Elevhälsoteamet ska göra Malmaskolan likvärdig

I december kom nyheten att den negativa resultatutvecklingen i Pisa-undersökningen är bruten. Men inte i alla avseenden. År 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet men nu ser Skolverket tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. 

– En väl fungerande elevhälsa gör att skolan blir kompensatorisk, säger Johan Hallberg, rektor i Kolsva skolområde, Köping. 

På Malmaskolan där han arbetar har man stort fokus på elevhälsoarbetet, något som till exempel innebär att man reagerar med kraft när en elev börjar stanna hemma från skolan. 

– När en elev slutar gå till skolan går vi hem till eleven. Vi är tydliga med att visa eleven att även om du väljer bort skolan, så väljer inte vi bort dig. Man kan helt enkelt inte välja att inte vara en elev, säger Johan Hallberg som är rektor i Kolsva skolområde. 

Tillsammans med elevens föräldrar bygger man upp relationen för att i små, små steg arbeta sig tillbaka till skolan. Inte sällan sker de första mötena vid hemmets köksbord. Senare får eleven ta sig till skolan, först efter skoltid för att känna på miljön. Beroende på elevens situation beslutar man om eleven ska tillbaka till samma klass eller en parallellklass, kanske till en lägre årskurs eller till särskild undervisningsgrupp. 

Johan Hallbergs rektorskollega, Gun-Marie Persson, berättar att från det att skolan förstått att en elev börjat stanna hemma ska man vara hemma hos eleven inom en månad.

– Men vi reagerar även innan en elev börjar vara frånvarande helt och hållet. Tidiga tecken kan vara att eleven alltid är borta på måndagar eller slutar gå på gympan. 

Vi får ibland hit hemmasittare från andra skolor

Arbetet med att få eleverna tillbaka till skolan har gett resultat. De återvänder. Dessutom har arbetet fått en oväntad konsekvens.  

– Vi får ibland hit hemmasittare från andra skolor, via skolvalet. Vi har under åren skrivit in tio elever som inte går till sin förra skola för man har hört att vi är bra på att få eleverna tillbaka. Det hade vi inte räknat med, men det har fungerat även för dem, berättar Johan Hallberg.

Arbetet med att få eleverna att återvända utgör en del av Malmaskolans elevhälsoarbete. Skolan har skapat en egen modell för elevhälsa, något de båda rektorerna tog initiativ till när de tillträdde 2004, utifrån sina egna erfarenheter som lärare. När Johan Hallberg ska berätta om hur skolans modell fungerat börjar han med att förklara hur det brukar kunna se ut på andra ställen. 

– Det är vanligt att lärare upplever att de inte får stöd till de elever som behöver det. Och man upplever att det tar tid från det att man pratar med någon i elevhälsan till att det faktiskt händer något. Många gånger stämmer det. Veckorna går och blir månader, kanske år. Vi ville skapa något annat. 

Tre morgnar i veckan har skolans elevhälsa därför öppen mottagning. Hit kan de undervisande lärarna gå när man upplever att något inte fungerar med en elev eller elevgrupp. På plats finns  varje vecka förutom rektor: specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, en beteendevetare och en fritidsledare som, förklarar Johan Hallberg, har med sig kunskap om hur eleven fungerar utanför klassrummet. Skolpsykologen är med en gång i månaden. Den enda instans som inte är med på elevhälsans öppna mottagning är skolläkaren. 

Det ska vara kort väg från oro till insats. 

– Vi vill att den enskilda läraren ska känna att elevhälsan är en viktig stödfunktion i det dagliga arbetet med eleverna. Läraren ska få stöd och inspiration till att vara en ännu bättre lärare än man varit annars. Vi har sagt att man inte längre kan lämna ifrån sig ett ärende till elevhälsan, läraren är ansvarig för eleven, men man är aldrig ensam med det heller.

En av de lärare som haft anledning att besöka elevhälsan öppna mottagning är Josefine Göransson som undervisar i historia och religion i årskurs 6–9. Det går snabbt att få stöd, bekräftar hon, och tillägger att det skulle påverka den psykiska arbetsbördan negativt om stödet drog ut på tiden. 

– Ofta kan jag få en tid redan nästa vecka och då handlar det om tio minuter första gången. Sen kan man boka in extra tider. Jag tror att den största skillnaden är att elevhälsan är så lättillgänglig och att man får träffa alla. 

Genom att stötta lärarna får eleven stöd

Hon är inne på sitt fjärde läsår som lärare och berättar hon som ny i yrket utnyttjade elevhälsan för att få råd kring hur hon skulle hantera svåra klassrumssituationer. Beroende på vad som är problemet kan stödet se lite olika ut. 

– Ibland kan det handla om saker jag som lärare ska göra annorlunda i klassrummet. Andra gånger kan det handla om att eleven själv behöver träffa kuratorn eller någon annan i elevhälsan. Ibland krävs en utredning eller andra åtgärder.

Josefine Göransson jämför med när hon själv gick i skolan och menar att Malmaskolans elevhälsa är väldigt synlig. 

– De flesta eleverna vet vad elevhälsan är. Och det finns en stor öppenhet om att man går dit. Det skulle kunna bero på att vårt arbete fått mycket uppmärksamhet i media men jag tror också att vi pratar mycket om det och att eleverna själva märker att det händer saker. De kan få träffa kuratorn imorgon, inte om fem veckor, säger Josefine Göransson. 

Rektor Johan Hallberg sammanfattar skolområdets vision:

– Genom att stötta lärarna får eleven stöd. Det är tanken.   

Och arbetet har haft fler effekter än att minska frånvaron. Tidigare låg andelen obehöriga till gymnasiet omkring 15 procent.

– Tills vi började jobba med de här frågorna och det visade sig att var ju ingen naturlag. De sista sex åren har samtliga varit behöriga till gymnasiet. Det skulle jag säga är en direkt följd av att lärarna blir bättre och bättre genom att man har tillgång till en välfungerande elevhälsa. 

Det låter som er elevhälsa slukar mycket resurser?

– Det här sättet att jobba sparar mycket tid. I och med att lärarna reagerar i ett tidigt skede kan man jobba med elevernas stödbehov innan det utvecklar sig till katastrofer, säger Johan Hallberg.

Gun-Marie Persson säger att allt är inom budget men tillägger att det förutsätter att de väljer bort annat som är kostsamt. 

– Vi måste gå på det vi vet ger resultat. Att eleverna är i skolan vet vi är bättre än att de är hemma. Och vad gäller elevhälsan så finns det evidens för allt vi gör. Däremot bedrivs det massor av vidlyftiga projekt runt om i Sveriges skolor som inte alls har evidens men som man satsar mycket pengar på. Det säger vi nej till. 

Vilken roll spelar elevhälsan för att få frånvarande elever tillbaka till skolan? 

– Det gör att man får färre hemmasittare till att börja med, eftersom vi kan gå in med stödåtgärder tidigare. Men om du ändå får hemmasittare, så är det en del av elevhälsans roll att få dem tillbaka till skolan. Jag har några personer som trivs bra med att arbeta med hemmasittarna och gör det väldigt bra, säger Johan Hallberg. 

Det yttersta ansvaret för att fånga upp hemmasittarna ligger på rektor, säger Johan Hallberg. 

– Det är helt orimligt att varje enskild lärare ska känna ett kall att åka hem till varje elev som inte är i skolan. Så kan det inte funka. Det måste finnas en struktur för det arbetet. Men man måste inse att de här eleverna också är våra elever fast de av oklara skäl inte är i skolan just nu. Talar vi om ”en elev som inte klarar skolan”, eller ”en elev som skolan inte klarat, ännu”? Hur vi formulerar oss kan avgöra hur vi organiserar arbetet för att alla elever ska klara skolan.