Annons
Agneta Höglund är musiklärare på Solfagraskolan i Huddinge.”Efter 20 år är det fortfarande världens bästa jobb”, säger hon. Foto: Magnus Glans

Därför riskerar undervisningen att ske på olika villkor

Publicerad 19 mars 2018

Fakta

Så ser utbildningarna ut

Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem

  • Efter utbildningen kan man arbeta med barn i fritidsverksamhet, från förskoleklass till och med årskurs 6. 
  • Inom utbildningen väljer man mellan inriktningarna musik, bild & form och idrott & hälsa och läser 30 hp.  
  • Grundlärare med inriktning fritidshem blir behöriga att undervisa i årskurs 1–6 samt sätta betyg i det valda ämnet. 
  • Inget antagningsprov. 

Ämneslärarprogrammet

  • Examensutgång 7–9 läser 90 hp musik och får behörighet att undervisa i musik i årskurs 1–9. 
  • Examensutgång gymnasiet läser 120 hp musik och blir behöriga att undervisa även i årskurs 1–9. 
  • Samtliga lärosäten som har ämneslärarprogrammet med musikinriktning (och bild) kräver ett godkänt antagningsprov som särskilt behörighetskrav. 

Relaterat

I dag leder olika lärarutbildningar i musik – med vitt skilda krav på förkunskaper – fram till samma behörighet i legitimationen. 
– Vi behöver kvalitetssäkra lärarutbildningen, säger musikläraren Agneta Höglund.

Solfagraskolan i Huddinge, söder om Stockholm. Musikklassrummet. Klockan är strax efter 8 på morgonen men ingen av de 13 sexorna ger några tecken på att vilja slappa lite så här sista dagen före sportlovet. Framför gruppen står musikläraren Agneta Höglund och ger instruktioner samtidigt som hon visar på gitarren hur fingrarna ska pressas mot strängarna. 

– Halsarna mot fönstret, påminner hon. 

– Titta på handen, lyft långfingret, vilket ackord blir det då? Bra! Och så andra handen, kommer ni ihåg? Ner, ner, upp, upp, ner, upp. Ska jag skriva upp det på tavlan, frågar hon innan hon vänder sig om och gör just det.

Snart strömmar ”Cause you’re amazing, just the way you are” ur högtalaren och eleverna får fullt upp med att få fingrarna att lyda när de ska byta mellan de fyra ackorden. 

I dag leder vitt skilda utbildningar i musik fram till samma undervisningsbehörighet i legitimationen. 

För att ta två exempel: 

 En ämneslärare med inriktning gymnasiet och musik som huvudämne blir behörig att undervisa även i årskurs 1–6 och sätta betyg i årskurs 6. Den läraren har läst minst 120 hp musik och genomgått antagningsprov för att belägga gedigna förkunskaper. 

 Men också de som läser till grundlärare i fritidshem, inriktning musik, blir behöriga att undervisa i musik på låg- och mellanstadiet och sätta betyg i sexan. Skillnaden är att dessa lärare läser 30 hp musik och utbildningen saknar krav på förkunskaper. 

Risken är att elever på vissa skolor får en betydligt mer begränsad kunskap.

Ordföranden i Musiklärarnas riksförening, Kristina Stenborg, är kritisk. 

– Man verkar inte riktigt förstå att musikämnet kräver ett gediget kunnande – det är ett brett ämne där både teori och praktik ingår, och det räcker inte att kunna spela lite gitarr och kunna sjunga, säger hon. 

Dagens kunskapskrav i musik är många och digra, säger hon. Och då krävs det ett brett kunnande i ämnet.

– Jag vill påstå att det är omöjligt att hinna få det i en kurs på 30 poäng. Risken är att elever på vissa skolor får en betydligt mer begränsad kunskap jämfört med de elever som har en lärare som läst minst 120 hp musik. Dessutom har man inget antagningsprov på grundlärarprogrammet så i sämsta fall har den blivande läraren bara läst musikämnet upp till åk 9, eftersom estetisk verksamhet på gymnasiet togs bort i Gy 11.

Det är också skillnad mot att läsa 30 hp i svenska eller samhällskunskap menar hon, då dessa ämnen är betydligt mer omfattande och läses både på högstadiet och gymnasiet. 

– Studenterna har haft mycket mer undervisning i dessa ämnen när de själva gick i skolan. Det är en sak som skiljer sig från musik, säger Kristina Stenborg. 

”Bedömningen, som hela tiden måste ske i stunden, underlättas enormt om man har mindre grupper”, säger Agneta Höglund.Agneta Höglund på Solfagraskolan, som är inne på sitt tjugonde år som musiklärare, säger att det fortfarande är ”världens bästa jobb,”, givet att man får rätt förutsättningar. Men hon känner igen den problematik som Kristina Stenborg beskriver. I botten har Agneta Höglund en 4–9-utbildning vilket innebär att hon läst 120 hp musik och gjorde ett omfattande antagningsprov för att komma in på utbildningen. Och även hon är tveksam till om en termins studier verkligen räcker. 

– Jag skulle inte vilja göra detta med mindre än vad jag har med mig, jag tycker nog att jag har nytta av det mesta jag har läst. Jag känner mig enormt trygg i att spela instrument, det är en förlängning av mig själv och inget jag måste tänka på. Och det tar många, många år att komma dit, det är därför jag tycker att det är logiskt att man har antagningsprov. 

Problemet är att det i dag blir slumpmässigt.

”Jag är verkligen imponerad”, blir hennes omdöme till eleverna när de spelat igenom låten och kan ställa tillbaka gitarrerna i skåpen.

Några elever muttrar över ömmande fingertoppar medan en av killarna längst bak utbrister: ”Jag fick verkligen feeling”, halvt för sig självt. 

Men halva lektionen återstår och nu är det dags för piano. Agneta Höglund instruerar, påminner om finger-sättningen när det är dags att öva vid var sitt elpiano med lurarna på – allt för att spara lite på musiklärarens utsatta öron. 

– Traditionellt har det alltid varit antagningsprov och många poäng och jag har nog tänkt att det är det som behövs. Men så kom legitimationsreformen och då var det många grundskollärare som fick behörighet i musik trots att de läst så lite som 7,5 hp. Samtidigt ställer Lgr 11 otroligt mycket högre krav än tidigare läroplaner. Det rimmar lite illa, säger hon.

Agneta Höglund är mycket noga med att betona att det självklart finns ”superkompententa” musiklärare även bland dem som läst enbart en termins musik. 

– Men då har de med sig många års erfarenhet av eget musicerande. Problemet är att det i dag blir slumpmässigt eftersom det inte finns några formella krav på förkunskaper. Lärarutbildningen måste garantera att de som läst den har med sig det som krävs för att kunna undervisa. Jag vet att det finns lärosäten i dag som är extremt seriösa och ambitiösa, där den som håller i det vet vad det innebär att vara musiklärare och knör in så mycket man bara hinner, men ändå, det är bara 30 hp. 

Men att det ingår en termins praktiskestetiskt ämne på fritidshemsutbildningen tycker Agneta Höglund är fantastiskt. 

– Det behövs verkligen. Problemet är att man också får behörighet att undervisa upp till sexan och sätta betyg. Jag tänker att någon slags miniminivå måste vara att läraren kan ämnet motsvarande A-nivå i årskurs 9 om man ska sätta betyg i sexan. Och det är svårt att hinna med på en termins högskolestudier eftersom det inte är några krav på förkunskaper. Men som sagt, självklart finns det de som fixar att undervisa galant. 

Hon ser ytterligare två utmaningar. Ett problem är att studenterna på fritidshemsinriktningen måste välja bild, musik eller idrott. Kanske har man inte alls tänkt sig undervisning. Och så väljer man det alternativ som känns minst dåligt. 

Och när man väl har sin legitimation kan det vara svårt att säga nej till den rektor vill att man ska ta hand om musikundervisningen.

– Det kan nog vara rätt tufft för många utbildade fritidshemslärare som plötsligt ska ta undervisning. Och svårt att säga nej, om man inte vill och man känner att man inte har på fötterna, när man har behörigheten på papper. 

Det är någon slags kvalitetssäkring jag vill åt.

Musiklärarnas Riksförbunds Kristina Stenborg tror att skälen till att man ger behörighet redan efter 30 hp, är bristen på behöriga lärare.  

– Det förbättrar statistiken. Så man får fler som undervisar men som tyvärr inte har det kunnande som jag menar att man behöver för att behålla en hög status på ämnet och ett högt kunnande i skolan, säger Kristina Stenborg. 

– Jag är rädd att vi utarmar ämnet. 

Hur skulle du vilja att det såg ut? 

– De som styr och bestämmer måste erkänna musik-ämnet som ett brett kunskapsämne och inget som man lär sig under en termin. Det fodras mycket mer gedigen kunskap än att kunna några ackord och kunna sjunga lite och vara lite allmänt musikintresserad.

Minst 90 hp musik borde alla blivande musiklärare läsa, säger hon. 

– Och alla musiklärarutbildningar borde föregås av antagningsprov så man säkerställer att musiklärarstuderande har de förkunskaper som krävs. Några blivande fritidspedagoger har kanske det redan i dag, men det vet vi inte eftersom de inte gör något antagningsprov. 

Även Agneta Höglund tycker att det vore en bra idé med antagningsprov på samtliga musiklärarutbildningar. 

– Det är någon slags kvalitetssäkring jag vill åt. Eller så läser man 30 hp men då ska det kanske inte ge behörighet att sätta betyg. Jag tror att problemet är att på en termin hinner du omöjligen spela ett instrument så bra som krävs om du inte har några förkunskaper. Och dessutom ska du kunna leda och lära andra. 

Lektionen närmar sig sitt slut men än finns tid för både sång och rytmik, där eleverna klappar i takt i en komplicerad ramsa. Det har varit högt tempo lektionen igenom, från åskådarplats är det svårt att avgöra om eleverna blivit trötta eller snarare påfyllda med energi.

Vad är höjdpunkten som musiklärare? 

– Det är när det blir musik. Som nu när vi bara satt och klappade och alla gör samma sak, samtidigt. Jag tror att ungarna gillar det också. När vi spelar tillsammans eller bara att vi klappar ihop, det skapar harmoni!  

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Magister Nordström: Så höjer du undervisningen med Instagram

Digitalt

Läraren Rickard Nordström har Sveriges största lärarkonto på Instagram och är en stor inspiratör för många lärare.

Annons
Annons

”Dags för oss vägledare att sluta acceptera små tjänster”

SYV

”Bristen på satsningar visar tyvärr på att man trots allt inte tycker att studie- och yrkesvägledningen är så viktig”, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Otydliga krav på syv i kommunerna

SYV

Många kommuner saknar strategier och mål för arbetet med studie- och yrkesvägledningen.
Det visar en rapport från Västsvenska handelskammaren.

Annons
Almedalen 2018

Jenny Madestam: Så var skolpolitiken i partiledartalen

Almedalen 2018

Statsvetaren Jenny Madestam kommenterar exklusivt för Skolvärlden skolpolitiken i partiledartalen från årets politikervecka.

Annons
Annons

Förstatligande hett debattämne i Almedalen

Val 2018

Riksdagspartierna gick i clinch under Almedalens stora skoldebatt. Mycket handlade om det delade ansvaret för skolan mellan stat och kommun.
– Den kommunala budgeten står över skollagen i princip i varje kommun. Det måste vi råda bot på, säger LR:s Åsa Fahlén.

Annons

Partiernas kandidater: ”Om jag fick bli utbildningsminister…”

Val 2018

Under den stora skoldebatten i Almedalen fick alla riksdagspartiernas utbildningspolitiska talespersoner svara på frågan ”Vad gör du om du blir utbildningsminister efter valet?” Här är svaren.

Väljarna om skolpolitiken

Liberalernas skolpolitik ”stjäl” väljare från andra partier

Valet 2018

Skolan är en av valets viktigaste frågor, så viktig att väljarna kan tänka sig att byta parti. Störst stöd bland andra väljare än sina egna har Liberalerna.

Bara 2 av 10 KD-väljare nöjda med partiets skolpolitik

Val 2018

Kristdemokraterna är det riksdagsparti som får lägst stöd för sin skolpolitik av de egna väljarna.
– Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

Skolfrågan oviktig för SD:s väljare

Val 2018

Sverigedemokraterna har svagt stöd för sin skolpolitik bland de egna väljarna. Samtidigt kan få av dem tänka sig att rösta på ett annat parti på grund av det.

Hälften av M:s väljare mot vinster i skolan

Val 2018

Moderata väljare håller det fria skolvalet högst av alla väljargrupper, men hälften av dem är negativa till vinstuttag ur friskolor.
– Det är tydligt att moderata väljare inte ser valfrihet och vinstuttag som förutsättningar för varandra, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

S-väljare vill se förstatligande av skolan

Val 2018

Socialdemokraternas väljare är de som är allra mest positiva till ett statligt övertagande av ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver inte frågan.
– Skulle Stefan Löfven lyssna på sina väljare borde han driva den frågan, säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbunds ordförande.

Varannan C-väljare redo att byta parti för skolans skull

Val 2018

En majoritet av Centerpartiets tillfrågade väljare anser att staten bör ta över ansvaret för skolan från kommunerna, men partiet driver en annan linje. Det kan kosta dem väljare, enligt en färsk undersökning.

MP:s väljare säger ja till statlig skola – men partiet säger nej

Val 2018

Skolan är viktig för Miljöpartiets väljare, men bara 36 procent av dem tycker att MP har den bästa skolpolitiken, enligt en ny väljarundersökning.
– Det är nog hög tid för Miljöpartiet att lyssna på sina väljare, säger LR:s orförande Åsa Fahlén.

V-väljarna: Inga vinstuttag för friskolor

Val 2018

Fler än åtta av tio Vänsterpartistiska väljare menar att friskolor inte borde kunna ta ut vinst. Lika många vill att staten tar över ansvaret för skolan från kommunerna.

Tre lärare: Ta bort betyget ”icke godkänt”

Debatt

Ta bort kunskapskraven – betyg bör sättas utifrån en medelprestation som normeras genom lärares erfarenhet och nationella prov – och ta bort betyget “icke godkänt”.
Det anser lärarna Nicklas Mörk, Håkan Sjöberg och Mårten Sahlin apropå den senaste tidens kunskapskravsdebatt.

Kommentera
Valet 2018

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Text + webb-tv

I mötet med Jonas Sjöstedt (V) vill läraren Ragnar Sjölander veta: 
Hur ser han på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Anna Ekström: Marknadsstyrningen av skolan leder fel

Valet 2018

Hur ser Socialdemokraternas minister Anna Ekström på lärarnas arbetssituation? Vad vill hon göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Socialdemokraterna?

Jimmie Åkesson: Vi måste gå mot mer statlig styrning

Valet 2018

Hur ser Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på lärarnas arbetssituation? Vad vill han göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Sverigedemokraterna?

Annie Lööf: ”Skolan ska vara kvar på kommunal nivå”

Text + webb-tv

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
– Det har varit alldeles för stora förändringar inom skolans område på ganska kort tid, säger Annie Lööf.

Ulf Kristersson: ”Fler behöver bli förstelärare”

Valet 2018

Hur ser Moderaternas partiledare Ulf Kristersson på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir Sveriges statsminister?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Text + webb-tv

Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?
– Elevpengen förstör relationen mellan rektor, lärare, elever och förälder, säger Gustav Fridolin.

Björklund: ”Det är många amatörer som styr skolan”

Valet 2018

Hur ser Liberalernas partiledare Jan Björklund på lärarnas arbetssituation och vad lovar han att göra för svensk skola efter valet om han blir utbildningsminister? 

EBT: Skolan lider av administrationssjukan

Valet 2018

Hur ser Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet om hon får makten och varför ska lärare rösta på just Kristdemokraterna? 

”Jag vill lyfta de estetiska ämnena”

Bild

Med åttaåriga Petra som guide får lågstadieelever upptäcka konsten och lära sig mer om bilders betydelse.
Torhild Elisabet Sandberg har skrivit en bokserie för barn om konsthistorien.  

"Lärare kan för lite om dyslexi"

Dyslexi

Lärare kan inte tillräckligt mycket om dyslexi, menar Christina Hellman, ordförande för Svenska Dyslexiföreningen.
– Man måste återinföra klassisk läs- och skrivinlärning på lärarutbildningen.

LR och M: Fem förslag för ökad studiero

Ordning och reda

Anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har nästan dubblerats sedan 2014. Nu presenterar LR:s Åsa Fahlén och moderaternas Erik Bengtzboe fem förslag som ska bryta trenden.

"Kritiken mot Academedia felaktig"

Replik

Lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom lyfte i en debattartikel ett antal problem som de ser med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor.
Nu svarar Academedias kommunikationsdirektör Paula Hammerskog på kritiken.

Kommentera

”Elever i särskolan får inte hamna utanför i ett jämlikt skolsystem”

Debatt

Elever i grund- och gymnasiesärskolan är osynliga i debatten. Nu uppmanar vi samtliga partier att ta sitt ansvar och säkerställa att även elever i grund- och gymnasiesärskolan får rätt till en likvärdig utbildning. Det skriver Harald Strand, Förbundsordförande för FUB och Zarah Melander, Ombudsman FUB.

Kommentera

Läraren: Så blir programmering roligt

Digitalisering

Programmera egna mobilappar är inte lika svårt som det låter. Det menar matteläraren Per Bodelius, som låtit sina elever göra just det.
– Även de som först var motsträviga mot programmering tyckte att det var skoj, säger han.

”Svängdörren mellan Academedia och Skolverket hotar rättssäkerheten”

Debatt

Jurister som byter arbetsplats mellan friskolekoncerner och de myndigheter som ska reglera dem är bara ett av problemen med att låta bolag göra vinst på skattefinansierade skolor, något som Sverige är ensamma om i världen. Det skriver lärarna Göran Drougge och Magnus Ekblom.

Kommentera

Avtalet: Turordningsreglerna under lupp

Läraravtalet

Nu har lärarfacken och SKL fått i läxa över sommaren att titta närmare på konsekvenserna av turordningsreglerna.
Efter sommaren fortsätter medlingen.

S: Stopp för nya vinstdrivande skolor

Val 2018

Behovsbaserad skolpeng, gemensam antagning till fristående och kommunala skolor samt ett stopp för nya vinstdrivande skolor. Det är några av förslagen S presenterar inför valet.
– Vi vill att valet ska handla om det här, säger gymnasieminister Anna Ekström.

”Hög tid att ta tag i skolans digitalisering”

Debatt

Arbetet med att aktivt rusta alla Sveriges skolor för digitalisering måste börja omgående. Det skriver debattörerna Åke Grönlund, professor i informatik, och Matilda Wiklund, lektor i pedagogik.

Kommentera

Skolverkets förslag: Ta bort möjligheten att läsa extra svenska och engelska

Språkval

Fler elever ska läsa moderna språk, tycker Skolverket. Därför föreslår man att möjligheten att läsa extra engelska och svenska som språkval, ska ta bort.
– Bra, tycker läraren Annika Sjödahl.

"Brist på läromedel påverkar kunskapsresultaten"

Debatt

Många lärare och elever saknar idag läromedel. Det påverkar kunskapsresultaten, mest för de elever som inte kan få stöd i hemmet. Det skriver Svenska Läromedels vd, Rickard Vinde.

Kommentera

Den blomstertid nu kommer – eller...?

Debatt

”Till alla barn där ute som har svårt att bli förstådda i skolan: Vi saknar er varje dag och ni tillför så mycket!”, skriver Lo Håkansdotter, årskurs 7.

Kommentera
Valet 2018

På rast med Annie Lööf

Valet 2018

Hur ser Centerpartiets partiledare Annie Lööf på lärarnas arbetssituation? Vad lovar hon att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Centerpartiet?
Läraren Ragnar Sjölander frågar ut Annie Lööf i serien ”På rast med...”.

”Lärarna får ta den stora smällen i dag”

Val 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under sina raster från lektionerna på skolan. 
Hur ser Vänsterpartiets partiledare Jonas Sjöstedt på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Vänsterpartiet?

Fridolin: ”Elevpengen förstör relationen”

Valet 2018

Skolvärlden lät läraren Ragnar Sjölander möta ledarna för de åtta riksdagspartierna under hans raster från lektionerna på skolan. Hur ser Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin på lärarnas arbetssituation? Vad lovar han att göra för svensk skola efter valet och varför ska lärare rösta på just Miljöpartiet?

Så ska fler lockas att läsa tyska

Moderna språk

Allt färre elever läser tyska. För att öka intresset satsar Tysk-svenska handelskammaren 1,5 miljoner kronor i förhoppning om att fler elever ska lockas till språket.
– Fantastiskt! Alla satsningar på tyska språket är bra, säger tyskläraren Mia Smith.

SPSM: Viktigt att komma närmare huvudmännen

Samverkan

Utbildningsminister Gustav Fridolin vill att skolmyndigheterna ska samarbeta mer regionalt.
Generaldirektören på SPSM, Fredrik Malmberg, har redan påbörjat arbetet.

LR efter kritiken: Vi vill träffa aktiva medlemmar

Replik

Pensionerade lärare i Luleå är kritiska till att seniormedlemmar i LR Luleå bara får vara med på var tredje aktivitet som kommunföreningen anordnar.
Nu svarar kommunombuden i Luleå på kritiken.

Kommentera

”LR diskriminerar sina seniormedlemmar”

Debatt

”Har Lärarnas Riksförbund som policy att diskriminera sina seniormedlemmar?” Det undrar lärare i Luleå efter att förbundet lokalt tagit beslut om att seniormedlemmar endast får vara med på var tredje aktivitet.

Kommentera

Så ska Sverige bli topp 10 i Pisa

Skolpolitik

Tioårig grundskola, ordningsbetyg och privata aktörer inom lärarutbildningen. Det är några av Alliansens förslag inför valet.
– Regeringen gör inte fel saker. De gör ingenting, säger Liberalernas partiledare Jan Björklund till Skolvärlden.
– I huvudsak gör vi det Alliansen föreslår, kontrar Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning.

Ny dom: Förtroendearbetstid grund för a-kassa

Fackligt

Kan lärares förtroendearbetstid ligga till grund för a-kassa?
Ja, anser kammarrätten i Stockholm.
– Beslutet kommer få konsekvenser för våra medlemmar, säger LR:s chefsjurist Kristina Rollbäck. 

Fridolin: Vill inte slå ihop skolmyndigheter

Skolutredning

En ny utredning föreslår att Skolverket, Skolinspektionen och Specialpedagogiska Skolmyndigheten slås ihop, till två nya myndigheter.
Men utbildningsminister Gustav Fridolin kommer inte göra verklighet av förslaget.
– Vi är inte beredda att förespråka en sammanslagning.

Undersökning: ”Lärare på friskolor mer nöjda”

Lärare på fristående skolor är mer nöjda med sina arbetsvillkor än lärare i kommunala skolor. Det visar Jobbhälsoindex 2018.
– På mindre enheter är det lättare att ha en dialog med chefen och snabbare beslutsvägar, vilket medarbetare ofta upplever som positivt, kommenterar LR-ordförande Åsa Fahlén.

Ministern: Skolsegregationen är tätt kopplad till vinsterna

Skolmarknad

Gymnasieminister Anna Ekström (S) har inte gett upp hoppet om att begränsa vinstuttaget för friskolorna trots nederlaget i torsdagens riksdagsomröstning.
– Jag ser hela tiden vad vinstjakten ställer till med i skolan, säger hon till Skolvärlden.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons