Annons
Agneta Höglund är musiklärare på Solfagraskolan i Huddinge.”Efter 20 år är det fortfarande världens bästa jobb”, säger hon. Foto: Magnus Glans

Därför riskerar undervisningen att ske på olika villkor

Publicerad 19 mars 2018

Fakta

Så ser utbildningarna ut

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

  • Efter utbildningen kan man arbeta med barn i fritidsverksamhet, från förskoleklass till och med årskurs 6. 
  • Inom utbildningen väljer man mellan inriktningarna musik, bild & form och idrott & hälsa och läser 30 hp.  
  • Grundlärare med inriktning fritidshem blir behöriga att undervisa i årskurs 1–6 samt sätta betyg i det valda ämnet. 
  • Inget antagningsprov. 

Ämneslärarprogrammet

  • Examensutgång 7–9 läser 90 hp musik och får behörighet att undervisa i musik i årskurs 1–9. 
  • Examensutgång gymnasiet läser 120 hp musik och blir behöriga att undervisa även i årskurs 1–9. 
  • Samtliga lärosäten som har ämneslärarprogrammet med musikinriktning (och bild) kräver ett godkänt antagningsprov som särskilt behörighetskrav. 

Relaterat

I dag leder olika lärarutbildningar i musik – med vitt skilda krav på förkunskaper – fram till samma behörighet i legitimationen. 
– Vi behöver kvalitetssäkra lärarutbildningen, säger musikläraren Agneta Höglund.

Solfagraskolan i Huddinge, söder om Stockholm. Musikklassrummet. Klockan är strax efter 8 på morgonen men ingen av de 13 sexorna ger några tecken på att vilja slappa lite så här sista dagen före sportlovet. Framför gruppen står musikläraren Agneta Höglund och ger instruktioner samtidigt som hon visar på gitarren hur fingrarna ska pressas mot strängarna. 

– Halsarna mot fönstret, påminner hon. 

– Titta på handen, lyft långfingret, vilket ackord blir det då? Bra! Och så andra handen, kommer ni ihåg? Ner, ner, upp, upp, ner, upp. Ska jag skriva upp det på tavlan, frågar hon innan hon vänder sig om och gör just det.

Snart strömmar ”Cause you’re amazing, just the way you are” ur högtalaren och eleverna får fullt upp med att få fingrarna att lyda när de ska byta mellan de fyra ackorden. 

I dag leder vitt skilda utbildningar i musik fram till samma undervisningsbehörighet i legitimationen. 

För att ta två exempel: 

 En ämneslärare med inriktning gymnasiet och musik som huvudämne blir behörig att undervisa även i årskurs 1–6 och sätta betyg i årskurs 6. Den läraren har läst minst 120 hp musik och genomgått antagningsprov för att belägga gedigna förkunskaper. 

 Men också de som läser till grundlärare i fritidshem, inriktning musik, blir behöriga att undervisa i musik på låg- och mellanstadiet och sätta betyg i sexan. Skillnaden är att dessa lärare läser 30 hp musik och utbildningen saknar krav på förkunskaper. 

Risken är att elever på vissa skolor får en betydligt mer begränsad kunskap.

Ordföranden i Musiklärarnas riksförening, Kristina Stenborg, är kritisk. 

– Man verkar inte riktigt förstå att musikämnet kräver ett gediget kunnande – det är ett brett ämne där både teori och praktik ingår, och det räcker inte att kunna spela lite gitarr och kunna sjunga, säger hon. 

Dagens kunskapskrav i musik är många och digra, säger hon. Och då krävs det ett brett kunnande i ämnet.

– Jag vill påstå att det är omöjligt att hinna få det i en kurs på 30 poäng. Risken är att elever på vissa skolor får en betydligt mer begränsad kunskap jämfört med de elever som har en lärare som läst minst 120 hp musik. Dessutom har man inget antagningsprov på grundlärarprogrammet så i sämsta fall har den blivande läraren bara läst musikämnet upp till åk 9, eftersom estetisk verksamhet på gymnasiet togs bort i Gy 11.

Det är också skillnad mot att läsa 30 hp i svenska eller samhällskunskap menar hon, då dessa ämnen är betydligt mer omfattande och läses både på högstadiet och gymnasiet. 

– Studenterna har haft mycket mer undervisning i dessa ämnen när de själva gick i skolan. Det är en sak som skiljer sig från musik, säger Kristina Stenborg. 

”Bedömningen, som hela tiden måste ske i stunden, underlättas enormt om man har mindre grupper”, säger Agneta Höglund.Agneta Höglund på Solfagraskolan, som är inne på sitt tjugonde år som musiklärare, säger att det fortfarande är ”världens bästa jobb,”, givet att man får rätt förutsättningar. Men hon känner igen den problematik som Kristina Stenborg beskriver. I botten har Agneta Höglund en 4–9-utbildning vilket innebär att hon läst 120 hp musik och gjorde ett omfattande antagningsprov för att komma in på utbildningen. Och även hon är tveksam till om en termins studier verkligen räcker. 

– Jag skulle inte vilja göra detta med mindre än vad jag har med mig, jag tycker nog att jag har nytta av det mesta jag har läst. Jag känner mig enormt trygg i att spela instrument, det är en förlängning av mig själv och inget jag måste tänka på. Och det tar många, många år att komma dit, det är därför jag tycker att det är logiskt att man har antagningsprov. 

Problemet är att det i dag blir slumpmässigt.

”Jag är verkligen imponerad”, blir hennes omdöme till eleverna när de spelat igenom låten och kan ställa tillbaka gitarrerna i skåpen.

Några elever muttrar över ömmande fingertoppar medan en av killarna längst bak utbrister: ”Jag fick verkligen feeling”, halvt för sig självt. 

Men halva lektionen återstår och nu är det dags för piano. Agneta Höglund instruerar, påminner om finger-sättningen när det är dags att öva vid var sitt elpiano med lurarna på – allt för att spara lite på musiklärarens utsatta öron. 

– Traditionellt har det alltid varit antagningsprov och många poäng och jag har nog tänkt att det är det som behövs. Men så kom legitimationsreformen och då var det många grundskollärare som fick behörighet i musik trots att de läst så lite som 7,5 hp. Samtidigt ställer Lgr 11 otroligt mycket högre krav än tidigare läroplaner. Det rimmar lite illa, säger hon.

Agneta Höglund är mycket noga med att betona att det självklart finns ”superkompententa” musiklärare även bland dem som läst enbart en termins musik. 

– Men då har de med sig många års erfarenhet av eget musicerande. Problemet är att det i dag blir slumpmässigt eftersom det inte finns några formella krav på förkunskaper. Lärarutbildningen måste garantera att de som läst den har med sig det som krävs för att kunna undervisa. Jag vet att det finns lärosäten i dag som är extremt seriösa och ambitiösa, där den som håller i det vet vad det innebär att vara musiklärare och knör in så mycket man bara hinner, men ändå, det är bara 30 hp. 

Men att det ingår en termins praktiskestetiskt ämne på fritidshemsutbildningen tycker Agneta Höglund är fantastiskt. 

– Det behövs verkligen. Problemet är att man också får behörighet att undervisa upp till sexan och sätta betyg. Jag tänker att någon slags miniminivå måste vara att läraren kan ämnet motsvarande A-nivå i årskurs 9 om man ska sätta betyg i sexan. Och det är svårt att hinna med på en termins högskolestudier eftersom det inte är några krav på förkunskaper. Men som sagt, självklart finns det de som fixar att undervisa galant. 

Hon ser ytterligare två utmaningar. Ett problem är att studenterna på fritidshemsinriktningen måste välja bild, musik eller idrott. Kanske har man inte alls tänkt sig undervisning. Och så väljer man det alternativ som känns minst dåligt. 

Och när man väl har sin legitimation kan det vara svårt att säga nej till den rektor vill att man ska ta hand om musikundervisningen.

– Det kan nog vara rätt tufft för många utbildade fritidshemslärare som plötsligt ska ta undervisning. Och svårt att säga nej, om man inte vill och man känner att man inte har på fötterna, när man har behörigheten på papper. 

Det är någon slags kvalitetssäkring jag vill åt.

Musiklärarnas Riksförbunds Kristina Stenborg tror att skälen till att man ger behörighet redan efter 30 hp, är bristen på behöriga lärare.  

– Det förbättrar statistiken. Så man får fler som undervisar men som tyvärr inte har det kunnande som jag menar att man behöver för att behålla en hög status på ämnet och ett högt kunnande i skolan, säger Kristina Stenborg. 

– Jag är rädd att vi utarmar ämnet. 

Hur skulle du vilja att det såg ut? 

– De som styr och bestämmer måste erkänna musik-ämnet som ett brett kunskapsämne och inget som man lär sig under en termin. Det fodras mycket mer gedigen kunskap än att kunna några ackord och kunna sjunga lite och vara lite allmänt musikintresserad.

Minst 90 hp musik borde alla blivande musiklärare läsa, säger hon. 

– Och alla musiklärarutbildningar borde föregås av antagningsprov så man säkerställer att musiklärarstuderande har de förkunskaper som krävs. Några blivande fritidspedagoger har kanske det redan i dag, men det vet vi inte eftersom de inte gör något antagningsprov. 

Även Agneta Höglund tycker att det vore en bra idé med antagningsprov på samtliga musiklärarutbildningar. 

– Det är någon slags kvalitetssäkring jag vill åt. Eller så läser man 30 hp men då ska det kanske inte ge behörighet att sätta betyg. Jag tror att problemet är att på en termin hinner du omöjligen spela ett instrument så bra som krävs om du inte har några förkunskaper. Och dessutom ska du kunna leda och lära andra. 

Lektionen närmar sig sitt slut men än finns tid för både sång och rytmik, där eleverna klappar i takt i en komplicerad ramsa. Det har varit högt tempo lektionen igenom, från åskådarplats är det svårt att avgöra om eleverna blivit trötta eller snarare påfyllda med energi.

Vad är höjdpunkten som musiklärare? 

– Det är när det blir musik. Som nu när vi bara satt och klappade och alla gör samma sak, samtidigt. Jag tror att ungarna gillar det också. När vi spelar tillsammans eller bara att vi klappar ihop, det skapar harmoni!  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

Annons

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Annons
Annons

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Annons

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Tidigt stöd

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

Professorn: Erfarna lärare är nyckeln till tidigt lässtöd

Tidigt stöd

Det är avgörande att tidigt fånga upp de elever som inte hänger med i läsinlärningen. Nyckeln är erfarna lärare.

Uppsägningar när lärare fråntas lönelyft

Löner

Lärare som nu blir av med det statliga lönelyftet mår dåligt och säger upp sig.
– Vi har varnat för de här reaktionerna, men kommunen har inte lyssnat, säger LR:s lokala ombud.

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Val 2018

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

Granskning: Friskolornas vinster

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Granskning

De senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Men lärarna på flera av skolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

Friskolor

Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
– Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor

Skollagen

Ny lag ändrar vem som avgör vilka uppgifter som lämnas över mellan verksamheter när elever byter skola.

”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”

Replik

”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Kommentera

Nytt beslut: Facklig seger för lärarnas arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärarfacken larmade Arbetsmiljöverket om stora arbetsmiljöbrister för lärarna i Skövde. Nu har myndigheten skärpt kraven på kommunen.

Omfattande satsning för att arbeta språkutvecklande

Språkutveckling

Högläsning, textsamtal och regelbundna utvärderingar. Det är några av Backaskolans metoder för att jobba mer språkutvecklande.
– Eleverna blev inspirerade direkt, säger skolbibliotekarien Monika Staub Halling. 

OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet

Arbetstid

Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.

”Skolan behöver inte mer kunskap om NPF”

NPF

”Fokus borde snarare ligga på att skapa en förståelse för olika och annorlunda.” Alexander Skytte bloggar om npf.

Val 2018

Så ska LR lyckas lyfta skolfrågorna efter valet

Val 2018

Det politiska läget är fortsatt osäkert efter riksdagsvalet. Hur påverkar det preliminära valresultatet Lärarnas Riksförbunds fortsatta arbete med skolfrågorna efter valet?

 

Valet 2018 – vad händer med skolan nu?

Val 2018

Valet är över och nu väntar en hektisk valprocess. Men när kan skolan eventuellt märka av några förändringar?

Så skulle arbetsmiljön bli bättre och stressen minska i skolan

Debatt

Skolans arbetsmiljö måste formas efter interaktionen mellan elev/elev och lärare/elev – då kan lärarna lägga mer fokus på att skapa en bra undervisning, skriver läraren Ola Frykman.

Kommentera

LR: Vuxenutbildning på entreprenad måste bort

Komvux

Lärarnas Riksförbund är kritiska till hur komvux sköts runtom i landet.
– Vi får ta hand om mycket annat än det som är tanken, säger komvuxläraren Elisabet Tillander.

Lokala fackföreningar eldar på för nytt avtal

Nytt läraravtal

Lokala fackliga föreningar jobbar för att snabba på arbetet med ett nytt läraravtal, samtidigt som de slåss med egna utmaningar.

Debatt

”Högern står inte på elevernas sida”

Debatt

”Det är dina mål och ambitioner som ska avgöra hur långt du kommer, inte dina föräldrars utbildningsbakgrund”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU, i en debattartikel.

Kommentera

”Demokrati är inte något att ta för givet”

Debatt

”Vi måste alla engagera oss i demokratin – samtala med människor som inte tycker exakt lika, lyssna på andras argument, aktivt söka efter fakta ur flera perspektiv, vara källkritiska och använda våra röster”, skriver Sarah Scheller, generalsekreterare för Raoul Wallenberg Academy, i en debattartikel. 

Kommentera

Förslag: Mindre undervisningstid ska locka lärare till utsatta skolor

Arbetsmiljö

Miljöpartiet föreslår en timme mindre undervisningstid varje dag för lärare i utsatta skolor. Förslaget är tänkt att skapa en mer attraktiv skola och locka fler lärare.

Stor skoldebatt: Så vill partierna lösa lärarbristen

Val 2018

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas växa de kommande åren. Riksdagspartierna samlades för att diskutera vad som krävs för att hejda situationen och samtidigt höja statusen för läraryrket.

”Fel när normkritiken blir enda norm”

Debatt

Det är problematiskt när normkritiken blir den allenarådande ideologin i skolan. Det skriver gymnasieläraren José Godoy i en debattartikel.

Kommentera

Lärare säger nej till vinster i skolan

Undersökning

En ny undersökning visar att lärare är ännu mer kritiska till vinstuttag i skolan än allmänheten i stort.

Riksrevisionen granskar Skolverkets hantering av nationella proven

Nationella prov

Nu granskar Riksrevisionen Skolverkets hantering av de nationella proven.
– Vi välkomnar granskningen, säger Anders Boman, Skolverket.

(M)iljonsatsning ska ge fler lärarassistenter i utsatta områden

Lärarassistenter

Moderaterna vill lägga 700 miljoner kronor om året på att anställa fler lärarassistenter i utsatta områden, vilket skulle innebära att 1 750 lärarassistenter kan anställas.

Så blir praon likvärdig i Malmö

Syv

Nu är prao obligatoriskt igen på högstadiet.
I Malmö tar man fram prao-platserna centralt för att öka likvärdigheten.

Små grupper är ett måste för elever som behöver stöd

Debatt

”Om skolans personal ska känna att de orkar och kan stå för det arbete de gör, behöver beslutsfattarna börja lyssna på professionen och vårdnadshavare”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: ”Ska SKL vara huvudman får de skärpa sig”

Avtalsrörelsen

LR:s ordförande Åsa Fahlén hoppas pratet om SKL:s turordningsregler är ett avslutat kapitel i avtalsförhandlingarna.
– Nu vill vi prata om det som är viktigt: Arbetsmiljön, arbetsbelastningen och lönerna, säger hon.

Nya nationella målsättningar för skolan

Nya beslut

Nationella målsättningar för höjda resultat och ökat fokus på rektors ansvar för studiero och trygghet. Det är två nya beslut regeringen fattar utifrån skolkommissionens förslag.
– Det är viktigt att se kommissionens samlade förslag som en helhet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

#Hurvetdudet? uppmanar elever till kritiskt tänkande i valtider

Källkritik

Kampanjen #hurvetdudet? understryker vikten av en vetenskaplig grund bakom politiska förslag och samlar skolmaterial om källkritik.
– Det är viktigt att skolan ska vila på vetenskaplig grund, så det här passar ju som hand i handske, säger läraren Björn Carlson.

Utbildningsministern: Inget ämne är oviktigt

Debatt

Slöjdämnet har i debatten utmålats som onödigt och mossigt. Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin som menar att det är dags för slöjden att stå upp för sitt eget värde:
”En hel del av det som alltid varit slöjdämnets kärna är viktigare än någonsin”

Kommentera

Förslag med lärarassistenter sågas: ”Ingen quickfix”

Lärarassistenter

Både Socialdemokraterna och Liberalerna går till val på fler lärarassistenter i skolan. Skolledaren Johan Hallberg kritiserar partisatsningarna och menar att de dålig koll på vad lärarna egentligen behöver. 
– Man tror att man kan lösa problemet med assistenter bara tyvärr, säger han.

Ohållbart läraryrke: ”Något måste tas bort”

Arbetsmiljö

Läraryrket är för tungt för att vara ett yrke som är hållbart i längden, säger skoldebattören Åsa Plesner.
 – Lärare måste börja säga ifrån och vara öppna med när arbetsuppgifterna inte är genomförbara.

Så ska skolan fungera bättre för elever med adhd

Adhd

Svensk skola har stora problem med att ge en likvärdig undervisning. En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar hur skolan ska fungera bättre för elever med adhd.

10 förslag: Så kan skolvalet integrera istället för att segregera

Ny rapport

Med ett bättre upplägg skulle det fria skolvalet kunna bidra till integrationen istället för tvärtom, menar forskare vid Stockholms universitet.

Skolvärlden nominerad till Publishingpriset

Nominering

Skolvärlden är nominerad till det prestigefyllda Publishingpriset 2018 i kategorin tidningswebbplatser.
– Fler och fler upptäcker Skolvärldens nyhetssajt och det är vi så klart glada för, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Fem sätt att minska psykisk ohälsa i skolan

Debatt

För att ta hand om unga med psykisk ohälsa, behöver vi börja i rätt ände, där problemen uppstår – och det är ofta i skolan, skriver debattörerna.

Kommentera

Forskare: Ge lärarna tid att planera

Forskning

Politiska reformer är verkningslösa så länge lärares förutsättningar att planera och efterarbeta sina lektioner inte förbättras. Den slutsatsen drar fyra forskare vid Karlstad universitet.

”Det är inte elitism att ge särskilt begåvade barn det de behöver”

Debatt

Använd inte ordet ”elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan, skriver Riksförbundet för särskild begåvning.

Kommentera

Skolstart: Du vet att du är lärare när…

Lista

Ny termin, nya utmaningar. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons