Annons
Gustav Fridolin (MP), Jan Björklund (L)

De är överens: ”Ett stort misslyckande”

Publicerad 25 maj 2018

Relaterat

Under de senaste tio år åren har 251 600 elever lämnat grundskolan utan att uppnå kunskapskraven. Det är fler personer än vad det bor i Helsingborgs och Eskilstunas kommuner tillsammans.
– Det är ett stort misslyckande för det svenska skolsystemet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (M) och hans företrädare Jan Björklund (L).

Under samma period gick 140 000 ungdomar ut nian utan gymnasiebehörighet.

– Det är fruktansvärt. Att komma vidare från grundskolan till gymnasiet är den allra viktigaste faktorn för att kunna bygga makt över sitt eget liv, säger Gustav Fridolin.

– En stor andel av de som hoppar av gymnasiet fick aldrig med sig behörigheten från grundskolan från början. Sedan är det så klart olika om orsaken är att man fått väldigt kort tid i grundskolan, då ökar möjligheterna att hinna i fatt för varje år man får i skolan, eller om man gått tio år i grundskola och förskoleklass och ändå inte fått med sig kunskaper.  

Är det ett misslyckande?

– Det är det stora misslyckandet för det svenska skolsystemet. Vi pratar ofta om elevernas misslyckande. Men detta är ett systemmisslyckande, säger Gustav Fridolin.

Jan Björklund:

– Orsakerna till att det har blivit så här är flera. En är att läroplanerna från 1990-talet och framåt har varit alltför fokuserade på någon slags kunskapskonstruktivism. Kunskapsmålen är väldigt abstrakta och rätt svåra att uppnå för många elever. Under de senaste 20–30 åren har det på lärarhögskolorna lärts ut att eleverna ska ta eget ansvar och arbeta med stora projektarbeten. En del väldigt motiverade elever med akademiska föräldrar klarar sig utmärkt i en skola med mycket stora och självständiga projektarbeten. Problemet är att de andra eleverna underkänns. Vi behöver i grundskolan återgå till mer traditionell lärarledd kateder-undervisning och fokusera mer på fakta-, bas- och ämneskunskaper. 

– Andra förklaringar är att vi har många fler obehöriga lärare och många lärare som kvackar i ämnen som de inte är utbildade i. Det är flera samverkande faktorer.

Vilken betydelse har det stora antalet nyanlända?

– Att resultaten sjunker nu beror delvis på den stora invandringen. Men det går inte bara luta sig tillbaka och konstatera det. Då måste man göra reformer. Dessutom går resultaten ner även om man räknar bort de nyanlända, säger Jan Björklund.

Det är stor skillnad i gymnasiebehörighet mellan skolor.

Gustav Fridolin:

De skolor som har de tuffaste utmaningarna ska få mest resurser.

– Det finns två faktorer som är helt avgörande. Det ena är jämlikheten i systemet. Ska vi säkra att alla elever får med sig de kunskaper man behöver för livet så handlar det om jämlikhet. De skolor som har de tuffaste utmaningarna ska få mest resurser. När jag tog över var det faktiskt tvärtom. Då gick det mindre statliga pengar till de skolor som behövde dem mest. Det där har vi vänt och infört ett nytt system där staten tar ett större ansvar för finansieringen av skolan. Det är mer till alla, men mest till de som behöver det mest.

– Det andra är att bryta skolsegregationen. Elever med olika bakgrund ska läsa på samma skolor, främst på samma högstadier. Svensk skola var som starkast när direktörens barn mötte lokalvårdarens i samma klassrum. 

Jan Björklund:

– Skillnaderna mellan skolor beror i grunden på en boendesegregation. Men det är inte acceptabla skillnader. Därför måste skolpolitiken läggas om. De elever som har det allra svårast i de invandrartäta skolorna är de som allra mest behöver en lärarledd katederundervisning. Där fungerar det inte alls med stora projektarbeten där eleverna på egen hand ska analysera. Då blir de underkända. En skola där mycket ansvar överlåts på eleverna själva kommer att förstärka klasskillnaderna.

Vilket är ditt ansvar för vad som har hänt?

– De reformer som Alliansen gjorde gick i allt väsentligt åt rätt håll. Men det var inte tillräckligt. Vi borde ha gjort ännu mer. Samtidigt fick vi kritik för att det var för mycket reformer när jag var utbildningsminister. Men under de sista fyra åren har det inte hänt någonting, säger Jan Björklund.

Gustav Fridolin:

– Jag har varit ansvarig för skolan i snart fyra år. Vi har lagt grunden för att staten tar ett ansvar för att finansiera skolans jämlikhet. Men effekten av det kommer vi att se först när resurserna kan göra skillnad. 

Hur ska man kunna bryta segregationen och samtidigt ha kvar det fria skolvalet?

– Vi har lagt fram en lag om att alla huvudmän ska planera skolstrukturen för att bryta segregationen. Vi måste också ge oss på reglerna som finns i skolvalet. Jag tror på att man ska kunna välja skola. Det finns länder som har ett skolval och som inte alls har den skolsegregation som vi har i Sverige. Men de har andra regler för hur man gör urval när många elever har valt samma skola, säger Gustav Fridolin.

– Vi vill till exempel avskaffa kötid som kriterier till friskolor, eller i vart fall sätta en gräns för när man får söka. Vi tillsätter nu en utredning som får titta på exakt var den gränsen ska ligga. Vi vill också ha en gemensam antagning till alla skolor i kommunen eller regionen. Både till friskolor och kommunala skolor.

Jan Björklund:

Diskussionen om det fria skolvalet är en pseudodebatt.

– Diskussionen om det fria skolvalet är en pseudodebatt. Om man återgår till närhetsprincipen, som är alternativet till det fria skolvalet, får alla elever gå i skolan där de bor. Det innebär att alla invandrarelever kommer att gå i skolor i invandrarområden. Blir det mindre segregation då?

– Det finns ofta en stor önskan hos skolor att vilja ha andra elever än vad de har. Då skulle allt vara lättare. Och det kanske det skulle vara. Men vi måste klara av att undervisa alla de elever som finns här, även i de invandrartäta områdena.

Många elever från studiemotiverade hem lämnar förortsskolor.

– Det är säkert så att de elever som har föräldrar som är lite mer om sig och kring sig utnyttjar valfriheten i större grad än andra. Men man löser inte segregationsproblemen genom att tvinga tillbaka invandrar-elever till invandrartäta skolor, säger Jan Björklund.

Vilka är de viktigaste åtgärderna för att öka andelen elever som klarar grund-skolan?

Gustav Fridolin:

– Mest resurser till de skolor som behöver mest resurser. Bryta segregationen och ett ledarskap som prioriterar stöd till eleverna. Vi har skolor med tuffa förutsättningar som ändå har en hög behörighet till gymnasieskolan. Det handlar om att varje elev i tid ska få det stöd hen behöver. 

Jan Björklund:

– Återförstatliga den offentliga skolan. Mer ordning och reda och studiedisciplin. Stärk läraryrkets attraktionskraft. Läroplanen för grundskolan måste bli mer inriktad på fakta-, bas- och ämneskunskaper och mindre på projekt, analyser och kunskapskonstruktivism. Vi behöver fler särskilda undervisningsgrupper. Det har varit enormt politiskt inkorrekt att tala om att vi måste ha särskilda undervisningsgrupper. Men vi måste erkänna att inkluderingstanken i skolan har gått fel. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons
Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera
Annons

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Annons
Annons

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera
Annons

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons