Annons
När eleverna börjar på frisörutbildningen får alla var sin docka med långt hår. Allt eftersom terminen går blir håret kortare och kortare. Foto: Magnus Glans

De klipper till med legitimation

Publicerad 10 november 2017

Fakta

Detta gäller:

Yrkesämnena är undantagna från kravet på legitimation. Det innebär att yrkeslärare – under vissa förutsättningar – får anställas utan tidsbegränsning, undervisa och sätta betyg – även om de saknar legitimation och behörighet att undervisa.

Dock måste den obehöriga läraren ha tillräcklig kompetens för att undervisa i yrkesämnet och bedömas vara lämplig och huvudmannen har ett ansvar att i första hand använda behöriga lärare i undervisningen.

(Björn Åstrands utredning)

Relaterat

Det är hög tid att införa krav på lärarlegitimation för yrkeslärare. Det menar de yrkeslärare som Skolvärlden träffat.
– Vi är lika viktiga som andra lärare. Krav på legitimation är en signal om att inte vem som helst kan göra våra jobb, säger fordonsläraren Uwe Müller.

I frisörsalen på Grillska gymnasiet i Uppsala pågår det som brukar pågå i en salong. Hår tvättas, fönas, lockas och klipps. Den största skillnaden är att de flesta i klassen, så här ett par månader in på första terminen, har ett dockhuvud mellan sig och spegeln.

Det är gemytlig stämning i klassrummet och frisör­lärarna skojar om att de blir lite som en familj. Man får känslan av att här, precis som på en riktig salong, är det lätt att vara öppenhjärtig.

Samtliga frisörlärare på Grillska gymnasiet är legitimerade. Det är ett krav från skolans sida, berättar lärarna, för att kunna sätta betyg samt att kunna bli fast anställd. Men det finns i dag inget generellt krav på legitimation för att undervisa i yrkesämnen. När legitimationsreformen sjösattes 2011 var yrkeslärare, tillsammans med bland andra modersmålslärare, undantagna. Orsaken var att andelen yrkeslärare med pedagogisk högskole­utbildning var så låg att ett krav på legitimation inte ansågs möjligt att genomföra.

Men yrkeslärare borde omfattas av samma legitimationskrav som gymnasiets ämneslärare. Det menar Uwe Müller, legitimerad fordonslärare och aktiv i Lärarnas Riksförbunds ämnesforum för yrkeslärare.

– Problemet med att det inte är samma krav på oss är att det skapar ett a- och b-lag bland lärare. Många yrkeslärare upplever att man är lite av andra klassens lärare.

Krav på legitimation skulle visa att yrkeslärare faktiskt är en del av lärarkåren, säger han.

– På ämneslärare finns det krav att man ska ha legitimation och vara behörig i sitt ämne. Vi behöver inte ens ha behörighet. Självklart kan det finnas duktiga mekaniker som är bra lärare. Men om vi ska ha bra kvalitet på yrkesutbildningen, som det pratas så mycket om, då måste vi ha krav på legitimation. Det är en kvalitets­stämpel på att vi kan det här, säger Uwe Müller.

Yrkeslärarutbildningen omfattar i dag 90 högskolepoäng. För att bli behörig till den krävs, förutom grundläggande behörighet, även kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper.

– Längre tillbaka krävdes inte lika mycket för att bli yrkeslärare. Då kan jag ha viss förståelse för att behörighet inte efterfrågades för oss. Men nuvarande utbildning är likvärdig för kärn­ämneslärare och yrkeslärare och då menar vi att om man kräver av kärnämneslärare att de ska vara legitimerade för att sätta betyg, då borde det rimligtvis vara samma krav för lärare i yrkesämnen, tycker Uwe Müller.

Många yrkeslärare upplever att man är lite av andra klassens lärare.                                                                                 

Frisörlärarna Ann-Sofie Pasalic Nilsebo och Elin Carlsson har slagit sig ner i varsin röd fåtölj utanför klassrummet. De hann båda jobba många år som frisörer innan de sadlade om till lärare och nu diskuterar de skillnaderna mellan sina båda yrken.

De är överens med Uwe Müller om att det vore bra med krav på legitimation även för yrkeslärare.

– Det skulle signalera att utbildning är viktigt och att pedagogik är viktigt. Det är något helt annat att jobba som frisör på salong än att arbeta som frisörlärare.  Yrkena går inte riktigt att jämföra, säger Elin Carlsson.

Ann-Sofie Pasalic och Elin Carlsson.

Hon och Ann-Sofie Pasalic Nilsebo upplever att många frisörer antyder att det borde vara enkelt att undervisa.

– Det finns nog de som tror att det bara är att ställa sig i en grupp och visa hur man gör men så fungerar det förstås inte. Vi måste kunna visa och förklara på en rad olika sätt. Vissa fattar direkt, en del måste man visa en och en, någon måste stå enskilt. Vi undervisar verkligen individuellt.

Därför är lärarutbildningen viktig, menar de.

– Just att man får med sig pedagogiken. Vi måste kunna motivera, anpassa, bedöma och sätta betyg. Vi jobbar med särskilt stöd och extra anpassningar precis som andra lärare och har utvecklingssamtal, skriver omdömen och är mentorer, säger Ann-Sofie Pasalic Nilsebo.

Det finns nog de som tror att det bara är att ställa sig i en grupp och visa hur man gör, men så fungerar det förstås inte.

Både hon och hennes kollegor känner igen sig i det Uwe Müller ger uttryck för, att man ibland kan känna sig lite som andra klassens lärare. De har svårt att ge konkreta exempel, beskriver det mer som en känsla. Någon har fått synpunkter om att det inte skulle vara lika avancerat att undervisa i praktiska ämnen som i teoretiska.

– Men absolut inte från kollegorna här på skolan, mer från samhällets sida, säger Ann-Sofie Pasalic Nilsebo.

Skolverket redovisar inte hur stor andel av yrkeslärarna som plockat ut legitimation. Däremot finns uppgifter på hur stor andel som har en pedagogisk högskoleexamen. Läsåret 2016/2017 hade 58 procent av yrkeslärarna en examen jämfört med gymnasieskolan som helhet där andelen är 75,9 procent. Framför allt är det stora skillnader mellan olika yrkesämnen. Andelen behöriga yrkeslärare är betydligt högre hos offentliga huvudmän än hos privata.

Ett av de ämnen som ligger sämst till är Uwe Müllers eget område, fordons- och transporttekniska ämnen, där andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning är 46,2 procent. 

Uwe Müller är oroad för vilka konsekvenser det kan få vid betygsättning.

– Det finns en klar risk för att det sätts felaktiga betyg. Jag har sett exempel på när elever fått alldeles för höga betyg, på fel grunder. Vi som är utbildade vet vad vi ska titta på. Den låga behörigheten är ett kvalitetsbekymmer för eleverna. Jag förstår inte hur man från lagstiftarnas sida tar så lätt på det här. Betygsättning är myndighetsutövning och det får alltså nästan vem som helst göra i yrkesämnen. Det tycker jag är allvarligt.

Ett litet första steg har dock redan tagits. Före sommaren överlämnade regeringens utredare Björn Åstrand ett delbetänkande till utbildningsminister Gustav Fridolin där han föreslår att lärare i yrkesämnen ska omfattas av kravet på legitimation. Enligt utredningen bör dagens undantag upphöra 1 juli 2022.

Uwe Müller ser ett stor stort hinder för att detta ska bli verklighet.

– Det vanliga är att man blir yrkeslärare i 35–40-års­ åldern. Då har man viss erfarenhet och kan en del om branschen. Men det är inte ovanligt att en duktig bilmekaniker i den åldern tjänar 40 000 kronor i månaden. Att då ta lån och plugga för att sedan få en lön på 30000 kronor, det är ett stort hinder. Här borde staten gå in och underlätta så att lärare kan plugga utan kostnad. Det går att lösa om viljan finns, säger Uwe Müller.

För frisörlärarna är läget lite annorlunda. Grundlönen för en frisör är ganska låg, utöver den har man provision, och många är egenföretagare. Så vad man tjänar som frisör kan skilja sig mycket åt. Men det frisörlärarna på Grillska gymnasiet framför allt lyfter fram är yrkets många förslitningsskador och risken för allergier.

– Många klarar inte av att jobba som frisör till man är 65 år. Medelåldern för yrkesverksamma frisörer ligger runt 30–35 år. På grund av det väljer man kanske att göra något annat och då är läraryrket ett alternativ. Det är inte lika statiskt och mer skonsamt för kroppen, säger Ann-Sofie Pasalic Nilsebo.

Vägen till att bli yrkeslärare är lång, oftast har man först arbetat några, kanske många, år i yrket, sedan väntar 1,5 år i skolbänken. Det gör att yrkeslärarstudenter ofta har en annan familjesituation och yrkeslärar­kåren är något äldre än andra lärare. Väl i mål har man en gedigen, samlad, kompetens, med sig.

Det talas mycket om att höja yrkesutbildningarnas status. Glömmer man lärarens roll i detta?

– Man missar lärarbiten. Jag träffade dåvarande utbildningsminister Ibrahim Baylan vid ett yrkes-SM. ”Här ser du Sveriges yrkeselit bland ungdomar. Tror du att det bakom varje elev står en autodidakt?” frågade jag. Nej, det är engagerade yrkeslärare.

– Jag tror att vi lockar ungdomar till yrkesprogrammen genom att förstärka yrket och skapa yrkesstolthet och det gör du med engagerade och utbildade lärare som brinner för det här och som fått rätt förutsättningar att göra sitt jobb, säger Uwe Müller.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

Annons
Annons

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Annons

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Annons

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons