bast-samst-anna-ekstrom

Skolverkets generaldirektör Anna Ekström

| Foto: Magnus Glans
Skolresultat

De dåliga resultaten gör Anna Ekström rasande

Varje år lämnar flera tusen barn grundskolan utan godkända betyg. I en del kommuner är nästan hälften av eleverna som slutar årskurs nio inte behöriga att studera vidare på gymnasiet.
– Jag har arbetat på Skolverket i fem år och är i dag ännu argare än när jag började, säger Anna Ekström.

På tisdagen meddelade statsminister Stefan Löfven att Anna Ekström efterträder Aida Hadzialic som gymnasie- och kunskapslyftsminister i den rödgröna regeringen. Bara dagar före utnämningen fick Skolvärlden en intervju med Anna Ekström, då i rollen som generaldirektör för Skolverket.

Det är väl känt att det som mest påverkar en elevs skolresultat är hens socioekonomiska bakgrund. Med kunskap om elevens kön, födelseland, föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomiska ställning, vilken skola eleven går i och var skolan ligger går det i stor utsträckning att förutsäga i vilken utsträckning hen kommer att klara skolans mål.

Exempelvis är andelen invånare med eftergymnasial utbildning betydligt högre i kommuner med höga elevresultat än i svaga. Samma sak är det med inkomsterna. I kommunerna där eleverna presterar bra resultat är ofta inkomsterna högre.

Även inom kommunerna kan det vara stora skillnader.

Anna Ekström, som förutom att vara generaldirektör för Skolverket är ordförande i regeringens skolkommission, berättar att det tidigare stod i läroplanen att skolan skulle eftersträva social blandning i klasserna.

– Den ambitionen har tagits bort. Med dagens regelsystem har kommunerna ansvar för att alla barn får en skolgång, men kan inte i särskild stor utsträckning påverka hur barn och elever väljer. Det gör det svårare för den som vill använda kommunal planering som ett verktyg för att stärka likvärdigheten.

Har marknadsmekanismen blivit för stark på skolområdet?

– Det sker en ny sorts uppdelning. Olika elevgrupper söker sig till olika skolor. Det finns också forskning som pekar på att välutbildade och erfarna lärare söker sig bort från skolor i utsatta områden till skolor i mer socialt starka områden. Det är också en aspekt av skolsegregation som riskerar att påverka alla elevers rätt till likvärdig utbildning.

– Skolan handlar om kunskapsresultat, men också om att fostra eleverna för ett framtida samhälle. Det har ett värde i sig att elever från olika bakgrund träffas och lär känna varandra i skolan. Det är något som starkt talar för att man ska hitta sätt att göra skolan till en mötesplats så att barn inte blir så uppdelade.

Går det att förena fria skolval med en skola för alla?


– Vi har i vart fall inte kommit till vägs ände. Det finns fortfarande saker och ting att göra för att förena ett skolval med stärkt likvärdighet. Enligt OECD har andra länder gjort mer än Sverige för att förena skolvalssystem med förstärkt likvärdighet, till exempel genom tydligare resursfördelning och informationsinsatser för att se till att alla gör ett aktivt val.

Vore det inte bättre att ta bort det fria skolvalet? Mycket tycks nu handla om att begränsa dess skadeverkningar.

– Det är en väldigt politisk fråga som de olika partierna ska ta ansvar för och inte en myndighetschef. Men det finns fördelar med ett fritt skolval och det är att man får välja och kan få gå i den skola som passar bäst.

Vilket gynnar barn från starka hem?

– Ja, absolut. Det finns en mycket tydlig målkonflikt inbyggd i systemet. Jag tycker att det är viktigt att samhället finns där för de barn vars föräldrar gör aktiva val, men det måste också finnas där och garantera en bra skola för de barn vars föräldrar inte gör det.

Har valfrihetens pris betalats av dem som inte klarat skolan?

– Vi vet inte hur det hade gått för dem om vi inte infört marknadsreformer på 1990-talet. Nu gäller det att ta reda på vad vi kan göra för att säkerställa att vi lever upp till skollagens krav om att alla elever ska han chans att utvecklas så långt som möjligt.

Krävs det mer pengar till skolan?

– I Skolkommissionen föreslår vi en starkare statlig styrning av skolans finansiering för att uppnå kvalitet och likvärdighet. Vi skissar på en miniminivå för hur mycket kommunerna lägger ner på undervisning och elevhälsa, alternativt ett nytt sektorsbidrag för skolan.  

Vad tycker du om lärarnas behörighet skiljer så mycket mellan olika skolor och kommuner?

– Det är inte alls bra. Lärarnas behörighet är en viktig del av likvärdigheten. Det finns undersökningar som tyder på att i skolor med stora problem finns i störst utsträckning lärare med låg behörighet och liten erfarenhet. Lärare med hög behörighet och stor erfarenhet finns ofta i skolor med mindre problem och där det går barn till välutbildade föräldrar.

Vad gör man åt det?

– Via lärarlönelyftet och förstelärarreformen kan man göra en del genom att öronmärka så att sådana tjänster i större utsträckning kommer till dessa skolor. Kommunerna kan själva göra en del genom lönevapnet.

Flera av de kommuner som betalar lärarnas dåligt är kommuner med låg skattekraft.

– Så kan det vara. Men då är det viktigt att påminna om likvärdigheten och skollagens krav. Det är sådant som är överordnat kommunala prioriteringar.

Det finns kommuner där nästan hälften av barnen som slutar årskurs nio inte är behöriga till gymnasiet. Det handlar om tusentals barn. Blir du inte upprörd?

– Jag har arbetat här i fem år och är idag ännu argare än när jag började. Jag är extremt upprörd. Det är otroligt viktigt att barn får möjligheter att lära sig så mycket som möjligt. Ett grundläggande krav att de klarar behörigheten till vidare studier även om kunskapen alltid är viktigare än betygen.

Vad har hänt om fem år?

– Förutom att jag är väldigt arg, är jag väldigt optimistisk om att vi kommer ha en bättre situation om fem år.

Vad är det som tyder på det?

– Vi har bland annat en stark insikt i Sverige om att vi måste förbättra och förändra skolan. Vi har fokus på att göra läraryrket mer attraktivt. Vi har nya läroplaner och kursplaner som har fungerat några år och som jag hoppas nu ska kunna revideras. Det är en process som borde vara lärardriven. Lärarna borde utifrån sin professionella kunskap få ett större inflytande över hur kurs- och läroplaner ska se ut.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm