Annons
Maria Linzie på Vålbergsskolan i Karlstad tar upp Donald Trumps kontroversiella uttalande till diskussion i mellanstadiet. Foto: Linn Malmén

Därför blir källan viktigare för lärare

Publicerad 13 mars 2017

På sociala medier sprids rykten och nyheter med ljusets hastighet. Men vad är egentligen sant och hur tar man reda på det? Att prata om källkritik med barn och ungdomar blir en allt viktigare del av lärarnas jobb.

Relaterat

I ett tal i Florida en kväll i februari börjar USA:s president Donald Trump plötsligt att prata om Sverige. Något ska ha hänt som är kopplat till invandring, oklart vad.

Dagarna efter visar det sig att Trump hänvisat till en tv-intervju med en ifrågasatt dokumentärfilmare. Händelsen leder till en het debatt om vilka nyheter man kan lita på och hur man ska hantera aktörer som inte är intresserade av fakta.

På Vålbergsskolan i Karlstad var Trumps kontroversiella uttalande uppe till diskussion i klassrummet.

– Det blir mycket Donald Trump just nu. Mina elever i sexan hade en rätt diffus bild av vad som hänt. De har märkt att något hade sagts, att det handlade om en film, men inte riktigt vad, berättar SO-läraren Maria Linzie.

I en tid när en del politiker, som Donald Trump, för fram direkta lögner blir diskussioner om källkritik en mycket viktig del av SO-undervisningen, i synnerhet samhällskunskapen.

– Där finns det mycket att jobba med. Vad kan man lita på? Hur vet man vad som är sant på internet? De är bra grundfrågor att ha med sig hela tiden. Det behöver sippra in överallt, som en ryggrad kan man säga, menar Maria Linzie.

En stor del av barn och ungdomars mediekonsumtion sker i dag i sociala medier som Facebook och Instagram. Det är där man umgås och tar del av nyheter. Enligt rapporten ”Svenskarna och internet” så anser en majoritet av ungdomar i åldern 16–25 år att Facebook är den viktigaste källan för lokalnyheter.


I sociala medier sprider sig rykten snabbt och det är lätt att ryckas med utan att reflektera över vad som är sant. Det kan handla om nyheter, men också om konflikter barn emellan.


Det du lajkar får du mer av. Därför är källkritik också en teknik att hantera tekniken.

– Man får börja i det lilla. De pratar om varandra, om saker som hänt. Man får bryta ner det till deras verklighet. Är du säker på det? Hur vet du det? Var du där? Vem har berättat det? Man måste ställa motfrågor, säger skolans kurator Anna-Karin Bergin.

Lärarna och kuratorn i Karlstad menar att samma metod, att bryta ner en händelse i mindre delar, fungerar både när det gäller att lösa konflikter och att analysera en nyhetshändelse. För vikten av att vara källkritisk är så mycket bredare än att kunna skilja på en första- eller andrahandskälla, menar de.

– Det handlar dels om kunskaper som vi som lärare ska bedöma, dels att träna mellanstadiebarnen i att ha ett slags ”street smart” förhållningssätt till världen, säger Sofie Nilsson som även hon är SO-lärare.

Utvecklingen av olika sociala medier går hisnande fort. Många elever har en betydande del av sitt sociala liv i telefonen eller datorn.

Det ställer helt nya krav på lärarna.

– Vi försöker hänga med i utvecklingen, men vi kommer inte riktigt i kapp. Barnen är alltid steget före, säger Anna-Karin Bergin och skrattar.

Källkritiken i sociala medier är komplicerad att jobba med i skolan och inte bara i klassrummet, menar de.

– Det är ett ständigt flöde av information. Det är jätteviktigt att prata om kritiskt tänkande och hur man förhåller sig till det, säger Sofie Nilsson.

Maria Linzie, Sofie Nilsson och Anna-Karin Bergin.

Att bara prata om att allt som sägs på nätet inte är sant räcker inte i en digitaliserad värd.
Sofie Nilsson berättar att hon vill att
eleverna ska fundera kring själva tekniken, att nättjänster som Google och Facebook anpassar sitt utbud efter vad man läst tidigare. Att göra eleverna medvetna om att alla som vistas på nätet hamnar i sin egen filterbubbla, vare sig man vill eller inte.

– Det du lajkar får du mer av. Därför är källkritik också en teknik att hantera tekniken. I en digitaliserad utveckling är det otroligt viktigt, säger hon.

Enligt Skolverkets IT-uppföljning uppger en fjärdedel av högstadielärarna att de inte arbetar alls med källkritik. Fyra av tio anser att de har ett stort behov av kompetensutveckling på området. Med utgångspunkt i de resultaten skrev Skolverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Statens medieråd nyligen en gemensam debattartikel i Dagens Nyheter om att svenska elever måste få bättre utbildning i källkritik.

För lärare som vill förkovra sig mer och få stöd finns bra hjälpmedel, menar lärarna i Karlstad. Dels har Statens medieråd en hel del material om källkritiskt tänkande, dels har myndigheten lanserat webbaserat material om bilders makt och propaganda. Skolverket har tjänsten ”Kolla källan” med checklistor om källkritik och sociala medier för lärare och elever.

– Att kunna följa en nyhet eller ett rykte bakåt är ett grävarbete som de flesta inte mäktar med eller har tid med. Då är det utmärkt att kunna få hjälp med det, säger Maria Linzie.

Ofta när källkritik diskuteras handlar det om texter. Men ungdomar i dag följer ofta bildtjänster som Snapchat eller Instagram. Bilder är ofta en viktigare informationskälla än text för unga.

Därför är det viktigt för skolan att även prata om vikten att vara källkritisk mot bilder. Det är dessutom roligt, menar Sofie Nilsson. Dagens bildbehandlingsprogram är både effektiva och enkla att sköta.

– Bildanalys är ett väldigt effektivt sätt att träna källkritik. I ett bildprogram kan du själv leka och skapa bilder för att få eleverna att tänka till, att lura dem till ett källkritiskt tänkande, säger hon.

Mitt i all diskussion om falska rykten och fejkade nyheter ska dock inte den klassiska källkritiken glömmas bort. Som att fundera kring varför historien beskrivs på olika sätt av olika intressen eller varför framställningar av kvinnor och män skiljer sig åt.

– Man ska inte blunda för att det finns problem även i läromedlen, med vad man lyfter och inte lyfter, eller hur man framställer eller inte framställer människor, säger Maria Linzie.

Hon och kollegorna hoppas att eleverna inte bara ska lära sig tänka kritiskt under skoltiden, utan också kunna ta det ett steg längre: att resonera om en fråga ur era aspekter, inte bara argumentera för sin egen åsikt.

– Det är kanske det som är målet, att träna dem i att det är gråzonen som ska hanteras. Att det inte alltid är antingen eller. Jag vill att de ska kunna resonera å ena sidan och å andra sidan. Allt är inte sant eller falskt, säger Sofie Nilsson. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Grupper för elever med behov av särskilt stöd skrotas

Elevstöd

Merparten av Stockholms CSI-grupper där elever i stort behov av särskilt stöd får sin undervisning kommer att läggas ner snart.
– Det är ett förfärligt ogenomtänkt beslut, säger specialläraren Peter Boström.

Annons
Annons

Läraren: Märklig debatt om betygen

Snällbetyg

Debatten om ”snällbetyg” visar att många utanför skolans värld inte verkar veta hur betyg sätts och hur de nationella proven funkar, menar läraren Sven Fallenius.

Annons

15 egenskaper en lärare ska ha – enligt arbetsgivarna

Lista

Här är de 15 egenskaper och förhållningssätt som efterfrågas flitigast i jobbannonser för lärare – just nu.

Per Måhl: ”Därför är relativa betyg inget bra alternativ”

Debatt

”Förstår kritikerna skillnaden mellan kunskapsrelaterade och relativa betyg?”, frågar sig betygsexperten Per Måhl och visar på exempel varför relativa betyg inte är något bra alternativ.

Kommentera
Annons
Annons

Ny metod för lärare skapar studiero i klassrummet

Arbetsmiljö

Forskare har hittat en modell som ska lösa lärarnas arbetsmiljöproblem. ”PAX i skolan” har minskat mängden störande och ofokuserat beteende till hälften, samtidigt som lärarnas stressnivå sjunkit till en tredjedel.

Annons

860 idrottslärare saknas inför 2019

Idrott och hälsa

Om regeringens förslag om 100 timmar mer idrott i grundskolan ska bli verklighet krävs fler platser på lärarutbildningen.
– Det måste tillsättas resurser. Vi är bara en viss mängd idrottslärare, och vi kämpar redan med det vi har, säger ämnesläraren Daniel Gomejzon.

SO-läraren: Ta dig tid att spräcka filterbubblan för eleverna

Debatt

”Måste man problematisera filterbubblan i skolan? Hur använder man mediernas nyhetsbrus till att vidga elevernas omvärldsförståelse i en demokratiseringsprocess? Och hur lyckas man med detta på endast fem, sex minuter under en lektionsuppstart?” SO-läraren Christian Fexe förklarar hur han får det att fungera.

Kommentera

5 missar lärare gör – enligt hjärnforskning

Hjärnan

Att lära är jobbigt. Men med hjärnsmart undervisning blir undervisningen mer effektiv.
Annika Nilsson, svensklärare på ett gymnasium i Malmö, berättar om fem vanliga misstag. 

”Var fanns hänsynen till elevernas behov?”

Debatt

”Om Skolkommissionens ledamöter hade levt i skolvardagen skulle de haft lättare att förstå vad som behöver ändras i skolan – som att slopa de graderade betygen, att minska katederundervisningen och att ge alla lärare som gör samma jobb samma lön”, skriver debattören.

Kommentera

Forskning: Skolsegregering påverkar inte elevbetygen

Forskning

Etnisk skolsegregering har liten påverkan på enskilda elevers betyg, visar en studie av forskare vid Stockholms och Linköpings universitet.
I stället är det familjebakgrund och familjens utbildningsnivå som är de tyngsta faktorerna.

Han tar över Skolverket

Här är Skolverkets nya generaldirektör. Fram till nu har han varit utbildningsdirektör i Södertälje.
– Han har varit superbra här, säger Eva Dekany-Ström, kommunombud i Södertälje.

Högre lön och mindre undervisning på nya jobbet

Arbetsvillkor

När arbetsgivaren inte gav Cecilia Flodqvist bättre villkor sa hon upp sig. Nu har hon både högre lön och mindre undervisning.
Och på hennes gamla skola har man fortfarande inte hittat en behörig ersättare.
– Hade man minskat min arbetsbörda hade jag kanske varit kvar, säger hon.

Nu jobbar facken ihop – för bättre lärarlöner

Avtal

Lärarfackens båda styrelser har de första gemensamma mötena på elva år. Siktet är inställt på det nya avtalet för kommunalanställda 2018.
– Vi kommer ha starka, tydliga och progressiva yrkanden, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Lärarens brev till Fridolin: ”Jag mår fruktansvärt dåligt”

Debatt

”Gustav Fridolin, du är skolminister och jag är lärare. Du är alltså min högsta chef och vi behöver din hjälp! Jag mår fruktansvärt dåligt över det jag har fått bevittna på min arbetsplats”, skriver en grundskolelärare i ett öppet brev till utbildningsministern.

Kommentera

Här har eleverna redan en rörligare vardag

Elevhälsa

Hummelstaskolan har jobbat med fysisk aktivitet i tre år, på sätt som påminner om regeringens nya förslag. Målen är mindre stress, bättre skolresultat och elever som mår bättre.

Nya trenden: Lärare loopar och får högre lön

Lön

Byta jobb och sen byta tillbaka till sin gamla arbetsgivare – och på köpet få upp lönen med flera tusenlappar i månaden.
Det gör fler och fler lärare just nu.

Hundra miljoner kr i lönelyft brinner inne

Lärarlönelyftet

Trots att alla kommuner och fler fristående huvudmän än i höstas har begärt ut pengar till nästa omgång av lärarlönelyftet hamnar 100 tänkta lärarmiljoner i sjön. Totalt 94 fristående huvudmän har valt att inte söka några pengar – Skolvärlden har hela listan.

Tivolipedagogen: Så skapar du Sveriges roligaste lektion

Lärare

Lärare och elever blandas med karuseller och teknik.
Tivolit Gröna Lund förvandlas till ett stort klassrum för en dag när drygt 3 000 elever samlas för att utföra fysikexperiment som annars inte går att göra i skolan.

Idrottstimmarna utökas i skolan

Idrott och hälsa

Undervisningstiden i idrott och hälsa utökas med 100 timmar i grundskolan från och med 2019.
– Det är bra av regeringen att utöka antalet idrottstimmar och samtidigt få in ett bredare rörelseperspektiv i skolan, säger LR:s Åsa Fahlén.

Myter styr lärarna i skrivundervisningen

Läsning

Ökade formella krav på lärare har skärpt fokus på elever som inte uppfyller målen – och skapat grogrund för skrivpanik som utbryter med jämna mellanrum. Det menar Martin Malmström, forskare i utbildningsvetenskap. 

Lärarstudenterna vill slopa skolvalet

Skolval

Ska skolvalet tas bort eller behållas?
För LR Studs ordförande Mimmi Rönnqvist är svaret enkelt.
– Regeringen måste slopa aktivt, fritt och obligatoriskt skolval, säger hon.

Annorlunda utmaningar som vuxlärare

Vuxenutbildning

Nationella prov var tionde vecka och elever som förlorar hela sin inkomst när de får ett F i betyg. På vuxengymnasiet är utmaningarna annorlunda än på ungdomsgymnasiet. 

Kollegan efter lärarmordet i Göteborg: ”En permanent kris”

Våld

Pengarna behövs nu. Det menar Lennart Hellsborn, LR:s huvudskyddsombud i Göteborg och lärare på Lövgärdesskolan i Angered där en lärare sköts till döds.
– Hot och våldsproblematiken som finns i förorterna påverkar även skolorna, säger han till Skolvärlden.

Avgående SPSM-chefen: ”Inse att olikheter är en tillgång”

Särskilt stöd

Lite mindre nån-annan-ism i skolans värld. Det önskar avgående generaldirektören för Specialpedagogiska skolmyndigheten Greger Bååth.
– Det finns en tendens att det som ska göras kring de här elevgrupperna alltid förläggs till någon annan.

Johanna har ADHD: När ska allas värde bli mer än tomma ord?

Debatt

Att leva med ADHD är att känna det som att inte passa in någonstans. Johanna skriver själv om sitt liv, sin skolgång och hur hon kämpar för att få folk i sin omgivning att förstå henne.

Kommentera

Betygsexperten sågar digitalisering av nationella prov

Digital rättning

Betygsexperten Per Måhl tror inte på förslagen om digital och extern rättning av nationella prov eller att ge proven större tyngd vid betygsättning.
– Det kommer varken göra betygen mer rättssäkra eller mer likvärdiga, säger han.

Robin Hood-förslaget: Så kan skolan bli mer likvärdig

Skolkommissionen

Ta från de rika och ge till de fattiga.
Här är förslaget som skulle kunna göra svensk skola ”mer rättvist”.
– Vi vill säkerställa att de kommuner som har störst utmaning och minst möjlighet att få in skattemedel får stöd i det, säger Lina Axelsson Kihlblom, ledamot i Skolkommissionen.

Betyg + Timss = sant

Jämförelse

Sambandet mellan elevers betyg och hur de presterar i Timss-studierna är högt. Den slutsatsen drar Skolverket som för första gången jämfört saken.

"Det vore inhumant att inte reagera på utvisningarna"

Nyanlända

Lärare som ordnar nödboenden, frågar efter mat på härbärgen till sina elever. Och som funderar på att gömma dem.
– Det vore inhumant att inte reagera, säger Sara Svanlund, vice ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Linnéa Claeson: ”Uppdelning i kön är icke-inkluderande”

Könsuppdelning

Linnéa Claeson är handbollsproffs och jämställdhetskämpe på nätet och live. Hon tycker att frågan om könsuppdelade klassrum är komplex.
– Det finns behov av fredade zoner, säger hon.

Digital plattform ska stärka SYV

SYV

Digitala verktyg ska göra studie- och yrkesvägledningen mer tillgänglig, enligt ett beslut i riksdagen. Skolvärldens bloggare David Spak tycker att tidigare insatser är viktigare.

”Kollegial reflektion” minskade lärarnas stress

Arbetsmiljö

”Kollegial reflektion” kan vara ett sätt att minska lärarstressen. Det menar Marie Nilsson som skrivit en avhandling om vad som kan öka välbefinnandet i läraryrket.
–  Det gav återhämtning på samma sätt som rast och fritid, säger hon.

Åtta sätt att undervisa hjärnsmart

IKT

Lärare behöver lära sig mer om hur hjärnan fungerar, särskilt i förhållande till digitala hjälpmedel. Det menar författaren och journalisten Tomas Dalström – som helst vill se ett totalt mobilstopp i skolan.

Tre av fyra lärare: ”NP tar för mycket tid”

Nationella prov

En stor majoritet av lärarna tycker att de nationella proven är bra både för bedömning och undervisning. Samtidigt anser tre av fyra lärare att proven tar för mycket tid.
Drygt var tionde lärare får ingen tid avsatt för proven överhuvudtaget.
– Uppsatserna tar mycket tid att bedöma, säger högstadieläraren Caroline Axén.

Efter förslagen: ”Hoppas det blir en väckarklocka”

Välfärden 

Välfärdsutredningen har presenterat sina förslag om hur kvalitén i välfärden kan höjas.
Åsa Fahlén, ordförande för LR, hoppas förslagen kommer bli en väckarklocka för företag som bedriver skolor.

Lärarutbildningen storsatsar på ledarskap

Ledarskap

Lärarutbildningen vid Uppsala universitet vill ”göra upp med flumskolan”. Därför har man storsatsat på att förbättra lärarstudenternas utbildning i ledarskap.
– Satsar man inte på ledaskap så kommer eleverna prestera sämre, säger Martin Karlberg, universitetslektor vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons