Annons
Agneta Höglund är musiklärare på Solfagraskolan i Huddinge.”Efter 20 år är det fortfarande världens bästa jobb”, säger hon. Foto: Magnus Glans

Därför riskerar undervisningen att ske på olika villkor

Publicerad 19 mars 2018

Fakta

Så ser utbildningarna ut

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

  • Efter utbildningen kan man arbeta med barn i fritidsverksamhet, från förskoleklass till och med årskurs 6. 
  • Inom utbildningen väljer man mellan inriktningarna musik, bild & form och idrott & hälsa och läser 30 hp.  
  • Grundlärare med inriktning fritidshem blir behöriga att undervisa i årskurs 1–6 samt sätta betyg i det valda ämnet. 
  • Inget antagningsprov. 

Ämneslärarprogrammet

  • Examensutgång 7–9 läser 90 hp musik och får behörighet att undervisa i musik i årskurs 1–9. 
  • Examensutgång gymnasiet läser 120 hp musik och blir behöriga att undervisa även i årskurs 1–9. 
  • Samtliga lärosäten som har ämneslärarprogrammet med musikinriktning (och bild) kräver ett godkänt antagningsprov som särskilt behörighetskrav. 

Relaterat

I dag leder olika lärarutbildningar i musik – med vitt skilda krav på förkunskaper – fram till samma behörighet i legitimationen. 
– Vi behöver kvalitetssäkra lärarutbildningen, säger musikläraren Agneta Höglund.

Solfagraskolan i Huddinge, söder om Stockholm. Musikklassrummet. Klockan är strax efter 8 på morgonen men ingen av de 13 sexorna ger några tecken på att vilja slappa lite så här sista dagen före sportlovet. Framför gruppen står musikläraren Agneta Höglund och ger instruktioner samtidigt som hon visar på gitarren hur fingrarna ska pressas mot strängarna. 

– Halsarna mot fönstret, påminner hon. 

– Titta på handen, lyft långfingret, vilket ackord blir det då? Bra! Och så andra handen, kommer ni ihåg? Ner, ner, upp, upp, ner, upp. Ska jag skriva upp det på tavlan, frågar hon innan hon vänder sig om och gör just det.

Snart strömmar ”Cause you’re amazing, just the way you are” ur högtalaren och eleverna får fullt upp med att få fingrarna att lyda när de ska byta mellan de fyra ackorden. 

I dag leder vitt skilda utbildningar i musik fram till samma undervisningsbehörighet i legitimationen. 

För att ta två exempel: 

 En ämneslärare med inriktning gymnasiet och musik som huvudämne blir behörig att undervisa även i årskurs 1–6 och sätta betyg i årskurs 6. Den läraren har läst minst 120 hp musik och genomgått antagningsprov för att belägga gedigna förkunskaper. 

 Men också de som läser till grundlärare i fritidshem, inriktning musik, blir behöriga att undervisa i musik på låg- och mellanstadiet och sätta betyg i sexan. Skillnaden är att dessa lärare läser 30 hp musik och utbildningen saknar krav på förkunskaper. 

Risken är att elever på vissa skolor får en betydligt mer begränsad kunskap.

Ordföranden i Musiklärarnas riksförening, Kristina Stenborg, är kritisk. 

– Man verkar inte riktigt förstå att musikämnet kräver ett gediget kunnande – det är ett brett ämne där både teori och praktik ingår, och det räcker inte att kunna spela lite gitarr och kunna sjunga, säger hon. 

Dagens kunskapskrav i musik är många och digra, säger hon. Och då krävs det ett brett kunnande i ämnet.

– Jag vill påstå att det är omöjligt att hinna få det i en kurs på 30 poäng. Risken är att elever på vissa skolor får en betydligt mer begränsad kunskap jämfört med de elever som har en lärare som läst minst 120 hp musik. Dessutom har man inget antagningsprov på grundlärarprogrammet så i sämsta fall har den blivande läraren bara läst musikämnet upp till åk 9, eftersom estetisk verksamhet på gymnasiet togs bort i Gy 11.

Det är också skillnad mot att läsa 30 hp i svenska eller samhällskunskap menar hon, då dessa ämnen är betydligt mer omfattande och läses både på högstadiet och gymnasiet. 

– Studenterna har haft mycket mer undervisning i dessa ämnen när de själva gick i skolan. Det är en sak som skiljer sig från musik, säger Kristina Stenborg. 

”Bedömningen, som hela tiden måste ske i stunden, underlättas enormt om man har mindre grupper”, säger Agneta Höglund.Agneta Höglund på Solfagraskolan, som är inne på sitt tjugonde år som musiklärare, säger att det fortfarande är ”världens bästa jobb,”, givet att man får rätt förutsättningar. Men hon känner igen den problematik som Kristina Stenborg beskriver. I botten har Agneta Höglund en 4–9-utbildning vilket innebär att hon läst 120 hp musik och gjorde ett omfattande antagningsprov för att komma in på utbildningen. Och även hon är tveksam till om en termins studier verkligen räcker. 

– Jag skulle inte vilja göra detta med mindre än vad jag har med mig, jag tycker nog att jag har nytta av det mesta jag har läst. Jag känner mig enormt trygg i att spela instrument, det är en förlängning av mig själv och inget jag måste tänka på. Och det tar många, många år att komma dit, det är därför jag tycker att det är logiskt att man har antagningsprov. 

Problemet är att det i dag blir slumpmässigt.

”Jag är verkligen imponerad”, blir hennes omdöme till eleverna när de spelat igenom låten och kan ställa tillbaka gitarrerna i skåpen.

Några elever muttrar över ömmande fingertoppar medan en av killarna längst bak utbrister: ”Jag fick verkligen feeling”, halvt för sig självt. 

Men halva lektionen återstår och nu är det dags för piano. Agneta Höglund instruerar, påminner om finger-sättningen när det är dags att öva vid var sitt elpiano med lurarna på – allt för att spara lite på musiklärarens utsatta öron. 

– Traditionellt har det alltid varit antagningsprov och många poäng och jag har nog tänkt att det är det som behövs. Men så kom legitimationsreformen och då var det många grundskollärare som fick behörighet i musik trots att de läst så lite som 7,5 hp. Samtidigt ställer Lgr 11 otroligt mycket högre krav än tidigare läroplaner. Det rimmar lite illa, säger hon.

Agneta Höglund är mycket noga med att betona att det självklart finns ”superkompententa” musiklärare även bland dem som läst enbart en termins musik. 

– Men då har de med sig många års erfarenhet av eget musicerande. Problemet är att det i dag blir slumpmässigt eftersom det inte finns några formella krav på förkunskaper. Lärarutbildningen måste garantera att de som läst den har med sig det som krävs för att kunna undervisa. Jag vet att det finns lärosäten i dag som är extremt seriösa och ambitiösa, där den som håller i det vet vad det innebär att vara musiklärare och knör in så mycket man bara hinner, men ändå, det är bara 30 hp. 

Men att det ingår en termins praktiskestetiskt ämne på fritidshemsutbildningen tycker Agneta Höglund är fantastiskt. 

– Det behövs verkligen. Problemet är att man också får behörighet att undervisa upp till sexan och sätta betyg. Jag tänker att någon slags miniminivå måste vara att läraren kan ämnet motsvarande A-nivå i årskurs 9 om man ska sätta betyg i sexan. Och det är svårt att hinna med på en termins högskolestudier eftersom det inte är några krav på förkunskaper. Men som sagt, självklart finns det de som fixar att undervisa galant. 

Hon ser ytterligare två utmaningar. Ett problem är att studenterna på fritidshemsinriktningen måste välja bild, musik eller idrott. Kanske har man inte alls tänkt sig undervisning. Och så väljer man det alternativ som känns minst dåligt. 

Och när man väl har sin legitimation kan det vara svårt att säga nej till den rektor vill att man ska ta hand om musikundervisningen.

– Det kan nog vara rätt tufft för många utbildade fritidshemslärare som plötsligt ska ta undervisning. Och svårt att säga nej, om man inte vill och man känner att man inte har på fötterna, när man har behörigheten på papper. 

Det är någon slags kvalitetssäkring jag vill åt.

Musiklärarnas Riksförbunds Kristina Stenborg tror att skälen till att man ger behörighet redan efter 30 hp, är bristen på behöriga lärare.  

– Det förbättrar statistiken. Så man får fler som undervisar men som tyvärr inte har det kunnande som jag menar att man behöver för att behålla en hög status på ämnet och ett högt kunnande i skolan, säger Kristina Stenborg. 

– Jag är rädd att vi utarmar ämnet. 

Hur skulle du vilja att det såg ut? 

– De som styr och bestämmer måste erkänna musik-ämnet som ett brett kunskapsämne och inget som man lär sig under en termin. Det fodras mycket mer gedigen kunskap än att kunna några ackord och kunna sjunga lite och vara lite allmänt musikintresserad.

Minst 90 hp musik borde alla blivande musiklärare läsa, säger hon. 

– Och alla musiklärarutbildningar borde föregås av antagningsprov så man säkerställer att musiklärarstuderande har de förkunskaper som krävs. Några blivande fritidspedagoger har kanske det redan i dag, men det vet vi inte eftersom de inte gör något antagningsprov. 

Även Agneta Höglund tycker att det vore en bra idé med antagningsprov på samtliga musiklärarutbildningar. 

– Det är någon slags kvalitetssäkring jag vill åt. Eller så läser man 30 hp men då ska det kanske inte ge behörighet att sätta betyg. Jag tror att problemet är att på en termin hinner du omöjligen spela ett instrument så bra som krävs om du inte har några förkunskaper. Och dessutom ska du kunna leda och lära andra. 

Lektionen närmar sig sitt slut men än finns tid för både sång och rytmik, där eleverna klappar i takt i en komplicerad ramsa. Det har varit högt tempo lektionen igenom, från åskådarplats är det svårt att avgöra om eleverna blivit trötta eller snarare påfyllda med energi.

Vad är höjdpunkten som musiklärare? 

– Det är när det blir musik. Som nu när vi bara satt och klappade och alla gör samma sak, samtidigt. Jag tror att ungarna gillar det också. När vi spelar tillsammans eller bara att vi klappar ihop, det skapar harmoni!  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Fackförbundspressens journalistpris

Skolvärlden tog hem prestigefyllt journalistpris

Prisvinnare

Skolvärlden tog hem Fackförbundspressens prestigefyllda journalistpris för reportaget om de syriska lärarna som, med livet som insats, trotsar Islamiska staten.

Annons
Annons

”Jag visste att det kunde sluta med halshuggning”

Reportage

I går vann Skolvärlden Fackförbundspressens journalistpris för ”Bästa berättande text”. Här kan du läsa Lina Malers reportage om de syriska lärarna som riskerar livet för att kommande generationer ska få gå i skola.

 

Annons

”Jag lär dem att IS religion är farlig”

Reportage

Hon undervisar i en barack och bor mitt bland Islamiska statens rekryterare. Läraren, som vi kan kalla Hanadi, vägrar se sina elever strida för extremistgruppen i Syrien.

”Jag gör allt för att hålla dem kvar i skolan”

Reportage

De är rädda, krigsskadade och kan ofta varken läsa eller skriva. Läraren Lamis Rahbi tar hand om barnen som levt under den syriska regimens bombräder och Islamiska statens styre. 

Annons
Annons

Planera rätt för en säker utflykt

Tillsynsansvar

Utflykter ger nya dimensioner till undervisningen – men innebär stort ansvar och kräver god planering. Läraren och utflyktsproffset Karin Boberg ger sina bästa tips för en lyckad dag med eleverna. 

Annons

Efter kritiken mot förstelärarna – nu kommer ”huvudlärarna”

Valet 2018

Trots bred kritik efter införandet av förstelärartjänsterna så föreslår Liberalerna en ny miljardsatsning på flera nya karriärtjänster för lärare.

Här är skolan redan igång med digitalisering av NP

Nationella prov

100 skolor har valts ut för att testa att göra digitala nationella prov. På Stenkulan i Lerum är man redan igång med förberedelserna.

Vårbudget 2018

Här är alla skolsatsningar i vårbudgeten

Vårbudget

I dag presenterade regeringen vårbudgeten. Skolsatsningarna är sedan tidigare kända, men många viktiga frågor lämnas tyvärr ändå obesvarade – som statens roll i skolpolitiken,menar Lärarnas Riksförbunds Åsa Fahlén. 

Ministern om kritiken: ”Det är fånigt”

Vårbudget

Alliansen sågar skolsatsningarna i regeringens vårbudget. Gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S) håller inte med om kritiken.

Här får lärarna 100 procent förtroendetid – och frihet

Arbetstidsavtal

På Elsa Brändströms skola i Linköping har lärarna ingen reglerad arbetstid, bara förtroendetid.
– Nu är det jag som bestämmer över min tid, säger läraren Carina Edman.

Npf-pedagogen: Bra inkludering utgår från elevens behov

SETT-mässan

Struktur, tydlighet och förutsägbarhet är tre ledord för den som vill få inkludering att fungera i sitt klassrum.
Det menar npf-pedagogen och läraren Joanna Lundin.

LR: Förslagen om yrkesprogram är mest kosmetika

Yrkesprogram

Både regeringen och Alliansen har presenterat förslag på förändrade yrkesprogram senaste tiden. Men Lars Windisch på Lärarnas Riksförbund menar att de inte förändrar något i grunden.

Skolbibliotekariens speltaktik sprider läslust bland eleverna

Läslust

Skolbibliotekarien Tobias Gard har upptäckt ett effektivt sätt att sprida läslust bland elever. Med hjälp av spelifiering får han dem att låna fler böcker och älska boksamtalen i skolan.

Flera av regeringens skolförslag stoppas i riksdagen

Tungrott

Efter läsa-skriva-räkna-garantin är det estetiska ämnen och högskolebehörighet på yrkesprogrammen som får stryka på foten.
– Jag önskar att vi kunde få till breda överenskommelser om skolan, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Sett 2018

Specialläraren: Så skapar du en undervisning för alla

Inkludering

Svensk skola måste sluta se elever ur ett bristperspektiv och i stället börja se deras möjligheter, menar specialläraren Jonas Monsén.
På Sett-mässan föreläste han om hur alla lärare ska lyckas skapa undervisning som passar alla elever.

”Ingen lärare är bra hela tiden”

SETT-mässan

Vi måste göra upp med duktighetskulturen inom lärarkåren, menar läraren Martin Fernström.
Under en föreläsning på SETT-mässan bjöd han på en rad egna misslyckanden – och vad man kan lära av dem.

Arbetsmiljön fick mig att sluta som lärare

Debatt

”Det var inte lönen som fick mig att lämna skolan och det är inte lönen som skulle kunna ta mig tillbaka till mitt drömyrke, lärare. Det är arbetsmiljön och friheten som är avgörande”, skriver Eva som lämnat läraryrket.

Kommentera

Så lockas pensionerade lärare med lönepåslag

Lärarbrist

I Borås vill man hejda lärarbristen genom förbättrade villkor för lärare som arbetar vidare efter att man fyllt 66 år – med 2 000 kronor i lönetillägg.

Fackets och föräldrarnas krav: Bättre stöd till elever

Kravlista

Nu går Lärarnas Riksförbund och två föräldranätverk ut med gemensamma krav på skolans huvudmän att ge bättre stöd till elever med tuffa förutsättningar.

Nytt pris ska lyfta lärare i utsatta områden

Lärarhyllning

Genom ett nytt pris – Pennsvärdet – vill Berättarministeriet lyfta lärare som arbetar i socioekonomiskt utsatta områden.
– Det finns så mycket kreativitet som inte syns och hörs. Nu lyfter vi det, säger Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare för Berättarministeriet.

Fler lärare fel väg för skolan

Debatt

Satsningar för att stötta barn och unga med psykiska ohälsa, stärka familjer och stötta nyanlända är en mycket viktigare investering är än fler lärare i skolan, skriver läraren och riksdagsledamoten (M) Emma Köster.

Kommentera

Arbetsgivarna: 15 kompetenser en lärare ska ha

Lista

Är du osäker på vilka egenskaper skolledare söker hos dig som arbetssökande lärare? Här är de 15 mest efterfrågade kompetensernai jobbannonser för lärare.

Debatt

”Dags att ta fram strejkvapnet”

Debatt

Det är dags för kamp, det fackföreningarna en gång skapades för, skriver gymnasieläraren Henrik Stawe:
– Vi ska kräva maximal undervisningstid, minimal planeringstid och riktig fortbildning. Annars strejkar vi tills arbetsgivaren är på knä.

Kommentera

”Så länge förhandlingarna pågår är det en öppen fråga”

Replik

”Skulle vi inte komma vidare i förhandlingarna kan det enligt den förhandlingsordning som gäller mellan parterna bli fråga om medling”, skriver LR:s förhandlingschef Peter Henriksson i en replik. 

Kommentera

Så ska skolan bättre stötta elever med språkstörning

Språkstörning

I dag glöms elever med språkstörning bort trots att gruppen är väldigt stor. Det menar logopeden Anna Eva Hallin som tycker att det är på tiden att svensk skola får en ökad kunskap om språkstörning.

Forskaren: spring i benen kan ge lägre betyg

Forskning

Elevers mognadsgrad påverkar lärarnas uppfattning av deras förmåga – oavsett faktisk ämneskunskap, enligt ett nytt forskningsprojekt.

Likvärdighetsmiljard

Miljardbidrag till skolan: Så mycket får din kommun

Bidrag

Regeringen storsatsar miljarder för att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan. Nu står det klart hur mycket varje kommun kan få redan i år.

Hela listan - huvudman för huvudman

Lista

Till hösten läggs en miljard, och här ser du hur stor del av den varje kommun och fristående huvudman kan få.

Läraravtalet hinner inte bli klart i tid

Avtalsrörelsen

Parterna i lärarnas avtalsrörelse har inte enats i tid och därför förlängs det nuvarande avtalet temporärt.
– Vi har höga ambitioner, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

”Ett skolbibliotek är inte bara en hylla böcker”

Skolbibliotek 

Skolverket vill att skolbibliotekens pedagogiska roll skrivs in i skollagen.
– En bra start, men inte tillräckligt, säger skolbibliotekarien Sofia Malmberg. 

Lärarens vardag: Frustration och otillräcklighet

Forskning

Brist på resurser och stöd i klassrummet leder till en känsla av hopplöshet för lärare, enligt en ny avhandling vid Mittuniversitetet.

Var går gränsen för inkludering?

Debatt

Vad ska man göra när inkludering av en enskild elev påverkar resten av klassen negativt? Det undrar Therese som menar att idén om att alla ska vara i klassen i praktiken leder till att en majoritet av klassen far illa.

Kommentera

Så integreras friskolorna i det statliga tyska skolväsendet

Debatt

Friskolesystemet är omdebatterat i Sverige. 
"Friskolor i dagens Tyskland åtnjuter ett särskilt skydd i grundlagen", skriver Tysklands ambassadör i Sverige, Hans-Jürgen Heimsoeth, i en debattartikel om friskolornas roll i det tyska utbildningssystemet. 

Kommentera

Trots höga betyg – elever läser inte vidare

Elever

Många elever från studieovana hem läser inte vidare ­– trots höga betyg. Det visar en ny studie från Universitetskanslersämbetet.

Skolledaren: Fel väg att politiker vill förbjuda mobiltelefoner

Debatt

Mobiltelefoner är ett problem på vissa lektioner, i vissa skolor. Men jag tycker inte att det handlar om mobiltelefonerna, utan det handlar om den enskilda elevens inställning till sina studier. Så låt oss börja i den änden i stället. Det skriver skolledaren Eva Myrehed Karlsson. 

S vill ha kontrakt på ordning i skolan: ”Viktig symbolhandling”

Val 2018

Mobilförbud, ordningskontrakt och fler lärarassistenter. Det är några av Socialdemokraternas förslag för ökad trygghet och studiero i skolan.
– Ordningskontraktet ser jag som en symbolhandling för att visa att skolan är viktig, säger gymnasieminsiter Anna Ekström.

Gemensam kändissatsning ska locka till lärarutbildningen

Lärarutbildning

Flera lärosäten går samman i en satsning för att öka sökantalet till lärarutbildningen. En hiphopartist, en gamer och en boxare ska slå ett slag för lärarna.

Forskaren: NPM tar makten från lärarna

Rapport

Lärare och andra medelklassyrken som präglats av frihet i utförandet liknar alltmer uppifrån kontrollerade arbetarklassyrken, enligt en ny rapport från tankesmedjan Katalys.

Mer rörelse ska höja resultaten – lärare varnar för resursbrist

Fysisk aktivitet

Regeringen vill ha mer fysisk aktivitet i skolan för att höja elevresultaten. Då krävs det betydligt mer resurser för att lyckas, varnar idrottsläraren Daniel Gomejzon. 

Så kan lärare arbeta mot våldsbejakande extremism

Fortbildning

Lärare är i stort behov av konkreta verktyg för att hantera våldsbejakande extremism. Det visar SKL:s granskning. I Malmö satsar man nu stort på att sprida kompetensen. 

 

Ideologisk agenda bakom kritiken mot skolans kunskapssyn

Debatt

Nyligen har det riktats skarp kritik mot läroplanens kunskapskrav, vilket fått läraren Pål Christensson att reagera. ”Den konservativa skolagendan gör anspråk på att ”bygga på fakta”, men effekten handlar ytterst om foglighet, lydnad och elitism”

Kommentera

I Jönköping är kraven högre: ”Vi har mindre avhopp här”

Lämplighetstest

Regeringen vill införa lämplighetsprov på lärarutbildningen för att stävja alla avhopp. På ämneslärarprogrammet i Jönköping är man redan igång.

Nej till offentlighetsprincip i friskolor

Transparens

Lagrådet sätter stopp för regeringens planer att införa offentlighetsprincipen på fristående skolor – åtminstone tillfälligt.

Granskning arbetsmiljö

Fyra av tio lärare vill byta jobb

Arbetsmiljö

Stress, för hög arbetsbelastning, bristfällig kompetensutveckling och svagt stöd från rektor – det är många lärares vardag. 
I en enkät gjord av Luleå tekniska universitet uppger fyra av tio gymnasielärare att de vill byta jobb.

Här har de tagit kontroll över sin egen tid

Arbetsmiljö

Heltidsmentorer och ett lokalt arbetstidsavtal minskar stressen bland lärarna på Fristadsskolan i Eskilstuna.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons