Annons
Maria Linzie på Vålbergsskolan i Karlstad tar upp Donald Trumps kontroversiella uttalande till diskussion i mellanstadiet. Foto: Linn Malmén

Därför blir källan viktigare för lärare

Publicerad 13 mars 2017

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

Relaterat

I ett tal i Florida en kväll i februari börjar USA:s president Donald Trump plötsligt att prata om Sverige. Något ska ha hänt som är kopplat till invandring, oklart vad.

Dagarna efter visar det sig att Trump hänvisat till en tv-intervju med en ifrågasatt dokumentärfilmare. Händelsen leder till en het debatt om vilka nyheter man kan lita på och hur man ska hantera aktörer som inte är intresserade av fakta.

På Vålbergsskolan i Karlstad var Trumps kontroversiella uttalande uppe till diskussion i klassrummet.

– Det blir mycket Donald Trump just nu. Mina elever i sexan hade en rätt diffus bild av vad som hänt. De har märkt att något hade sagts, att det handlade om en film, men inte riktigt vad, berättar SO-läraren Maria Linzie.

I en tid när en del politiker, som Donald Trump, för fram direkta lögner blir diskussioner om källkritik en mycket viktig del av SO-undervisningen, i synnerhet samhällskunskapen.

– Där finns det mycket att jobba med. Vad kan man lita på? Hur vet man vad som är sant på internet? De är bra grundfrågor att ha med sig hela tiden. Det behöver sippra in överallt, som en ryggrad kan man säga, menar Maria Linzie.

En stor del av barn och ungdomars mediekonsumtion sker i dag i sociala medier som Facebook och Instagram. Det är där man umgås och tar del av nyheter. Enligt rapporten ”Svenskarna och internet” så anser en majoritet av ungdomar i åldern 16–25 år att Facebook är den viktigaste källan för lokalnyheter.


I sociala medier sprider sig rykten snabbt och det är lätt att ryckas med utan att reflektera över vad som är sant. Det kan handla om nyheter, men också om konflikter barn emellan.


Det du lajkar får du mer av. Därför är källkritik också en teknik att hantera tekniken.

– Man får börja i det lilla. De pratar om varandra, om saker som hänt. Man får bryta ner det till deras verklighet. Är du säker på det? Hur vet du det? Var du där? Vem har berättat det? Man måste ställa motfrågor, säger skolans kurator Anna-Karin Bergin.

Lärarna och kuratorn i Karlstad menar att samma metod, att bryta ner en händelse i mindre delar, fungerar både när det gäller att lösa konflikter och att analysera en nyhetshändelse. För vikten av att vara källkritisk är så mycket bredare än att kunna skilja på en första- eller andrahandskälla, menar de.

– Det handlar dels om kunskaper som vi som lärare ska bedöma, dels att träna mellanstadiebarnen i att ha ett slags ”street smart” förhållningssätt till världen, säger Sofie Nilsson som även hon är SO-lärare.

Utvecklingen av olika sociala medier går hisnande fort. Många elever har en betydande del av sitt sociala liv i telefonen eller datorn.

Det ställer helt nya krav på lärarna.

– Vi försöker hänga med i utvecklingen, men vi kommer inte riktigt i kapp. Barnen är alltid steget före, säger Anna-Karin Bergin och skrattar.

Källkritiken i sociala medier är komplicerad att jobba med i skolan och inte bara i klassrummet, menar de.

– Det är ett ständigt flöde av information. Det är jätteviktigt att prata om kritiskt tänkande och hur man förhåller sig till det, säger Sofie Nilsson.

Maria Linzie, Sofie Nilsson och Anna-Karin Bergin.

Att bara prata om att allt som sägs på nätet inte är sant räcker inte i en digitaliserad värd.
Sofie Nilsson berättar att hon vill att
eleverna ska fundera kring själva tekniken, att nättjänster som Google och Facebook anpassar sitt utbud efter vad man läst tidigare. Att göra eleverna medvetna om att alla som vistas på nätet hamnar i sin egen filterbubbla, vare sig man vill eller inte.

– Det du lajkar får du mer av. Därför är källkritik också en teknik att hantera tekniken. I en digitaliserad utveckling är det otroligt viktigt, säger hon.

Enligt Skolverkets IT-uppföljning uppger en fjärdedel av högstadielärarna att de inte arbetar alls med källkritik. Fyra av tio anser att de har ett stort behov av kompetensutveckling på området. Med utgångspunkt i de resultaten skrev Skolverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Statens medieråd nyligen en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter om att svenska elever måste få bättre utbildning i källkritik.

För lärare som vill förkovra sig mer och få stöd finns bra hjälpmedel, menar lärarna i Karlstad. Dels har Statens medieråd en hel del material om källkritiskt tänkande, dels har myndigheten lanserat webbaserat material om bilders makt och propaganda. Skolverket har tjänsten ”Kolla källan” med checklistor om källkritik och sociala medier för lärare och elever.

– Att kunna följa en nyhet eller ett rykte bakåt är ett grävarbete som de flesta inte mäktar med eller har tid med. Då är det utmärkt att kunna få hjälp med det, säger Maria Linzie.

Ofta när källkritik diskuteras handlar det om texter. Men ungdomar i dag följer ofta bildtjänster som Snapchat eller Instagram. Bilder är ofta en viktigare informationskälla än text för unga.

Därför är det viktigt för skolan att även prata om vikten att vara källkritisk mot bilder. Det är dessutom roligt, menar Sofie Nilsson. Dagens bildbehandlingsprogram är både effektiva och enkla att sköta.

– Bildanalys är ett väldigt effektivt sätt att träna källkritik. I ett bildprogram kan du själv leka och skapa bilder för att få eleverna att tänka till, att lura dem till ett källkritiskt tänkande, säger hon.

Mitt i all diskussion om falska rykten och fejkade nyheter ska dock inte den klassiska källkritiken glömmas bort. Som att fundera kring varför historien beskrivs på olika sätt av olika intressen eller varför framställningar av kvinnor och män skiljer sig åt.

– Man ska inte blunda för att det finns problem även i läromedlen, med vad man lyfter och inte lyfter, eller hur man framställer eller inte framställer människor, säger Maria Linzie.

Hon och kollegorna hoppas att eleverna inte bara ska lära sig tänka kritiskt under skoltiden, utan också kunna ta det ett steg längre: att resonera om en fråga ur era aspekter, inte bara argumentera för sin egen åsikt.

– Det är kanske det som är målet, att träna dem i att det är gråzonen som ska hanteras. Att det inte alltid är antingen eller. Jag vill att de ska kunna resonera å ena sidan och å andra sidan. Allt är inte sant eller falskt, säger Sofie Nilsson. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Annons
Annons

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Annons

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Annons
Annons

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Annons

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Lön

Ny lönerankning: Här tjänar lärarna mest

Lön

Även om lärarna i Stockholmsområdet tjänar mest, är inte storstadsregion eller stor kommun detsamma som höga lärarlöner. 
En ny undersökning av lärarnas löner visar skillnaderna mellan kön, ålder och geografiskt läge.

Statistik: Så mycket tjänar förstelärarna

Statistik

Vilken generation tillhör de som tjänar mest, vilket län jobbar de i, och för vilken huvudman? Här hittar du svaren.

Försteläraren som tjänar mest: En rektor

Lön

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en rektor. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner. 

Läraren Yvonne prisad på Skolans dag

Skolans dag

Yvonne Romarker har i 38 år stöttat och undervisat sina elever genom högstadiet på Skansenskolan i Mörbylånga kommun.
Under Skolans dag prisades hon som årets lärarhjälte.
– Fantastiskt. Jag är en otroligt stolt lärare, säger hon.

Forskning: Diagnoser riskerar lägga skolans problem på eleven

NPF

Elevers diagnoser tenderar att förklara oro och stök i skolan – snarare än skolmiljö, det sociala klimatet eller hemförhållanden. Det visar en forskningsstudie från Göteborgs universitet.
– Det finns en risk att man fastnar i diagnosen, kanske behöver eleven ett annat typ av stöd, säger docent Ylva Odenberg.

Kommunpolitikern: Behöver mer pengar för lärarlöner

Det är nya tider och kommunerna måste helt enkelt förstå att lärarlöner är en större post i budgeten än tidigare.
– Jag kan inte se någon annan lösning, säger kommunpolitikern Maria Bronelius (C).

Forskande lärare ska höja digitala kompetensen

Yrkesverksamma lärare ska under initiativet FUNDIG forska på halvtid om undervisningens digitalisering, samtidigt som de fortsätter med det pedagogiska arbetet i klassrummet.
– Ett jätteviktigt projekt och en kombination vi tror mycket på, säger Jorryt van Bommel, föreståndare för projektet.

Ett år kvar till valet

Så tycker väljarna om partiernas skolpolitik

Den 9 september nästa år går Sverige till val. En av de tre viktigaste frågorna handlar om skolan.
Hur ser det egentligen ut bland väljarna när det kommer till förtroende för riksdagspartiernas skolpolitik?

...och det här lovar partierna om skolan

Hur står partierna om det skulle vara val i dag? För Skolvärlden förklarar riksdagspartierna vad de skulle göra för skolan om de sitter i regeringen om ett år. Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar och analyserar politikernas svar.

Lärare: skolpeng minskar elevernas kunskaper

Vinstdrivande skolföretag leder till glädjebetyg och på sikt sänker det elevernas kunskaper. Det menar elva lärare som känner en press att godkänna alla elever i sin vardag.
–  Riskkapitalägda skolor och aktiebolagsskolor måste bort, säger Magnus Ekblom, gymnasielärare inom Academedia.

Yrkesprogrammen ska ge behörighet till högskolan

Gymnasiet

Högskolebehörighet ska vara standard på yrkesprogrammen, och alla som går ett nationellt program ska läsa ett estetiskt ämne, föreslår regeringen.

Högstadieelever ska bli bättre på att läsa

Läsprojekt

Högstadieelevernas läsförståelse på Stenhammarskolan i Flen är alldeles för låg.
Ett nytt projekt ska ändra på det – och förhoppningsvis höja betygen.

Förslag: Ska bli billigare att vara med i facket

Förslag

Det kommer att bli billigare att vara med i facket. Regeringen och Vänsterpartiet har kommit överens om att återinföra avdragsrätten för fackföreningsavgift.

Regeringens miljardsatsning

Regeringen gör miljardsatsning på vuxenutbildning

Vuxenutbildningen 

Regeringen satsar 4,3 miljarder på jobb och utbildning. Bland annat innehåller satsningen 18 000 nya utbildningsplatser inom vuxenutbildningen nästa år.

Trots nya miljarderna – satsningen väcker oro

Utbildning

Regeringen miljardsatsar på jobb och utbildning. Lärarnas Riksförbund välkomnar beskedet men oroas samtidigt över satsningen.

Förtroendet för skolmyndigheterna: Botten

Undersökning

Skolverket och Skolinspektionen ligger i botten när svenskarna rankar sitt anseende för Sveriges myndigheter, det visar en Sifo-undersökning.
– Det är naturligtvis inte bra, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.

Sveriges bästa lärare korade

Gala

Nu har Sveriges elever sagt sitt. På Lärargalan avgjordes vem som är Sveriges bästa lärare.
– Jag är jättestolt, jag känner mig verkligen hedrad, säger högstadieläraren Vedran Maras.

8 av 10 mattelärare osäkra på att lära ut programmering

Kompetensutveckling

Sju av tio högstadielärare i matematik saknar utbildning i programmering. Och åtta av tio mattelärare på högstadiet känner sig osäkra inför att undervisa i ämnet.
Det visar en undersökning från Lärarnas Riksförbund.

”Vägledning sker inte bara på kontoret”

Debatt

Studie- och yrkesvägledaren Victor Kaustinen om värdet av att bygga relationer: ”För att vi ska veta vilka verktyg eleverna behöver måste vi lära känna dem och skapa relationer och det går inte att göra enbart på kontoret”, skriver han.

Kommentera

Forskningsprojekt ska ta reda på vad som får elever att må bra

Hälsosamtal

Nu ska ett forskningsprojekt i Norrbotten ta reda på vad som gör att elever mår bra.
– Vi vet att det är viktigt att må bra för att kunna lära, säger Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons