Därför blir källan viktigare för lärare

I ett tal i Florida en kväll i februari börjar USA:s president Donald Trump plötsligt att prata om Sverige. Något ska ha hänt som är kopplat till invandring, oklart vad.

Dagarna efter visar det sig att Trump hänvisat till en tv-intervju med en ifrågasatt dokumentärfilmare. Händelsen leder till en het debatt om vilka nyheter man kan lita på och hur man ska hantera aktörer som inte är intresserade av fakta.

På Vålbergsskolan i Karlstad var Trumps kontroversiella uttalande uppe till diskussion i klassrummet.

– Det blir mycket Donald Trump just nu. Mina elever i sexan hade en rätt diffus bild av vad som hänt. De har märkt att något hade sagts, att det handlade om en film, men inte riktigt vad, berättar SO-läraren Maria Linzie.

I en tid när en del politiker, som Donald Trump, för fram direkta lögner blir diskussioner om källkritik en mycket viktig del av SO-undervisningen, i synnerhet samhällskunskapen.

– Där finns det mycket att jobba med. Vad kan man lita på? Hur vet man vad som är sant på internet? De är bra grundfrågor att ha med sig hela tiden. Det behöver sippra in överallt, som en ryggrad kan man säga, menar Maria Linzie.

En stor del av barn och ungdomars mediekonsumtion sker i dag i sociala medier som Facebook och Instagram. Det är där man umgås och tar del av nyheter. Enligt rapporten ”Svenskarna och internet” så anser en majoritet av ungdomar i åldern 16–25 år att Facebook är den viktigaste källan för lokalnyheter.


I sociala medier sprider sig rykten snabbt och det är lätt att ryckas med utan att reflektera över vad som är sant. Det kan handla om nyheter, men också om konflikter barn emellan.


Det du lajkar får du mer av. Därför är källkritik också en teknik att hantera tekniken.

– Man får börja i det lilla. De pratar om varandra, om saker som hänt. Man får bryta ner det till deras verklighet. Är du säker på det? Hur vet du det? Var du där? Vem har berättat det? Man måste ställa motfrågor, säger skolans kurator Anna-Karin Bergin.

Lärarna och kuratorn i Karlstad menar att samma metod, att bryta ner en händelse i mindre delar, fungerar både när det gäller att lösa konflikter och att analysera en nyhetshändelse. För vikten av att vara källkritisk är så mycket bredare än att kunna skilja på en första- eller andrahandskälla, menar de.

– Det handlar dels om kunskaper som vi som lärare ska bedöma, dels att träna mellanstadiebarnen i att ha ett slags ”street smart” förhållningssätt till världen, säger Sofie Nilsson som även hon är SO-lärare.

Utvecklingen av olika sociala medier går hisnande fort. Många elever har en betydande del av sitt sociala liv i telefonen eller datorn.

Det ställer helt nya krav på lärarna.

– Vi försöker hänga med i utvecklingen, men vi kommer inte riktigt i kapp. Barnen är alltid steget före, säger Anna-Karin Bergin och skrattar.

Källkritiken i sociala medier är komplicerad att jobba med i skolan och inte bara i klassrummet, menar de.

– Det är ett ständigt flöde av information. Det är jätteviktigt att prata om kritiskt tänkande och hur man förhåller sig till det, säger Sofie Nilsson.

Att bara prata om att allt som sägs på nätet inte är sant räcker inte i en digitaliserad värd.
Sofie Nilsson berättar att hon vill att
eleverna ska fundera kring själva tekniken, att nättjänster som Google och Facebook anpassar sitt utbud efter vad man läst tidigare. Att göra eleverna medvetna om att alla som vistas på nätet hamnar i sin egen filterbubbla, vare sig man vill eller inte.

– Det du lajkar får du mer av. Därför är källkritik också en teknik att hantera tekniken. I en digitaliserad utveckling är det otroligt viktigt, säger hon.

Enligt Skolverkets IT-uppföljning uppger en fjärdedel av högstadielärarna att de inte arbetar alls med källkritik. Fyra av tio anser att de har ett stort behov av kompetensutveckling på området. Med utgångspunkt i de resultaten skrev Skolverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Statens medieråd nyligen en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter om att svenska elever måste få bättre utbildning i källkritik.

För lärare som vill förkovra sig mer och få stöd finns bra hjälpmedel, menar lärarna i Karlstad. Dels har Statens medieråd en hel del material om källkritiskt tänkande, dels har myndigheten lanserat webbaserat material om bilders makt och propaganda. Skolverket har tjänsten ”Kolla källan” med checklistor om källkritik och sociala medier för lärare och elever.

– Att kunna följa en nyhet eller ett rykte bakåt är ett grävarbete som de flesta inte mäktar med eller har tid med. Då är det utmärkt att kunna få hjälp med det, säger Maria Linzie.

Ofta när källkritik diskuteras handlar det om texter. Men ungdomar i dag följer ofta bildtjänster som Snapchat eller Instagram. Bilder är ofta en viktigare informationskälla än text för unga.

Därför är det viktigt för skolan att även prata om vikten att vara källkritisk mot bilder. Det är dessutom roligt, menar Sofie Nilsson. Dagens bildbehandlingsprogram är både effektiva och enkla att sköta.

– Bildanalys är ett väldigt effektivt sätt att träna källkritik. I ett bildprogram kan du själv leka och skapa bilder för att få eleverna att tänka till, att lura dem till ett källkritiskt tänkande, säger hon.

Mitt i all diskussion om falska rykten och fejkade nyheter ska dock inte den klassiska källkritiken glömmas bort. Som att fundera kring varför historien beskrivs på olika sätt av olika intressen eller varför framställningar av kvinnor och män skiljer sig åt.

– Man ska inte blunda för att det finns problem även i läromedlen, med vad man lyfter och inte lyfter, eller hur man framställer eller inte framställer människor, säger Maria Linzie.

Hon och kollegorna hoppas att eleverna inte bara ska lära sig tänka kritiskt under skoltiden, utan också kunna ta det ett steg längre: att resonera om en fråga ur era aspekter, inte bara argumentera för sin egen åsikt.

– Det är kanske det som är målet, att träna dem i att det är gråzonen som ska hanteras. Att det inte alltid är antingen eller. Jag vill att de ska kunna resonera å ena sidan och å andra sidan. Allt är inte sant eller falskt, säger Sofie Nilsson.