Annons

"Därför är inte betygen likvärdiga"

Publicerad 14 maj 2012

Per Måhl, före detta utredare på Skolinspektionen, skriver om varför de ej likvärdiga betygen inte är lärarnas fel.

Under de senaste åren har åtgärder för att bekämpa betygsinflation presenterats och diskuterats. Man vill till exempel öka antalet nationella prov, man vill att proven ska rättas av andra än av lärarna och att provbetygen ska bli bindande för kursbetygen. Men det finns ingen betygsinflation och de åtgärder som föreslås löser inte det verkliga problemet, den bristande likvärdigheten.

Att medelbetygen höjs år från år därför att lärarna sänker kraven, kan kallas för betygsinflation. Men det finns idag inget empiriskt stöd för betygsinflation i den betydelsen. Andelen elever med genomgående MVG, 20,0 i jämförelsetal, har inte ökat under de senaste sex åren och under de senaste nio åren har det genomsnittliga betygsvärdet varierat mellan 14,0 och 14,1. I sitt PM om Betygsinflation (2012-03-29) konstaterar Skolverket:I gymnasieskolan har betygsinflationen varit påtaglig fram till 2003 /---/ men obetydlig därefter. Att medelbetygen och andelen elever med 20,0 ökade mellan 1997 och 2003 berodde på att det inte fanns betygskriterier för MVG och på att lärarna hade fått veta att kraven för MVG skulle vara högre än för 5:a. När MVG-kriterier infördes och Skolverket klargjorde att kraven inte skulle vara högre, ökade andelen MVG så att den 2003 var ungefär lika stor som andelen 5:or var före 1997.

I debatten används också ordet betygsinflation i betydelsen att lärare är för snälla och ställer för låga krav och visst kan man tycka att ett medelbetyg endast en poäng under VG i snitt, är högt. Men under det relativa systemets tid kunde medelbetyget efter gymnasiet vara 3,75, inte långt från 4. Att medelbetyget blev så mycket högre än det förväntade berodde på att elever med låga betyg hoppade av. Detsamma gäller idag. 14,0 gäller för de 75 % i en årsklass som får slutbetyg. De 25 % som hoppar av ingår inte i statistiken. Om de räknades med skulle medelbetyget vara avsevärt lägre.

Att lärare hellre sätter ett högre betyg än ett lägre och att rektorer, föräldrar och elever vill att lärare gör det, och att lärare utsätts för påtryckningar, är förstås sant. Men ingen vet på vilka grunder betyg sätts och det går inte att ta reda på. Ingen vet vad kunskapskraven för de olika betygsnivåerna egentligen betyder. Ingen vet vilka betyg som är för höga eller för låga jämfört med kunskapskrav som ingen vet vad de betyder. Ingen vet vilka lärare eller vilka skolor det är som är för snälla och sätter för höga betyg. Det går inte att belägga att konkurrens mellan skolor medför att lärarna sänker kraven. Alla teorier om sambanden mellan betygen och elevernas verkliga kunskaper är spekulationer. Det enda man vet är att elever med jämförbara kunskaper kan få olika betyg beroende på vilken lärare de har haft och på vilken skola de har gått. Det vill säga, betygen sätts inte på likvärdiga grunder.

Betyg kan aldrig bli helt likvärdiga men av undersökningar framgår att betygen inte speglar samma slags kunskaper/förmågor på ungefär samma kvalitetsnivåer. För bristande likvärdighet kan följande belägg ges.

·    När Skolinspektionen granskade betygssättning 2010-2011 framgick att vissa gymnasielärare inte följde anvisningarna. Deras betyg blev inte rimligt likvärdiga med de betyg som sattes enligt anvisningarna. Ibland var betygen inte rimligt likvärdiga i samma klass. Men av granskningen framgick inte att lärare, som inte följde anvisningarna ställde högre eller lägre krav. Det går inte att avgöra.

·    När Skolinspektionen kontrollrättade nationella prov framgick att lärare tolkade bedömningsmallarna på olika sätt och att en och samma prestation kunde få olika betyg. Men Skolinspektionen kunde inte avgöra vilket provbetyg som var för högt eller får lågt. Bedömningsanvisningarna till de nationella proven var inte tillräckligt tydliga för det.

·    Av statistik framgår att elever med höga slutbetyg från en grundskola, kan få lägre gymnasiebetyg än elever med låga slutbetyg från en annan grundskola. Det framgår också att andelen gymnasieelever med 20,0 varierar mellan gymnasieskolor, även i det fall eleverna har samma ingångsbetyg. Men ingen vet vilka lärare eller vilka skolor det är som ställer för höga eller för låga krav.

Bristande likvärdighet är alltså något annat än betygsinflation och en översikt över orsakerna klargör varför de åtgärder som föreslås mot betygsinflation inte förbättrar likvärdigheten. Det finns 4 tänkbara orsaker är:

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att lärarna har goda kunskaper om betygssättning. Men under åren 1994-2010  prioriterades inte betygssättning i lärarutbildningen och de få inslag som fanns fokuserade inte på föreskrifterna och hur de skulle tillämpas i praktiken. När rektorsutbildningen reformerades 2008 blev myndighetsperspektivet ett nytt inslag omfattande en tredjedel av utbildningen. Det vill säga, inte heller rektorsutbildningen hade gett tillräckliga kunskaper om betygssättning.

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att betygsanvisningarna klargör vilka examinationsuppgifter som eleverna ska erbjudas. De ska också ge vägledning för hur elevernas prestationer ska bedömas. Annars går det inte att översätta prestationerna till rimligt likvärdiga kunskapsomdömen. Men de nivåskiljande termer som används från och med 2011 kan lyda:

A = högsta betyg

C

E= lägsta godkända betyg

utförligt och nyanserat

utförligt

översiktligt

efter samråd

efter samråd

i samråd

välutvecklade

utvecklade

enkla

med säkerhet

med viss säkerhet

med viss säkerhet

Vad är det för skillnad mellan ”utförligt och nyanserat” och ”utförligt”? Var går gränsen mellan ”med säkerhet” och ”med viss säkerhet”? Vad menas när det står ”efter samråd” och ”med viss säkerhet” på två betygsnivåer? Med sådana anvisningar går det inte att avgöra vem som ställer för höga eller för låga krav.

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att lärare samverkar om bedömningar. Av Skolinspektionens granskningar framgår att rektorer inte har uppmuntrat en sådan samverkan. Man har istället tvingat fram arbetslag där lärarna samverkar kring omsorgen om eleverna, inte om bedömningar av deras kunskaper.

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att anvisningarna till de nationella proven är tydliga. Men av Skolinspektionens kontrollrättningar framgår att de inte är det. Dessutom görs sammanvägningar som strider mot betygsanvisningarna så att elever kan få ett godkänt provbetyg trots att elevens prestationer inte motsvarar kunskapskraven för ett godkänt betyg. Det medför att lärarna kommer i konflikt med elever och föräldrar som undrar varför ett godkänt provbetyg inte ger underlag för ett godkänt kurs- eller ämnesbetyg.

Att betyg har ett bättre prognosvärde än Högskoleprovet beror på att lärarna tar hänsyn till andra informationer än de som framgår av enstaka provresultat. Att införa fler nationella prov, vars resultat är bindande för betygen och som rättas av andra än av de undervisande lärarna, förbättrar varken prognosvärdet eller likvärdigheten. Likvärdigheten kan bara förbättras om lärarna får utbildning, tydligare anvisningar och möjligheter att samverka. Dessutom måste de nationella proven förändras så att uppgifterna blir valida, genomförandet rättssäkert och bedömningsmallarna tydligare. Provbetygen måste också sättas efter samma principer som slutbetygen. Men tyvärr styr mytenom betygsinflation debatten i fel riktning. Lärarna pekas ut som Svarte Pettrar medan de ansvariga — lärarutbildare, skolverkspersonal, provkonstruktörer, huvudmän och rektorer — slipper stå till svars för sin oförmåga att ge lärarna de redskap som de behöver för att göra sitt jobb.

Per Måhl
F d utredare på Skolinspektionen, sakkunnig i politiska utredningar och författare av böcker om betygssättning och bedömning

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Friskolor

Hamilton: Regeringen svartmålar friskolorna

Friskolor

Gymnasieminister Anna Ekström kritiserar friskolorna för glädjebetyg efter ny Skolverksrapport. Rapporten är politiserad, menar Ulla Hamilton på Friskolornas Riksförbund.

Skolverket bemöter kritiken: ”Självklart inte politiserad”

Friskolor

Friskolornas Riksförbunds vd Ulla Hamilton tycker att Skolverkets senaste rapport om betyg både är bristfällig och politiserad.

Annons
Annons
Annons

Här har eleverna machokultur på schemat

Sex- och samlevnad

Timslånga gruppsamtal med pojkar från årskurs 7 och uppåt för att diskutera normer och machokultur. Läraren Makz Bjuggfält driver projektet på en skola i Bromma.
– I samband med metoo har det uppkommit många frågor från ungdomarna, säger han.

Arbetsmiljöverket godkänner mer undervisning för högre lön

Lön

Arbetsmiljöverket ser inga problem med Uppsalas lönekriterier – där mer undervisning ska ge högre lön.
– Lärare som redan har en tung arbetsbörda kan omöjligen ta på sig mer. Det blir ett djupt orättvist lönekriterium, säger Katharina Reineck, LR Uppsala.

Annons
Annons

Forskaren: Social bakgrund avgör undervisningens kvalitet

Likvärdighet

Att skolsegregationen ökar är en av skolans stora ödesfrågor. Pedagogikforskaren Åse Hanssons forskning visar att frågan förstärks ytterligare av det hon kallar pedagogisk segregation.

Annons

Lärarbristen: Behövs 187 000 nya lärare

Lärarbrist

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas bli större. Nya siffror från SKL visar att skolor och förskolor behöver rekrytera 187 000 nya lärare fram till 2031.

Samarbetet mellan lärare och syv öppnar nya vägar

Samarbete

För tre år sedan inledde SO-läraren Charlotta Granath och studie- och yrkesvägledaren Christer Johansson ett nära samarbete, och de har inte blickat bakåt sedan dess.
Nu vill de uppmuntra fler att göra likadant.

”Måste finnas kultur som uppmuntrar till samarbete”

SYV

Styrdokumenten måste förtydligas för att samarbeten mellan syv och lärare inte ska vara beroende av individuella eldsjälar. Det menar Lena Hartvigsson på Lärarnas Riksförbund.

Lågaffektivt bemötande

Så arbetar Johan med lågaffektivt bemötande i klassrummet

Undervisningsmetoder

Hantera, utvärdera och förändra. Det är tre grundprinciper för lågaffektivt bemötande i klassrummet som lågstadieläraren Johan Sander arbetar utifrån.
– Det är viktigt att förstå att mitt i krisen kan jag inte lösa något, säger han.

Psykologen: ”I vardagen ska vi ha gränser”

Lågaffektivt bemötande

Det finns de som tror att lågaffektivt bemötande handlar om att inte agera alls, men det fungerar inte, betonar psykologen Bo Hejlskov Elvén. 
– Man måste skilja på vardag och kris. I vardagen ska vi självklart ha gränser. 

”Skolverket osynliggör flerspråkighet”

Debatt

Skolverket la ner hemsidan ”Tema Modersmål”. ”Ett misslyckande i det mångfaldsarbete skolan ska bedriva, och ett osynliggörande av flerspråkighet”, skriver debattörerna.

Kommentera

Storsatsning på att utbilda kommunens alla lärare i NPF

NPF

Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas.

– Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet, säger Helene Walukiewicz.

”Modersmålslärare kan göra skolan mer jämställd”

Debatt

Sverige har tagit emot många barn från länder med patriarkal kultur. Modersmålslärare skulle därför kunna vara en viktig resurs för att göra skolan mer jämställd, skriver modersmålsläraren Sebüktay Kaan.

Kommentera

Yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan

Yrkesprogram

Gymnasiets yrkesprogram ska ge behörighet till högskolan i fortsättningen. Det föreslår regeringen under måndagen. 

Granskning tid

Bildläraren Anna gick ner i tid – men jobbar på sin lediga dag

Tidsbrist

Fler elever, färre behöriga kollegor och en mängd ”extraarbete” gör att många lärare känner sig allt mer pressade. Av hälsoskäl funderar var fjärde lärare på att gå ner i arbetstid.
– Jag arbetar deltid för att hinna med. Det är helt galet, säger bildläraren Anna Mautner.

Stressen minskade – då lades projektet ner

Tidsbrist

Försöket med en lärarassistent i ett av arbetslagen på Malmö latinskola blev en succé. Men försöket blev bara ettårigt.

MP: Lärare ska inte tvingas in i asylprocessen

Debatt

"Skolan och lärarna har en viktig roll för de ensamkommande barnen. Men lärare har inte ansvar för asylprocessen." Det skriver Maria Ferm, migrationspolitisk talesperson för Miljöpartiet, apropå regeringens förslag för att ge fler ensamkommande möjlighet att stanna i Sverige.

Kommentera

Förslag: Bussa elever ut till skolor på landet

Trängsel

Centerpartiet i Söderhamn går mot strömmen och föreslår att elever på stora stadsskolor med många elever ska erbjudas att istället pendla ut till idylliska landsbygdsskolor.

”Jag vill inte debattera kondomer i min klass”

Sex och samlevnad

”Jag vill prata makt, kön och samtycke.” Lina Lindström bloggar om det här med sex- och samlevnadsundervisning i klassrummet.

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons