”Därför får många lärare betala mer skatt 2016”

Det är deklarationstider, vilket innebär att miljontals svenskar får hem deklarationsblanketter i brevlådan. För vissa är det ett positivt besked, med några tusenlappar i skatteåterbäring lagom till semestern. För andra som tvingas betala restskatt är beskedet inte en lika angenäm upplevelse.

Men oavsett om man får tillbaka eller ska betala blir 2016 ett dyrare år för alla med en inkomst över 37 000 kronor. I januari trädde nämligen regeringens skattehöjningar i kraft, vilket drabbar hundratusentals löntagare, många av dem lärare.

Det handlar om 5700 medlemmar i Lärarnas Riksförbund som fått höjd skatt sedan årsskiftet. Totalt sett drabbar skattehöjningarna runt 225 000 Saco-medlemmar.

Brytpunkten för statlig skatt, gränsen där man börjar betala mer i skatt, brukar normalt sett räknas upp varje år. I dag ligger den på 36 900 kronor. Med en normal uppräkning skulle den ha hamnat på cirka 37 500 kronor. Efter en uppgörelse mellan S, V och MP ligger den i stället kvar, vilket innebär ytterligare cirka 58 000 löntagare som får betala mer i skatt 2016. Totalt höjs skatten för 1,2 miljoner människor.

Dessutom har regeringen infört en avtrappning av jobbskatteavdraget för alla som tjänar över 50 000 kronor i månaden. För dem som tjänar mer än 51 300 kronor innebär det en marginalskatt på cirka 60 procent. 6 av 10 intjänade kronor över den nivån går till staten med regeringens politik.

De här skattehöjningarna ska ge regeringen 2,7 miljarder genom avtrappat jobbskatteavdrag och 1,7 miljarder genom fryst brytpunkt, det vill säga totalt 4,4 miljarder i tillskott. Men stämmer det? Nej, faktum är att regeringens skattehöjningar inte ens är bra för statskassan.

Höjd marginalskatt innebär att det blir mindre lönsamt att jobba, vilket leder till färre arbetade timmar. Många väljer att skippa de där extra övertidstimmarna eller att inte ta det där helgpasset, eftersom det blir så lite kvar när inkomsterna över en viss nivå skattas hårdare.

Ekonomiprofessorn Lennart Flood har räknat på regeringens avtrappning av jobbskatteavdraget. Hans slutsats är att ingenting av intäkterna kvarstår när man drar av de förlorade skatteintäkter som färre arbetade timmar innebär. Mycket få kronor extra i statskassan, men mindre pengar i tusentals människor plånböcker, är alltså effekten av regeringens skattehöjningar.

Centerpartiet vill inte bara låta brytpunkten räknas upp – utan dessutom höja den. Det skulle ge hundratusentals akademiker mer i plånboken. För att finansiera det vill vi höja skatten på miljöförstöring. En grön skatteväxling, helt enkelt.

Och vi är stolta över jobbskatteavdraget, som gett människor i alla inkomstnivåer ett ordentligt tillskott i privatekonomin. Finanspolitiska rådet bedömer att jobbskatteavdraget har skapat cirka 100 000 jobb. Så för vår del är saken glasklar: Någon avtrappning är inte aktuell.

Vi tycker att det ska löna sig att studera. Den som pluggar i flera år och drar på sig studieskulder ska belönas, inte straffas, av staten. Lägre skatter på högre inkomster uppmuntrar fler att studera, att göra karriär och lockar dessutom fler utländska talanger till Sverige.

Ska vi bygga en stark kunskapsnation som kan stå sig i den internationella konkurrensen kan vi inte börja med straffskatter på utbildning. Det är bara att beklaga att regeringen inte inser det.

Annie Lööf (C), partiledare

Emil Källström (C), riksdagsledamot och ekonomisk-politisk talesperson