Annons

"Därför är inte betygen likvärdiga"

Publicerad 14 maj 2012

Per Måhl, före detta utredare på Skolinspektionen, skriver om varför de ej likvärdiga betygen inte är lärarnas fel.

Under de senaste åren har åtgärder för att bekämpa betygsinflation presenterats och diskuterats. Man vill till exempel öka antalet nationella prov, man vill att proven ska rättas av andra än av lärarna och att provbetygen ska bli bindande för kursbetygen. Men det finns ingen betygsinflation och de åtgärder som föreslås löser inte det verkliga problemet, den bristande likvärdigheten.

Att medelbetygen höjs år från år därför att lärarna sänker kraven, kan kallas för betygsinflation. Men det finns idag inget empiriskt stöd för betygsinflation i den betydelsen. Andelen elever med genomgående MVG, 20,0 i jämförelsetal, har inte ökat under de senaste sex åren och under de senaste nio åren har det genomsnittliga betygsvärdet varierat mellan 14,0 och 14,1. I sitt PM om Betygsinflation (2012-03-29) konstaterar Skolverket:I gymnasieskolan har betygsinflationen varit påtaglig fram till 2003 /---/ men obetydlig därefter. Att medelbetygen och andelen elever med 20,0 ökade mellan 1997 och 2003 berodde på att det inte fanns betygskriterier för MVG och på att lärarna hade fått veta att kraven för MVG skulle vara högre än för 5:a. När MVG-kriterier infördes och Skolverket klargjorde att kraven inte skulle vara högre, ökade andelen MVG så att den 2003 var ungefär lika stor som andelen 5:or var före 1997.

I debatten används också ordet betygsinflation i betydelsen att lärare är för snälla och ställer för låga krav och visst kan man tycka att ett medelbetyg endast en poäng under VG i snitt, är högt. Men under det relativa systemets tid kunde medelbetyget efter gymnasiet vara 3,75, inte långt från 4. Att medelbetyget blev så mycket högre än det förväntade berodde på att elever med låga betyg hoppade av. Detsamma gäller idag. 14,0 gäller för de 75 % i en årsklass som får slutbetyg. De 25 % som hoppar av ingår inte i statistiken. Om de räknades med skulle medelbetyget vara avsevärt lägre.

Att lärare hellre sätter ett högre betyg än ett lägre och att rektorer, föräldrar och elever vill att lärare gör det, och att lärare utsätts för påtryckningar, är förstås sant. Men ingen vet på vilka grunder betyg sätts och det går inte att ta reda på. Ingen vet vad kunskapskraven för de olika betygsnivåerna egentligen betyder. Ingen vet vilka betyg som är för höga eller för låga jämfört med kunskapskrav som ingen vet vad de betyder. Ingen vet vilka lärare eller vilka skolor det är som är för snälla och sätter för höga betyg. Det går inte att belägga att konkurrens mellan skolor medför att lärarna sänker kraven. Alla teorier om sambanden mellan betygen och elevernas verkliga kunskaper är spekulationer. Det enda man vet är att elever med jämförbara kunskaper kan få olika betyg beroende på vilken lärare de har haft och på vilken skola de har gått. Det vill säga, betygen sätts inte på likvärdiga grunder.

Betyg kan aldrig bli helt likvärdiga men av undersökningar framgår att betygen inte speglar samma slags kunskaper/förmågor på ungefär samma kvalitetsnivåer. För bristande likvärdighet kan följande belägg ges.

·    När Skolinspektionen granskade betygssättning 2010-2011 framgick att vissa gymnasielärare inte följde anvisningarna. Deras betyg blev inte rimligt likvärdiga med de betyg som sattes enligt anvisningarna. Ibland var betygen inte rimligt likvärdiga i samma klass. Men av granskningen framgick inte att lärare, som inte följde anvisningarna ställde högre eller lägre krav. Det går inte att avgöra.

·    När Skolinspektionen kontrollrättade nationella prov framgick att lärare tolkade bedömningsmallarna på olika sätt och att en och samma prestation kunde få olika betyg. Men Skolinspektionen kunde inte avgöra vilket provbetyg som var för högt eller får lågt. Bedömningsanvisningarna till de nationella proven var inte tillräckligt tydliga för det.

·    Av statistik framgår att elever med höga slutbetyg från en grundskola, kan få lägre gymnasiebetyg än elever med låga slutbetyg från en annan grundskola. Det framgår också att andelen gymnasieelever med 20,0 varierar mellan gymnasieskolor, även i det fall eleverna har samma ingångsbetyg. Men ingen vet vilka lärare eller vilka skolor det är som ställer för höga eller för låga krav.

Bristande likvärdighet är alltså något annat än betygsinflation och en översikt över orsakerna klargör varför de åtgärder som föreslås mot betygsinflation inte förbättrar likvärdigheten. Det finns 4 tänkbara orsaker är:

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att lärarna har goda kunskaper om betygssättning. Men under åren 1994-2010  prioriterades inte betygssättning i lärarutbildningen och de få inslag som fanns fokuserade inte på föreskrifterna och hur de skulle tillämpas i praktiken. När rektorsutbildningen reformerades 2008 blev myndighetsperspektivet ett nytt inslag omfattande en tredjedel av utbildningen. Det vill säga, inte heller rektorsutbildningen hade gett tillräckliga kunskaper om betygssättning.

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att betygsanvisningarna klargör vilka examinationsuppgifter som eleverna ska erbjudas. De ska också ge vägledning för hur elevernas prestationer ska bedömas. Annars går det inte att översätta prestationerna till rimligt likvärdiga kunskapsomdömen. Men de nivåskiljande termer som används från och med 2011 kan lyda:

A = högsta betyg

C

E= lägsta godkända betyg

utförligt och nyanserat

utförligt

översiktligt

efter samråd

efter samråd

i samråd

välutvecklade

utvecklade

enkla

med säkerhet

med viss säkerhet

med viss säkerhet

Vad är det för skillnad mellan ”utförligt och nyanserat” och ”utförligt”? Var går gränsen mellan ”med säkerhet” och ”med viss säkerhet”? Vad menas när det står ”efter samråd” och ”med viss säkerhet” på två betygsnivåer? Med sådana anvisningar går det inte att avgöra vem som ställer för höga eller för låga krav.

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att lärare samverkar om bedömningar. Av Skolinspektionens granskningar framgår att rektorer inte har uppmuntrat en sådan samverkan. Man har istället tvingat fram arbetslag där lärarna samverkar kring omsorgen om eleverna, inte om bedömningar av deras kunskaper.

·    Rimligt likvärdiga betyg förutsätter att anvisningarna till de nationella proven är tydliga. Men av Skolinspektionens kontrollrättningar framgår att de inte är det. Dessutom görs sammanvägningar som strider mot betygsanvisningarna så att elever kan få ett godkänt provbetyg trots att elevens prestationer inte motsvarar kunskapskraven för ett godkänt betyg. Det medför att lärarna kommer i konflikt med elever och föräldrar som undrar varför ett godkänt provbetyg inte ger underlag för ett godkänt kurs- eller ämnesbetyg.

Att betyg har ett bättre prognosvärde än Högskoleprovet beror på att lärarna tar hänsyn till andra informationer än de som framgår av enstaka provresultat. Att införa fler nationella prov, vars resultat är bindande för betygen och som rättas av andra än av de undervisande lärarna, förbättrar varken prognosvärdet eller likvärdigheten. Likvärdigheten kan bara förbättras om lärarna får utbildning, tydligare anvisningar och möjligheter att samverka. Dessutom måste de nationella proven förändras så att uppgifterna blir valida, genomförandet rättssäkert och bedömningsmallarna tydligare. Provbetygen måste också sättas efter samma principer som slutbetygen. Men tyvärr styr mytenom betygsinflation debatten i fel riktning. Lärarna pekas ut som Svarte Pettrar medan de ansvariga — lärarutbildare, skolverkspersonal, provkonstruktörer, huvudmän och rektorer — slipper stå till svars för sin oförmåga att ge lärarna de redskap som de behöver för att göra sitt jobb.

Per Måhl
F d utredare på Skolinspektionen, sakkunnig i politiska utredningar och författare av böcker om betygssättning och bedömning

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Här är regeringens digitala skolstrategi

Digitaliseringen

Digital kompetens för samtliga elever och lärare i skolan, och likvärdig tillgång till digitala verktyg. Det är huvudmålen i regeringens nya strategi för digitaliseringen av skolan.
– Bra strategi, men var finns pengarna för genomförandet? undrar LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons