår psykiska och fysiska hälsa. Vår största utmaning är just att se helheten, att välkomna ny kunskap och samtidigt bevara det beprövade.

Anna Hagberg, lärare och specialpedagog

• Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.