sns
Forskningsrapport

Dåligt förtroende mellan rektorer och huvudmän

Rektorer saknar förtroende för politikernas kompetens. Och politikerna saknar förtroende för rektorernas kapacitet och kompetens att utveckla skolan. Det visar en ny forskningsrapport som presenterades i dag måndag.

I stort trivs landets rektorer och biträdande rektorer i sin roll som skolledare och de upplever också att deras sätt att leda verksamheten påverkar lärarnas arbete positivt.

Men samtidigt är det bara ett fåtal, 11 procent, som anser att de har möjlighet att påverka besluten i den politiska nämnden. Och varannan rektor upplever att de inte har kontroll över viktiga beslut kring sin egen skolas ekonomi och personal.

Det visar en ny forskningsrapport som har gjorts på uppdrag av SNS. Rapporten visar också att det finns en tydlig brist mellan ansvar och befogenheter. Rektorerna upplever att de har ett stort ansvar, men saknar befogenheter att utöva sitt pedagogiska ansvar.

– Mellanleden mellan huvudmannen och rektorn måste minska och befogenheterna öka. Hela 90 procent av landets rektorer arbetar övertid varje dag och har svårt att sova om nätterna. Rektorerna behöver bättre stöd från huvudmannen, säger Matz Nilsson, förbundsordförande Skolledarna.

Trots att många grundskolor misslyckas med att få alla elever att nå gymnasiebehörighet är de flesta rektorer enligt rapporten ändå nöjda med sitt arbete.

– De borde vara missnöjda om bara 70 eller 90 procent når gymnasiebehörighet. Men många väljer att lägga ansvaret på eleverna, de menar att eleverna inte vill. Det är oerhört viktigt att vi får bort det synsättet från skolan, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen.

Rapporten visar också att två tredjedelar av lokalpolitikerna i landets utbildningsnämnder inte anser att rektorerna har den kompetens som krävs. Samtidigt upplever rektorerna låga krav från huvudmännen.

I rapporten ges förslag på hur rektorns roll skulle kunna stärkas och kommunikationen mellan skolpolitiker och rektorer förbättras. Det handlar bland annat om att införa en obligatorisk utbildning för blivande rektorer, att rektorn måste ges reella möjligheter att agera som ledare, så som rollen beskrivs i skollagen, att rektorerna måste ges möjlighet till kontinuerlig kompetensutveckling och att förtroendet mellan politiker och professionen måste utvecklas, liksom ansvar och befogenheter tydliggöras.

– Jag blev glad när jag läste rapporten, säger Lina Axelsson Kihlblom, rektor på Ronnaskolan. Det är tydligt att rektorernas uppdrag måste förenklas. Det är många som är min chef i dag. Vi ska jobba mål och resultatstyrt, samtidigt som politiker kommer och säger att ni ska göra en mattesatsning eller att på onsdagar ska ni ha läxläsning. Det fungerar inte.

Författare till rapporten ”Rektor – en stark länk i styrningen av skolan” är Elisabet Nihlfors, docent i pedagogik vid Uppsala universitet, och Olof Johansson, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet. Den enkät som ligger till grund för rapporten har besvarats av drygt 3 100 av landets cirka 8 000 rektorer och biträdande rektorer.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm