Annons
När eleverna börjar på frisörutbildningen får alla var sin docka med långt hår. Allt eftersom terminen går blir håret kortare och kortare. Foto: Magnus Glans

De klipper till med legitimation

Publicerad 10 november 2017

Fakta

Detta gäller:

Yrkesämnena är undantagna från kravet på legitimation. Det innebär att yrkeslärare – under vissa förutsättningar – får anställas utan tidsbegränsning, undervisa och sätta betyg – även om de saknar legitimation och behörighet att undervisa.

Dock måste den obehöriga läraren ha tillräcklig kompetens för att undervisa i yrkesämnet och bedömas vara lämplig och huvudmannen har ett ansvar att i första hand använda behöriga lärare i undervisningen.

(Björn Åstrands utredning)

Relaterat

Det är hög tid att införa krav på lärarlegitimation för yrkeslärare. Det menar de yrkeslärare som Skolvärlden träffat.
– Vi är lika viktiga som andra lärare. Krav på legitimation är en signal om att inte vem som helst kan göra våra jobb, säger fordonsläraren Uwe Müller.

I frisörsalen på Grillska gymnasiet i Uppsala pågår det som brukar pågå i en salong. Hår tvättas, fönas, lockas och klipps. Den största skillnaden är att de flesta i klassen, så här ett par månader in på första terminen, har ett dockhuvud mellan sig och spegeln.

Det är gemytlig stämning i klassrummet och frisör­lärarna skojar om att de blir lite som en familj. Man får känslan av att här, precis som på en riktig salong, är det lätt att vara öppenhjärtig.

Samtliga frisörlärare på Grillska gymnasiet är legitimerade. Det är ett krav från skolans sida, berättar lärarna, för att kunna sätta betyg samt att kunna bli fast anställd. Men det finns i dag inget generellt krav på legitimation för att undervisa i yrkesämnen. När legitimationsreformen sjösattes 2011 var yrkeslärare, tillsammans med bland andra modersmålslärare, undantagna. Orsaken var att andelen yrkeslärare med pedagogisk högskole­utbildning var så låg att ett krav på legitimation inte ansågs möjligt att genomföra.

Men yrkeslärare borde omfattas av samma legitimationskrav som gymnasiets ämneslärare. Det menar Uwe Müller, legitimerad fordonslärare och aktiv i Lärarnas Riksförbunds ämnesforum för yrkeslärare.

– Problemet med att det inte är samma krav på oss är att det skapar ett a- och b-lag bland lärare. Många yrkeslärare upplever att man är lite av andra klassens lärare.

Krav på legitimation skulle visa att yrkeslärare faktiskt är en del av lärarkåren, säger han.

– På ämneslärare finns det krav att man ska ha legitimation och vara behörig i sitt ämne. Vi behöver inte ens ha behörighet. Självklart kan det finnas duktiga mekaniker som är bra lärare. Men om vi ska ha bra kvalitet på yrkesutbildningen, som det pratas så mycket om, då måste vi ha krav på legitimation. Det är en kvalitets­stämpel på att vi kan det här, säger Uwe Müller.

Yrkeslärarutbildningen omfattar i dag 90 högskolepoäng. För att bli behörig till den krävs, förutom grundläggande behörighet, även kvalificerade och relevanta yrkeskunskaper.

– Längre tillbaka krävdes inte lika mycket för att bli yrkeslärare. Då kan jag ha viss förståelse för att behörighet inte efterfrågades för oss. Men nuvarande utbildning är likvärdig för kärn­ämneslärare och yrkeslärare och då menar vi att om man kräver av kärnämneslärare att de ska vara legitimerade för att sätta betyg, då borde det rimligtvis vara samma krav för lärare i yrkesämnen, tycker Uwe Müller.

Många yrkeslärare upplever att man är lite av andra klassens lärare.                                                                                 

Frisörlärarna Ann-Sofie Pasalic Nilsebo och Elin Carlsson har slagit sig ner i varsin röd fåtölj utanför klassrummet. De hann båda jobba många år som frisörer innan de sadlade om till lärare och nu diskuterar de skillnaderna mellan sina båda yrken.

De är överens med Uwe Müller om att det vore bra med krav på legitimation även för yrkeslärare.

– Det skulle signalera att utbildning är viktigt och att pedagogik är viktigt. Det är något helt annat att jobba som frisör på salong än att arbeta som frisörlärare.  Yrkena går inte riktigt att jämföra, säger Elin Carlsson.

Ann-Sofie Pasalic och Elin Carlsson.

Hon och Ann-Sofie Pasalic Nilsebo upplever att många frisörer antyder att det borde vara enkelt att undervisa.

– Det finns nog de som tror att det bara är att ställa sig i en grupp och visa hur man gör men så fungerar det förstås inte. Vi måste kunna visa och förklara på en rad olika sätt. Vissa fattar direkt, en del måste man visa en och en, någon måste stå enskilt. Vi undervisar verkligen individuellt.

Därför är lärarutbildningen viktig, menar de.

– Just att man får med sig pedagogiken. Vi måste kunna motivera, anpassa, bedöma och sätta betyg. Vi jobbar med särskilt stöd och extra anpassningar precis som andra lärare och har utvecklingssamtal, skriver omdömen och är mentorer, säger Ann-Sofie Pasalic Nilsebo.

Det finns nog de som tror att det bara är att ställa sig i en grupp och visa hur man gör, men så fungerar det förstås inte.

Både hon och hennes kollegor känner igen sig i det Uwe Müller ger uttryck för, att man ibland kan känna sig lite som andra klassens lärare. De har svårt att ge konkreta exempel, beskriver det mer som en känsla. Någon har fått synpunkter om att det inte skulle vara lika avancerat att undervisa i praktiska ämnen som i teoretiska.

– Men absolut inte från kollegorna här på skolan, mer från samhällets sida, säger Ann-Sofie Pasalic Nilsebo.

Skolverket redovisar inte hur stor andel av yrkeslärarna som plockat ut legitimation. Däremot finns uppgifter på hur stor andel som har en pedagogisk högskoleexamen. Läsåret 2016/2017 hade 58 procent av yrkeslärarna en examen jämfört med gymnasieskolan som helhet där andelen är 75,9 procent. Framför allt är det stora skillnader mellan olika yrkesämnen. Andelen behöriga yrkeslärare är betydligt högre hos offentliga huvudmän än hos privata.

Ett av de ämnen som ligger sämst till är Uwe Müllers eget område, fordons- och transporttekniska ämnen, där andelen lärare med pedagogisk högskoleutbildning är 46,2 procent. 

Uwe Müller är oroad för vilka konsekvenser det kan få vid betygsättning.

– Det finns en klar risk för att det sätts felaktiga betyg. Jag har sett exempel på när elever fått alldeles för höga betyg, på fel grunder. Vi som är utbildade vet vad vi ska titta på. Den låga behörigheten är ett kvalitetsbekymmer för eleverna. Jag förstår inte hur man från lagstiftarnas sida tar så lätt på det här. Betygsättning är myndighetsutövning och det får alltså nästan vem som helst göra i yrkesämnen. Det tycker jag är allvarligt.

Ett litet första steg har dock redan tagits. Före sommaren överlämnade regeringens utredare Björn Åstrand ett delbetänkande till utbildningsminister Gustav Fridolin där han föreslår att lärare i yrkesämnen ska omfattas av kravet på legitimation. Enligt utredningen bör dagens undantag upphöra 1 juli 2022.

Uwe Müller ser ett stor stort hinder för att detta ska bli verklighet.

– Det vanliga är att man blir yrkeslärare i 35–40-års­ åldern. Då har man viss erfarenhet och kan en del om branschen. Men det är inte ovanligt att en duktig bilmekaniker i den åldern tjänar 40 000 kronor i månaden. Att då ta lån och plugga för att sedan få en lön på 30000 kronor, det är ett stort hinder. Här borde staten gå in och underlätta så att lärare kan plugga utan kostnad. Det går att lösa om viljan finns, säger Uwe Müller.

För frisörlärarna är läget lite annorlunda. Grundlönen för en frisör är ganska låg, utöver den har man provision, och många är egenföretagare. Så vad man tjänar som frisör kan skilja sig mycket åt. Men det frisörlärarna på Grillska gymnasiet framför allt lyfter fram är yrkets många förslitningsskador och risken för allergier.

– Många klarar inte av att jobba som frisör till man är 65 år. Medelåldern för yrkesverksamma frisörer ligger runt 30–35 år. På grund av det väljer man kanske att göra något annat och då är läraryrket ett alternativ. Det är inte lika statiskt och mer skonsamt för kroppen, säger Ann-Sofie Pasalic Nilsebo.

Vägen till att bli yrkeslärare är lång, oftast har man först arbetat några, kanske många, år i yrket, sedan väntar 1,5 år i skolbänken. Det gör att yrkeslärarstudenter ofta har en annan familjesituation och yrkeslärar­kåren är något äldre än andra lärare. Väl i mål har man en gedigen, samlad, kompetens, med sig.

Det talas mycket om att höja yrkesutbildningarnas status. Glömmer man lärarens roll i detta?

– Man missar lärarbiten. Jag träffade dåvarande utbildningsminister Ibrahim Baylan vid ett yrkes-SM. ”Här ser du Sveriges yrkeselit bland ungdomar. Tror du att det bakom varje elev står en autodidakt?” frågade jag. Nej, det är engagerade yrkeslärare.

– Jag tror att vi lockar ungdomar till yrkesprogrammen genom att förstärka yrket och skapa yrkesstolthet och det gör du med engagerade och utbildade lärare som brinner för det här och som fått rätt förutsättningar att göra sitt jobb, säger Uwe Müller.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Nya avtalet

Läraravtalet klart: ”Nu är det upp till bevis”

Läraravtalet

Efter förhandlingar som dragit ut på tiden flera månader har SKL och facken nu skrivit på ett nytt avtal för lärare och studie- och yrkesvägledare.
– Avtalet ger goda möjligheter för kommunerna att ta tag i arbetsmiljön. Nu är det upp till bevis, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Annons
Annons

Hoppfullhet och misstro efter nya läraravtalet

Läraravtalet

Det nya läraravtalet har mötts av blandade reaktioner i skolsverige. Skoldebattören Åsa Plesnerär en av många som är kritisk till avsaknaden av regler i avtalet. 
– Skolan behöver mer tvingande regler i arbetsmiljöfrågorna, säger hon.

Annons

4 förslag: Så ska läraryrket bli mer attraktivt igen

Arbetsmiljö

Lärarbristen väntas växa de kommande åren och samtidigt funderar många lärare på att lämna yrket. Sten Hagberg, distriktsordförande för LR i Halland, har listat fyra konkreta förslag som snabbt skulle kunna vända den negativa trenden.

Annons
Annons

Nu kliver Naturhistoriska riksmuseet in i klassrummet

Satsning

Filmade föreläsningar och interaktiva quiz. Nu utvecklar Naturhistoriska riksmuseet sin pedagogiska satsning fär att nå ut till Sveriges alla klassrum.
– Det känns roligt att kunna bidra med bra faktabaserat material, säger Sara Schesny, museipedagog. 

Annons

Nicklas Mörk: Det är dags att slakta några heliga kor

Blogg

Skolvärldens nya bloggare Nicklas Mörk vill att lärare utmanar sina tankar om vad skola måste innehålla: ”Vad skulle exempelvis hända om inte alla elever hade ett utvecklingssamtal varje år? Eller om inte veckobrev eller pseudoämnet “elevens val” fanns? Eller om USK:en återinfördes?”

Världsmästarens teknik hjälper eleverna att minnas bättre

Undervisningsmetoder

Vill du hjälpa dina elever att minnas saker bättre? Flerfaldige minnesmästaren Jonas von Essen, som studerar till lärare, delar med sig av sina bästa tips på hur man skaffar ett minne i världsklass.

Tvingas till fjärrundervisning för att lösa lärarbristen

Moderna språk

Beslutet om stadieindelad timplan skapar problem i glesbygden. I Sala har man fjärrundervisning av moderna språk för att kunna erbjuda undervisning i ämnet.
– Beslutet ställer till det för skolorna ute på landet, Åsa Eriksson, LR-ombud i Sala. 

Obligatorisk syv på schemat lyfter gymnasiet i Finland

SYV

Var tredje elev i Sverige tar inte examen från gymnasiet. I Finland har man inte alls samma problem. Där står eleverna väl rustade inför valet till gymnasiet och högskolan.

”Svensk syv måste kämpa för att få lektionstid”

Syv

Många svenska elever får inte den studie- och yrkesvägledning som de har rätt till enligt skollagen. Det visar flera utvärderingar och granskningar som har gjorts de senaste åren.

Skolexperten: Så ska tilliten till lärare öka

Lärarprofessionen

Det krävs en ökad tillit till lärarna för att styrningen av skolan ska bli mer lyckosam. Det menar Elisabet Nihlfors som är professor i pedagogik vid Uppsala universitet.

Tvådelat stöd – här halkar inga elever efter

Tidigt stöd

På Västangårds skola i Umeå är det redan från förskoleklass fullt fokus på att inga elever ska hamna på efterkälken. En specialpedagog, en speciallärare och en lågstadielärare gör det möjligt att agera snabbt. 
– Vi har en kort väg från behov till handling, säger läraren Anette Stenmark.

Professorn: Erfarna lärare är nyckeln till tidigt lässtöd

Tidigt stöd

Det är avgörande att tidigt fånga upp de elever som inte hänger med i läsinlärningen. Nyckeln är erfarna lärare.

Uppsägningar när lärare fråntas lönelyft

Löner

Lärare som nu blir av med det statliga lönelyftet mår dåligt och säger upp sig.
– Vi har varnat för de här reaktionerna, men kommunen har inte lyssnat, säger LR:s lokala ombud.

Efter valet: Nu växer SD:s makt över skolorna

Val 2018

En konsekvens av söndagens val är att Sverigedemokraternas inflytande över skolan ökar i en rad kommuner. De flesta av dem dras med svaga skolresultat.

Granskning: Friskolornas vinster

Friskolorna tjänar miljarder – lärarna förlorar miljoner

Granskning

De senaste fyra åren har Sveriges fyra största friskolekoncerner gått med mer än tre miljarder kronor i vinst.
Men lärarna på flera av skolorna har betydligt lägre lön än många av sina kollegor.

Facket: ”Det är en kränkning mot professionen”

Friskolor

Taylorismen är på väg att ta över delar av den svenska skolan. Det säger Andrés Jerez som är LR:s koncernombud inom Academedia.
– Man klockar, räknar minuter och elever för att få ut så mycket pengar som möjligt.

Det betyder nya lagen om överlämning mellan skolor

Skollagen

Ny lag ändrar vem som avgör vilka uppgifter som lämnas över mellan verksamheter när elever byter skola.

”Svensklärarna ska äga kanonfrågan”

Replik

”Ett problem som vi ser det är att det är så många som vill använda kanonfrågan för egna syften”, skriver Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen, i en debattartikel.

Kommentera

Nytt beslut: Facklig seger för lärarnas arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Lärarfacken larmade Arbetsmiljöverket om stora arbetsmiljöbrister för lärarna i Skövde. Nu har myndigheten skärpt kraven på kommunen.

Omfattande satsning för att arbeta språkutvecklande

Språkutveckling

Högläsning, textsamtal och regelbundna utvärderingar. Det är några av Backaskolans metoder för att jobba mer språkutvecklande.
– Eleverna blev inspirerade direkt, säger skolbibliotekarien Monika Staub Halling. 

OECD: Svenska lärare tillbringar fler timmar i skolan än snittet

Arbetstid

Svenska grundskole- och gymnasielärares totala årsarbetstid i skolan är över OECD-snittet. Det visar en ny rapport från OECD.

”Skolan behöver inte mer kunskap om NPF”

NPF

”Fokus borde snarare ligga på att skapa en förståelse för olika och annorlunda.” Alexander Skytte bloggar om npf.

Val 2018

Så ska LR lyckas lyfta skolfrågorna efter valet

Val 2018

Det politiska läget är fortsatt osäkert efter riksdagsvalet. Hur påverkar det preliminära valresultatet Lärarnas Riksförbunds fortsatta arbete med skolfrågorna efter valet?

 

Valet 2018 – vad händer med skolan nu?

Val 2018

Valet är över och nu väntar en hektisk valprocess. Men när kan skolan eventuellt märka av några förändringar?

Så skulle arbetsmiljön bli bättre och stressen minska i skolan

Debatt

Skolans arbetsmiljö måste formas efter interaktionen mellan elev/elev och lärare/elev – då kan lärarna lägga mer fokus på att skapa en bra undervisning, skriver läraren Ola Frykman.

Kommentera

LR: Vuxenutbildning på entreprenad måste bort

Komvux

Lärarnas Riksförbund är kritiska till hur komvux sköts runtom i landet.
– Vi får ta hand om mycket annat än det som är tanken, säger komvuxläraren Elisabet Tillander.

Lokala fackföreningar eldar på för nytt avtal

Nytt läraravtal

Lokala fackliga föreningar jobbar för att snabba på arbetet med ett nytt läraravtal, samtidigt som de slåss med egna utmaningar.

Debatt

”Högern står inte på elevernas sida”

Debatt

”Det är dina mål och ambitioner som ska avgöra hur långt du kommer, inte dina föräldrars utbildningsbakgrund”, skriver Philip Botström, förbundsordförande SSU, i en debattartikel.

Kommentera

”Demokrati är inte något att ta för givet”

Debatt

”Vi måste alla engagera oss i demokratin – samtala med människor som inte tycker exakt lika, lyssna på andras argument, aktivt söka efter fakta ur flera perspektiv, vara källkritiska och använda våra röster”, skriver Sarah Scheller, generalsekreterare för Raoul Wallenberg Academy, i en debattartikel. 

Kommentera

Förslag: Mindre undervisningstid ska locka lärare till utsatta skolor

Arbetsmiljö

Miljöpartiet föreslår en timme mindre undervisningstid varje dag för lärare i utsatta skolor. Förslaget är tänkt att skapa en mer attraktiv skola och locka fler lärare.

Stor skoldebatt: Så vill partierna lösa lärarbristen

Val 2018

Den rådande lärarbristen i Sverige väntas växa de kommande åren. Riksdagspartierna samlades för att diskutera vad som krävs för att hejda situationen och samtidigt höja statusen för läraryrket.

”Fel när normkritiken blir enda norm”

Debatt

Det är problematiskt när normkritiken blir den allenarådande ideologin i skolan. Det skriver gymnasieläraren José Godoy i en debattartikel.

Kommentera

Lärare säger nej till vinster i skolan

Undersökning

En ny undersökning visar att lärare är ännu mer kritiska till vinstuttag i skolan än allmänheten i stort.

Riksrevisionen granskar Skolverkets hantering av nationella proven

Nationella prov

Nu granskar Riksrevisionen Skolverkets hantering av de nationella proven.
– Vi välkomnar granskningen, säger Anders Boman, Skolverket.

(M)iljonsatsning ska ge fler lärarassistenter i utsatta områden

Lärarassistenter

Moderaterna vill lägga 700 miljoner kronor om året på att anställa fler lärarassistenter i utsatta områden, vilket skulle innebära att 1 750 lärarassistenter kan anställas.

Så blir praon likvärdig i Malmö

Syv

Nu är prao obligatoriskt igen på högstadiet.
I Malmö tar man fram prao-platserna centralt för att öka likvärdigheten.

Små grupper är ett måste för elever som behöver stöd

Debatt

”Om skolans personal ska känna att de orkar och kan stå för det arbete de gör, behöver beslutsfattarna börja lyssna på professionen och vårdnadshavare”, skriver debattörerna.

Kommentera

Åsa Fahlén: ”Ska SKL vara huvudman får de skärpa sig”

Avtalsrörelsen

LR:s ordförande Åsa Fahlén hoppas pratet om SKL:s turordningsregler är ett avslutat kapitel i avtalsförhandlingarna.
– Nu vill vi prata om det som är viktigt: Arbetsmiljön, arbetsbelastningen och lönerna, säger hon.

Nya nationella målsättningar för skolan

Nya beslut

Nationella målsättningar för höjda resultat och ökat fokus på rektors ansvar för studiero och trygghet. Det är två nya beslut regeringen fattar utifrån skolkommissionens förslag.
– Det är viktigt att se kommissionens samlade förslag som en helhet, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

#Hurvetdudet? uppmanar elever till kritiskt tänkande i valtider

Källkritik

Kampanjen #hurvetdudet? understryker vikten av en vetenskaplig grund bakom politiska förslag och samlar skolmaterial om källkritik.
– Det är viktigt att skolan ska vila på vetenskaplig grund, så det här passar ju som hand i handske, säger läraren Björn Carlson.

Utbildningsministern: Inget ämne är oviktigt

Debatt

Slöjdämnet har i debatten utmålats som onödigt och mossigt. Nu svarar utbildningsminister Gustav Fridolin som menar att det är dags för slöjden att stå upp för sitt eget värde:
”En hel del av det som alltid varit slöjdämnets kärna är viktigare än någonsin”

Kommentera

Förslag med lärarassistenter sågas: ”Ingen quickfix”

Lärarassistenter

Både Socialdemokraterna och Liberalerna går till val på fler lärarassistenter i skolan. Skolledaren Johan Hallberg kritiserar partisatsningarna och menar att de dålig koll på vad lärarna egentligen behöver. 
– Man tror att man kan lösa problemet med assistenter bara tyvärr, säger han.

Ohållbart läraryrke: ”Något måste tas bort”

Arbetsmiljö

Läraryrket är för tungt för att vara ett yrke som är hållbart i längden, säger skoldebattören Åsa Plesner.
 – Lärare måste börja säga ifrån och vara öppna med när arbetsuppgifterna inte är genomförbara.

Så ska skolan fungera bättre för elever med adhd

Adhd

Svensk skola har stora problem med att ge en likvärdig undervisning. En ny rapport från Specialpedagogiska skolmyndigheten visar hur skolan ska fungera bättre för elever med adhd.

10 förslag: Så kan skolvalet integrera istället för att segregera

Ny rapport

Med ett bättre upplägg skulle det fria skolvalet kunna bidra till integrationen istället för tvärtom, menar forskare vid Stockholms universitet.

Skolvärlden nominerad till Publishingpriset

Nominering

Skolvärlden är nominerad till det prestigefyllda Publishingpriset 2018 i kategorin tidningswebbplatser.
– Fler och fler upptäcker Skolvärldens nyhetssajt och det är vi så klart glada för, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Fem sätt att minska psykisk ohälsa i skolan

Debatt

För att ta hand om unga med psykisk ohälsa, behöver vi börja i rätt ände, där problemen uppstår – och det är ofta i skolan, skriver debattörerna.

Kommentera

Forskare: Ge lärarna tid att planera

Forskning

Politiska reformer är verkningslösa så länge lärares förutsättningar att planera och efterarbeta sina lektioner inte förbättras. Den slutsatsen drar fyra forskare vid Karlstad universitet.

”Det är inte elitism att ge särskilt begåvade barn det de behöver”

Debatt

Använd inte ordet ”elitskola” för teoretisk spetsutbildning. Det handlar inte om något orättvist, onödigt eller dåligt. Det handlar om en nödvändighet för många av dessa barn, för att de ska kunna må bra i skolan, skriver Riksförbundet för särskild begåvning.

Kommentera

Skolstart: Du vet att du är lärare när…

Lista

Ny termin, nya utmaningar. Känner du igen dig i någon av de här situationerna?

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons