Per Engzell
Därför har barn till utlandsfödda lägre betyg men högre ambitioner
En sociologisk avhandling vänder upp och ner på vanliga förklaringar till att elever med utlandsfödda föräldrar generellt presterar något sämre i skolan, samtidigt som de väljer mer ambitiösa högskoleförberedande gymnasieprogram.
Avhandlingen heter ”Intergenerational Persistence and Ethnic Disparities in Education” och kapitlet om barn till utlandsfödda finns att ladda ner här.
Ofta förklaras den här paradoxen med att det handlar om kulturella skillnader eller socialt och ekonomiskt utanförskap.
– Vi vet generellt att många i gruppen elever till utlandsfödda klarar sig sämre, men vi vet väldigt lite om mekanismerna. Både när de gäller de höga ambitionerna och de lägre prestationerna så tänker man kanske att det är diskriminering, eller att man kommer från en kulturell bakgrund som gör att man är främmande inför skolan. Ibland hör man alarmistiska rapporter om att det handlar om individer som vänder ryggen mot samhället.
Det säger Per Engzell, nybliven doktor i sociologi vid Stockholms universitet.
Men det han tycker sig se i sin studie är något helt annat.
– Det man finner när man tittar närmare på det här är att det finns ju snarare en väldig optimism och höga ambitioner.
Avhandlingen tar fasta på två saker. Dels föräldrarnas utbildningsnivå, det vill säga hur lång utbildning föräldrarna har. Dels deras relativa utbildningsnivå, det vill säga utbildningens status i ursprungslandet. Det visar sig att föräldrarnas utbildningsnivå förklarar mycket av skillnaderna i skolresultat, medan den relativa utbildningsnivån bidrar till att förklara de ambitiösa valen.
– Synen på vad som är låg och hög utbildning behöver relativiseras. En utbildning som betraktas som låg i Sverige kan vara en elitutbildning någon annanstans, säger Per Engzell.
Han är försiktig med att uttala sig om praktiska konsekvenser av forskningen, men tycker att det är viktigt att förstå att yrkena som invandrade föräldrar har säger ganska lite om vilken status de haft i ursprungslandet. De har ofta gjort en nedåtgående klassresa när de kommit hit, och deras ursprungliga status påverkar barnens studieval i större utsträckning än den nya kontexten.
– Min forskning handlar helt och hållet om statistiska samband. Nästa steg är att pröva olika undervisningsmetoder och politik, och där får andra forskare ta vid. Men det här underlaget kan ange i vilken riktning de här åtgärderna behöver ta. Det finns höga aspirationer i de här grupperna och att det gäller ju att hjälpa dem att ta tillvara på dem.