Annons
Malmaskolans elevhälsoteam: Ann-Cathrin Jansson, föreståndare Ungdomsgården, Maria Hemström, skolsköterska, Johan Hallberg, rektor, Eva-Lena Arvidsson, specialpedagog, Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare och Josefine Göransson, högstadielärare. Foto: Jonas Bilberg
I klassrummet har Josefin Göransson användning för det stöd hon fått från elevhälsan. Foto: Jonas Bilberg
Bild 1/2

Elevhälsoteamet ska göra Malmaskolan likvärdig

Publicerad 9 januari 2017

Fakta

Så funkar förstärkt mentorskap på Malmaskolan

  •  Träffar eleverna varje dag för att se eleven.
  •  Varje mentor på högstadiet träffar sina elever varje dag – en grupp om 12–15 elever.
  •  10 minuter måndag, tisdag och torsdag och 50 minuter onsdag och fredag är avsatt.
  •  Ger lärarna större möjlighet att känna av om något händer i gruppen och de kan ta med den oron till elevhälsan i ett tidigt stadium, berättar Johan Hallberg. 
  •  Tiden har tagits från elevens val, skolans val och den gamla klassföreståndartiden.

Kolsva skolområde består av Malmaskolan och Odensvi skola. Inom skolområdet går 615 elever, från förskoleklass till årskurs 9.

Elevhälsan stärks med närmare 700 personer

  • Regeringen vill se mer personal inom elevhälsa och special-pedagogik. När statsbidraget nu ska betalas ut står det klart att Skolverket beviljat medel för att anställa totalt 667 personer över hela landet.
  • Pengarna kommer att användas till att anställa skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, lärare med specialpedagogisk kompetens samt speciallärare.

Relaterat

Pisa-undersökningen visar att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. På Malmaskolan i Kolsva bedrivs ett omfattande elevhälsoarbete för att eleverna ska få det stöd de har rätt till.  Bland annat arbetar skolan framgångsrikt med att få hemmasittare tillbaka till skolan. 

I december kom nyheten att den negativa resultatutvecklingen i Pisa-undersökningen är bruten. Men inte i alla avseenden. År 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet men nu ser Skolverket tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. 

– En väl fungerande elevhälsa gör att skolan blir kompensatorisk, säger Johan Hallberg, rektor i Kolsva skolområde, Köping. 

På Malmaskolan där han arbetar har man stort fokus på elevhälsoarbetet, något som till exempel innebär att man reagerar med kraft när en elev börjar stanna hemma från skolan. 

– När en elev slutar gå till skolan går vi hem till eleven. Vi är tydliga med att visa eleven att även om du väljer bort skolan, så väljer inte vi bort dig. Man kan helt enkelt inte välja att inte vara en elev, säger Johan Hallberg som är rektor i Kolsva skolområde. 

Tillsammans med elevens föräldrar bygger man upp relationen för att i små, små steg arbeta sig tillbaka till skolan. Inte sällan sker de första mötena vid hemmets köksbord. Senare får eleven ta sig till skolan, först efter skoltid för att känna på miljön. Beroende på elevens situation beslutar man om eleven ska tillbaka till samma klass eller en parallellklass, kanske till en lägre årskurs eller till särskild undervisningsgrupp. 

Johan Hallbergs rektorskollega, Gun-Marie Persson, berättar att från det att skolan förstått att en elev börjat stanna hemma ska man vara hemma hos eleven inom en månad.

– Men vi reagerar även innan en elev börjar vara frånvarande helt och hållet. Tidiga tecken kan vara att eleven alltid är borta på måndagar eller slutar gå på gympan. 

Vi får ibland hit hemmasittare från andra skolor

Arbetet med att få eleverna tillbaka till skolan har gett resultat. De återvänder. Dessutom har arbetet fått en oväntad konsekvens.  

– Vi får ibland hit hemmasittare från andra skolor, via skolvalet. Vi har under åren skrivit in tio elever som inte går till sin förra skola för man har hört att vi är bra på att få eleverna tillbaka. Det hade vi inte räknat med, men det har fungerat även för dem, berättar Johan Hallberg.

Arbetet med att få eleverna att återvända utgör en del av Malmaskolans elevhälsoarbete. Skolan har skapat en egen modell för elevhälsa, något de båda rektorerna tog initiativ till när de tillträdde 2004, utifrån sina egna erfarenheter som lärare. När Johan Hallberg ska berätta om hur skolans modell fungerat börjar han med att förklara hur det brukar kunna se ut på andra ställen. 

– Det är vanligt att lärare upplever att de inte får stöd till de elever som behöver det. Och man upplever att det tar tid från det att man pratar med någon i elevhälsan till att det faktiskt händer något. Många gånger stämmer det. Veckorna går och blir månader, kanske år. Vi ville skapa något annat. 

Tre morgnar i veckan har skolans elevhälsa därför öppen mottagning. Hit kan de undervisande lärarna gå när man upplever att något inte fungerar med en elev eller elevgrupp. På plats finns  varje vecka förutom rektor: specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, en beteendevetare och en fritidsledare som, förklarar Johan Hallberg, har med sig kunskap om hur eleven fungerar utanför klassrummet. Skolpsykologen är med en gång i månaden. Den enda instans som inte är med på elevhälsans öppna mottagning är skolläkaren. 

Det ska vara kort väg från oro till insats. 

– Vi vill att den enskilda läraren ska känna att elevhälsan är en viktig stödfunktion i det dagliga arbetet med eleverna. Läraren ska få stöd och inspiration till att vara en ännu bättre lärare än man varit annars. Vi har sagt att man inte längre kan lämna ifrån sig ett ärende till elevhälsan, läraren är ansvarig för eleven, men man är aldrig ensam med det heller.

En av de lärare som haft anledning att besöka elevhälsan öppna mottagning är Josefine Göransson som undervisar i historia och religion i årskurs 6–9. Det går snabbt att få stöd, bekräftar hon, och tillägger att det skulle påverka den psykiska arbetsbördan negativt om stödet drog ut på tiden. 

– Ofta kan jag få en tid redan nästa vecka och då handlar det om tio minuter första gången. Sen kan man boka in extra tider. Jag tror att den största skillnaden är att elevhälsan är så lättillgänglig och att man får träffa alla. 

Genom att stötta lärarna får eleven stöd

Hon är inne på sitt fjärde läsår som lärare och berättar hon som ny i yrket utnyttjade elevhälsan för att få råd kring hur hon skulle hantera svåra klassrumssituationer. Beroende på vad som är problemet kan stödet se lite olika ut. 

– Ibland kan det handla om saker jag som lärare ska göra annorlunda i klassrummet. Andra gånger kan det handla om att eleven själv behöver träffa kuratorn eller någon annan i elevhälsan. Ibland krävs en utredning eller andra åtgärder.

Josefine Göransson jämför med när hon själv gick i skolan och menar att Malmaskolans elevhälsa är väldigt synlig. 

– De flesta eleverna vet vad elevhälsan är. Och det finns en stor öppenhet om att man går dit. Det skulle kunna bero på att vårt arbete fått mycket uppmärksamhet i media men jag tror också att vi pratar mycket om det och att eleverna själva märker att det händer saker. De kan få träffa kuratorn imorgon, inte om fem veckor, säger Josefine Göransson. 

Rektor Johan Hallberg sammanfattar skolområdets vision:

– Genom att stötta lärarna får eleven stöd. Det är tanken.   

Och arbetet har haft fler effekter än att minska frånvaron. Tidigare låg andelen obehöriga till gymnasiet omkring 15 procent.

– Tills vi började jobba med de här frågorna och det visade sig att var ju ingen naturlag. De sista sex åren har samtliga varit behöriga till gymnasiet. Det skulle jag säga är en direkt följd av att lärarna blir bättre och bättre genom att man har tillgång till en välfungerande elevhälsa. 

Det låter som er elevhälsa slukar mycket resurser?

– Det här sättet att jobba sparar mycket tid. I och med att lärarna reagerar i ett tidigt skede kan man jobba med elevernas stödbehov innan det utvecklar sig till katastrofer, säger Johan Hallberg.

Gun-Marie Persson säger att allt är inom budget men tillägger att det förutsätter att de väljer bort annat som är kostsamt. 

– Vi måste gå på det vi vet ger resultat. Att eleverna är i skolan vet vi är bättre än att de är hemma. Och vad gäller elevhälsan så finns det evidens för allt vi gör. Däremot bedrivs det massor av vidlyftiga projekt runt om i Sveriges skolor som inte alls har evidens men som man satsar mycket pengar på. Det säger vi nej till. 

Vilken roll spelar elevhälsan för att få frånvarande elever tillbaka till skolan? 

– Det gör att man får färre hemmasittare till att börja med, eftersom vi kan gå in med stödåtgärder tidigare. Men om du ändå får hemmasittare, så är det en del av elevhälsans roll att få dem tillbaka till skolan. Jag har några personer som trivs bra med att arbeta med hemmasittarna och gör det väldigt bra, säger Johan Hallberg. 

Det yttersta ansvaret för att fånga upp hemmasittarna ligger på rektor, säger Johan Hallberg. 

– Det är helt orimligt att varje enskild lärare ska känna ett kall att åka hem till varje elev som inte är i skolan. Så kan det inte funka. Det måste finnas en struktur för det arbetet. Men man måste inse att de här eleverna också är våra elever fast de av oklara skäl inte är i skolan just nu. Talar vi om ”en elev som inte klarar skolan”, eller ”en elev som skolan inte klarat, ännu”? Hur vi formulerar oss kan avgöra hur vi organiserar arbetet för att alla elever ska klara skolan.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Klart: Nya regler ska stoppa påstridiga föräldrar i skolan

Arbetsmiljö

Önskar du att det fanns regler för hur föräldrar ska bete sig i kontakten med sitt barns lärare och skola? Snart blir det verklighet i Stockholm.

Annons
Annons

Lund blandar satsning och sparande på skolan

Budget 2019

När Lunds kommun presenterar sitt budgetförslag för 2019 finns flera stora satsningar på skolan – men också fortsatta effektiviseringskrav. Detta trots att ingen av kommunens högstadieskolor ser ut att klara av att hålla sin budget i år.

Annons

”Abstrakta fakta är bra i alla åldrar”

Debatt

”Om vi undanhåller möjligheten att analysera och hantera abstrakta fakta för barnen, vilket vi anser sker i styrdokumenten, berövar vi dem ju möjligheten att på ett tidigt stadium utveckla ett abstrakt och analytiskt tänkande”, skriver debattörerna.

Kommentera

”Skolan behöver en handlingskraftig regering”

Budget 2019

Övergångsregeringens avskalade budgetproposition för 2019 behåller höjningen av likvärdighetsbidraget till skolan. Men LR:s ordförande Åsa Fahlén är frustrerad av det politiska stilleståndet.
– Det här blir att trycka på paus när vi egentligen borde gasa, säger hon.

Annons
Annons

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons