Annons
Malmaskolans elevhälsoteam: Ann-Cathrin Jansson, föreståndare Ungdomsgården, Maria Hemström, skolsköterska, Johan Hallberg, rektor, Eva-Lena Arvidsson, specialpedagog, Henrik Zarins, studie- och yrkesvägledare och Josefine Göransson, högstadielärare. Foto: Jonas Bilberg
I klassrummet har Josefin Göransson användning för det stöd hon fått från elevhälsan. Foto: Jonas Bilberg
Bild 1/2

Elevhälsoteamet ska göra Malmaskolan likvärdig

Publicerad 9 januari 2017

Fakta

Så funkar förstärkt mentorskap på Malmaskolan

  •  Träffar eleverna varje dag för att se eleven.
  •  Varje mentor på högstadiet träffar sina elever varje dag – en grupp om 12–15 elever.
  •  10 minuter måndag, tisdag och torsdag och 50 minuter onsdag och fredag är avsatt.
  •  Ger lärarna större möjlighet att känna av om något händer i gruppen och de kan ta med den oron till elevhälsan i ett tidigt stadium, berättar Johan Hallberg. 
  •  Tiden har tagits från elevens val, skolans val och den gamla klassföreståndartiden.

Kolsva skolområde består av Malmaskolan och Odensvi skola. Inom skolområdet går 615 elever, från förskoleklass till årskurs 9.

Elevhälsan stärks med närmare 700 personer

  • Regeringen vill se mer personal inom elevhälsa och special-pedagogik. När statsbidraget nu ska betalas ut står det klart att Skolverket beviljat medel för att anställa totalt 667 personer över hela landet.
  • Pengarna kommer att användas till att anställa skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, lärare med specialpedagogisk kompetens samt speciallärare.

Relaterat

Pisa-undersökningen visar att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. På Malmaskolan i Kolsva bedrivs ett omfattande elevhälsoarbete för att eleverna ska få det stöd de har rätt till.  Bland annat arbetar skolan framgångsrikt med att få hemmasittare tillbaka till skolan. 

I december kom nyheten att den negativa resultatutvecklingen i Pisa-undersökningen är bruten. Men inte i alla avseenden. År 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet men nu ser Skolverket tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. 

– En väl fungerande elevhälsa gör att skolan blir kompensatorisk, säger Johan Hallberg, rektor i Kolsva skolområde, Köping. 

På Malmaskolan där han arbetar har man stort fokus på elevhälsoarbetet, något som till exempel innebär att man reagerar med kraft när en elev börjar stanna hemma från skolan. 

– När en elev slutar gå till skolan går vi hem till eleven. Vi är tydliga med att visa eleven att även om du väljer bort skolan, så väljer inte vi bort dig. Man kan helt enkelt inte välja att inte vara en elev, säger Johan Hallberg som är rektor i Kolsva skolområde. 

Tillsammans med elevens föräldrar bygger man upp relationen för att i små, små steg arbeta sig tillbaka till skolan. Inte sällan sker de första mötena vid hemmets köksbord. Senare får eleven ta sig till skolan, först efter skoltid för att känna på miljön. Beroende på elevens situation beslutar man om eleven ska tillbaka till samma klass eller en parallellklass, kanske till en lägre årskurs eller till särskild undervisningsgrupp. 

Johan Hallbergs rektorskollega, Gun-Marie Persson, berättar att från det att skolan förstått att en elev börjat stanna hemma ska man vara hemma hos eleven inom en månad.

– Men vi reagerar även innan en elev börjar vara frånvarande helt och hållet. Tidiga tecken kan vara att eleven alltid är borta på måndagar eller slutar gå på gympan. 

Vi får ibland hit hemmasittare från andra skolor

Arbetet med att få eleverna tillbaka till skolan har gett resultat. De återvänder. Dessutom har arbetet fått en oväntad konsekvens.  

– Vi får ibland hit hemmasittare från andra skolor, via skolvalet. Vi har under åren skrivit in tio elever som inte går till sin förra skola för man har hört att vi är bra på att få eleverna tillbaka. Det hade vi inte räknat med, men det har fungerat även för dem, berättar Johan Hallberg.

Arbetet med att få eleverna att återvända utgör en del av Malmaskolans elevhälsoarbete. Skolan har skapat en egen modell för elevhälsa, något de båda rektorerna tog initiativ till när de tillträdde 2004, utifrån sina egna erfarenheter som lärare. När Johan Hallberg ska berätta om hur skolans modell fungerat börjar han med att förklara hur det brukar kunna se ut på andra ställen. 

– Det är vanligt att lärare upplever att de inte får stöd till de elever som behöver det. Och man upplever att det tar tid från det att man pratar med någon i elevhälsan till att det faktiskt händer något. Många gånger stämmer det. Veckorna går och blir månader, kanske år. Vi ville skapa något annat. 

Tre morgnar i veckan har skolans elevhälsa därför öppen mottagning. Hit kan de undervisande lärarna gå när man upplever att något inte fungerar med en elev eller elevgrupp. På plats finns  varje vecka förutom rektor: specialpedagog, speciallärare, skolsköterska, kurator, studie- och yrkesvägledare, en beteendevetare och en fritidsledare som, förklarar Johan Hallberg, har med sig kunskap om hur eleven fungerar utanför klassrummet. Skolpsykologen är med en gång i månaden. Den enda instans som inte är med på elevhälsans öppna mottagning är skolläkaren. 

Det ska vara kort väg från oro till insats. 

– Vi vill att den enskilda läraren ska känna att elevhälsan är en viktig stödfunktion i det dagliga arbetet med eleverna. Läraren ska få stöd och inspiration till att vara en ännu bättre lärare än man varit annars. Vi har sagt att man inte längre kan lämna ifrån sig ett ärende till elevhälsan, läraren är ansvarig för eleven, men man är aldrig ensam med det heller.

En av de lärare som haft anledning att besöka elevhälsan öppna mottagning är Josefine Göransson som undervisar i historia och religion i årskurs 6–9. Det går snabbt att få stöd, bekräftar hon, och tillägger att det skulle påverka den psykiska arbetsbördan negativt om stödet drog ut på tiden. 

– Ofta kan jag få en tid redan nästa vecka och då handlar det om tio minuter första gången. Sen kan man boka in extra tider. Jag tror att den största skillnaden är att elevhälsan är så lättillgänglig och att man får träffa alla. 

Genom att stötta lärarna får eleven stöd

Hon är inne på sitt fjärde läsår som lärare och berättar hon som ny i yrket utnyttjade elevhälsan för att få råd kring hur hon skulle hantera svåra klassrumssituationer. Beroende på vad som är problemet kan stödet se lite olika ut. 

– Ibland kan det handla om saker jag som lärare ska göra annorlunda i klassrummet. Andra gånger kan det handla om att eleven själv behöver träffa kuratorn eller någon annan i elevhälsan. Ibland krävs en utredning eller andra åtgärder.

Josefine Göransson jämför med när hon själv gick i skolan och menar att Malmaskolans elevhälsa är väldigt synlig. 

– De flesta eleverna vet vad elevhälsan är. Och det finns en stor öppenhet om att man går dit. Det skulle kunna bero på att vårt arbete fått mycket uppmärksamhet i media men jag tror också att vi pratar mycket om det och att eleverna själva märker att det händer saker. De kan få träffa kuratorn imorgon, inte om fem veckor, säger Josefine Göransson. 

Rektor Johan Hallberg sammanfattar skolområdets vision:

– Genom att stötta lärarna får eleven stöd. Det är tanken.   

Och arbetet har haft fler effekter än att minska frånvaron. Tidigare låg andelen obehöriga till gymnasiet omkring 15 procent.

– Tills vi började jobba med de här frågorna och det visade sig att var ju ingen naturlag. De sista sex åren har samtliga varit behöriga till gymnasiet. Det skulle jag säga är en direkt följd av att lärarna blir bättre och bättre genom att man har tillgång till en välfungerande elevhälsa. 

Det låter som er elevhälsa slukar mycket resurser?

– Det här sättet att jobba sparar mycket tid. I och med att lärarna reagerar i ett tidigt skede kan man jobba med elevernas stödbehov innan det utvecklar sig till katastrofer, säger Johan Hallberg.

Gun-Marie Persson säger att allt är inom budget men tillägger att det förutsätter att de väljer bort annat som är kostsamt. 

– Vi måste gå på det vi vet ger resultat. Att eleverna är i skolan vet vi är bättre än att de är hemma. Och vad gäller elevhälsan så finns det evidens för allt vi gör. Däremot bedrivs det massor av vidlyftiga projekt runt om i Sveriges skolor som inte alls har evidens men som man satsar mycket pengar på. Det säger vi nej till. 

Vilken roll spelar elevhälsan för att få frånvarande elever tillbaka till skolan? 

– Det gör att man får färre hemmasittare till att börja med, eftersom vi kan gå in med stödåtgärder tidigare. Men om du ändå får hemmasittare, så är det en del av elevhälsans roll att få dem tillbaka till skolan. Jag har några personer som trivs bra med att arbeta med hemmasittarna och gör det väldigt bra, säger Johan Hallberg. 

Det yttersta ansvaret för att fånga upp hemmasittarna ligger på rektor, säger Johan Hallberg. 

– Det är helt orimligt att varje enskild lärare ska känna ett kall att åka hem till varje elev som inte är i skolan. Så kan det inte funka. Det måste finnas en struktur för det arbetet. Men man måste inse att de här eleverna också är våra elever fast de av oklara skäl inte är i skolan just nu. Talar vi om ”en elev som inte klarar skolan”, eller ”en elev som skolan inte klarat, ännu”? Hur vi formulerar oss kan avgöra hur vi organiserar arbetet för att alla elever ska klara skolan.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Dubbelt så mycket praktik för lärarstudenterna

Lärarutbildning

I Kalmar är lärarstudenterna på plats ute i verkligheten dubbelt så mycket som på en vanlig lärarutbildning – under hela utbildningen. Nu i dagarna tar den första kullen studenter emot sina elever ”på riktigt” i skolan. 
Purfärska läraren Wiktoria Kasek beskriver sin lärarutbildning som en enda lång anställningsintervju.

Annons
Annons

Läsa-skriva-räkna-garanti: Så ska den stärka lärarna

Tidiga insatser

Nya åtgärdsgarantin ska tvinga skolledare och huvudmän att lyssna på lärarnas bedömning av elevers behov.
– Det ska inte krävas att föräldrarna anmäler skolan för att deras barns ska få stöd, säger Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons

Alla femteklassare programmerar i undervisningen

Programering

Lärarna i Sollentuna är redo för nästa steg i den digitala kompetensutvecklingen.
Under hösten kommer samtliga femteklassare i de kommunala skolorna att använda programmering i undervisningen.
– Jag längtar efter att få komma igång, säger läraren Viktoria Franzén.

Efter den tuffa starten – så klarade Elina praxischocken

Ny som lärare

Många nya lärare upplever den så kallade ”praxischocken”. Men hur är det – och hur går man vidare?
Skolvärlden har träffat Elina Halvarsson som fick en tuff start när hon efterträdde en populär högstadielärare.

Annons
Annons

Här är de unga lärarna för få: ”Det kommer bara bli värre”

Lärarbristen

De unga lärarna är få, pensionsavgångarna ökar och elevkullarna växer.
– Problemen kommer bara bli större, säger gymnasieläraren Niklas Blixt i Västervik.

Annons

Förslaget: Skolan kan få stänga ute politiska partier

Utbildningspolitik

Snart lägger regeringen ett lagförslag som kan ge rektorer möjlighet att stänga ute vissa partier.
– Det är viktigt att skapa tydlighet kring att det är skolan som bestämmer om partier ska bjudas in, kommenterar LR-ombudet Sten Hagberg.

Granskning lärarbristen

Så mycket ökar lärarbristen där du bor

Lärarbristen

Dagens kris är bara början. Bristen på legitimerade och behöriga lärare kommer att öka dramatiskt, visar Skolvärldens granskning av Sveriges 158 523 legitimerade grund- och gymnasielärare.
Risken är stor att flera områden i Sverige om några år helt kommer att sakna behöriga lärare i centrala ämnen.
– Krisen har nu gått så långt att det inte längre går att utbilda fram så många lärare som behövs, varnar Fredrik Svensson, utredare på UKÄ.

Lista: Så många yngre fattas per kommun

Lärarbristen

Alla listor: så många yngre fattas kommun för kommun, län för län, och ämne för ämne.

”Läget är akut”

Lärarbristen

Låt obehöriga med akademisk examen plugga till lärare på arbetstid.
– Situationen i skolan är nu så akut att det måste till extra ordinära åtgärder, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Sandra bytte rymden mot läraryrket

Lärarbristen

Nyckeln till en lösning på lärarbristen kan vara att locka personer med en annan akademisk bakgrund till yrket.
– Jag ångrar mig inte, säger Sandra Forsman som bytte rymdteknik mot läraryrket.

Olika sätt att bli lärare

Lärarbristen

Här är några alternativa vägar till lärarbehörighet, vid sidan av de ”vanliga” lärarutbildningarna.

Specialläraren: Skolor lägger problemen i elevens knä

Särskilda behov

Elever med autism, adhd eller en annan funktionsvariation bemöts inte tillräckligt bra av den svenska skolan. Men små medel och en öppenhet för kreativa lösningar kan göra stor skillnad inför skolstarten, menar specialpedagogen Daniel Johansson.

Så kan psykisk ohälsa lindras i skolan

Psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan på skolorna ökar lavinartat – trots satsningar på elevhälsan. Nu kräver Lärarnas Riksförbunds studerandeförening att lärarna utbildas i att arbeta med elevhälsan.
– Vi måste kvalitetssäkra hur vi får in elevhälsan under VFU, säger, Mimmi Rönnqvist, ordförande i Lärarnas Riksförbunds studerandeförening.

Här får niorna prova på gymnasiet

Gymnasieval

I Falkenberg får högstadieelever prova på gymnasiet för att vara säkra på att välja rätt.
– Positivt om det kan minska felvalen, säger LR-ombudet Henrik Hjalmarsson.

”Anpassa nationella proven till barn med dyslexi”

Debatt

”Dyslektiker behöver ett alternativt sätt att genomföra de nationella proven. De här barnen måste få chansen att visa vad de kan, som alla andra”, skriver en mamma till en nioårig elev med dyslexi.

Kommentera

Betyg från klass 4: Därför deltar de i försöket

Tidiga betyg

I höst startar försöket med betygsättning från klass 4. Endast elva skolor deltar, trots att det finns plats för hundra. Av dem är en enda kommunal.
– Det kan leda till ökad kvalitet i undervisningen, säger en rektor som är positiv till betygen.

Nu har alla lärare rätt att ”visselblåsa”

Nya lagar

Anställa på fristående skolor omfattas nu av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda lärare. Den nya lagen trädde i kraft under sommaren.
– Det är en viktig förändring, säger Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck.

Förslaget: Så ska fler klara gymnasiet

Vägledning

Möjlighet för niondeklassare att praoa på gymnasiet, individuella utbildningsplaner och en tydligare vägledarroll. Det föreslår Moderaterna för att fler ska klara gymnasiet på utsatt tid.

Ny forskning: Så fungerade 100 procent inkludering

Inkludering

Hundraprocentig inkludering – är det möjligt? I en ny avhandling föjer specialpedagogen Inga-Lill Matson en kommun som införde ”en skola för alla” på 1990-talet.

”Släpp in normkritiken i klassrummet”

Pride

Lyft in arbetet med normkritik i varje klassrum, i varje ämne, hela tiden.
– Vi måste sluta att ta de heteronormativa och patriarkala former som finns runt om oss i vardagen för givet och istället börja ifrågasätta dem, menar Sanna Mac Donald, språklärare som också föreläser om normkritik.

Skolplikt från sex års ålder redan nästa år

Skolstart

Regeringen vill att förskoleklass från och med nästa hösttermin är en obligatorisk del av skolväsendet och att skolplikten utökas till tio år.

Är digitala nationella prov lösningen?

Debatt

De svårtolkade kunskapskraven och lärares arbetsbörda i stort skapar en gråzon när de nationella proven digitaliseras, och det är lärarna som hamnar i skottlinjen”, skriver läraren Linda Johansson. 

Kommentera

”Låt eleverna ta ledningen i värdegrundsarbetet”

Debatt

När eleverna får ansvar ökar intresset och relevansen genom att de deltar aktivt i planeringen och utvärderingen. Menar vi allvar med Lgr 2011s mål om att förbereda elever för att leva och verka i samhället är detta ett angeläget och prioriterat mål, skriver läraren Mia Stewart.

Kommentera

Sara Bruun: Tro inte att det räcker med auktoritet i klassrummet

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Den lärare som idag tror att det räcker att vara sträng, auktoritär och kunskapsförmedlande kommer efter ett tag förhoppningsvis inse att det inte räcker i dagens skola”.

Tävling

Vinn Mona Liljedals bok!

Tävling

Vi lottar ut fem exemplar av Mona Liljedahls bok ”Särskilt begåvade elever”. Svara på frågan och vinn.

Utredare ska stärka kritiserat elevhälsoarbete

Elevhälsa

Åsa Karle har fått i uppdrag att utreda bristerna i skolornas arbete med elevhälsa och stöd för att ge fler elever chansen att nå kunskapsmålen.
– Likvärdiga möjligheter för alla barn och elever är en av de viktigaste skolfrågorna idag, säger hon.

Forskaren: Läromedel är vägen till jämlik skola

Läromedel

Shanghais exempel med en enda lärobok i matematik för samtliga skolor tar större hänsyn till beprövad erfarenhet än vad det svenska systemet gör. ​​Det menar den brittiske läromedels- och bedömningsforskaren Tim Oates.

”Professionsprogrammet måste få nationella riktlinjer”

Läraryrket

M och LR är eniga: lärarnas karriärutveckling behöver gemensamma riktlinjer för att säkra kvaliteten och undvika huvudmännens godtycke.
– Vi vill inte hamna i något som påminner om hanteringen av lärarlönelyftet, säger LR:s Åsa Fahlén.

Pojkar dominerar i klassrummet

Forskning

Pojkar talar mest i klassrummet. Men inte om samma saker som flickor. Nina Eliasson har forskat på högstadieelevers talutrymme i klassrummet och uppmanar lärare att ställa frågor som kräver eftertanke. 

Läraren: 5 faktorer som höjer elevernas mattekunskaper

Debatt

"Om du fortsätter öva och öva på det här sättet kommer det komma den dagen där du kan lösa matematiska uppgifter utan problem".

Undersökning: Så tycker partiernas väljare om skolfrågorna

Undersökning

Nästan 7 av 10 väljare vill att staten bör ha huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala. Det visar en ny undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– Det är fullt rimligt att folk tycker som de gör, säger Svante Tideman, vice ordförande för LR.

Forskare tveksamma till lämplighetstest

Lärare

Kan man redan genom ett lämplighetstest avgöra vem som kommer bli en skicklig lärare?
Risken finns att man sållar bort även dem som faktiskt kunnat bli duktiga under utbildningens gång, anser Per Lindqvist och Ulla Karin Nordänger, professorer i pedagogik.

Almedalen 2017

8 av 10 M-väljare: ”Skrota vinstsystemet för friskolor”

Almedalen

79 procent av Moderaternas väljare vill skrota vinstsystemet för friskolor som det ser ut i dag. Det visar en färsk undersökning.
– Väldigt förvånande och intressant, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Fridolin lovar satsa nya miljarder på skolan

Almedalen

Gustav Fridolin avslutade sitt tal i Almedalen med att prata om skola och utbildning.
– Får jag som jag vill så går vi hela vägen och genomför Skolkommissionens förslag. Tillför sex miljarder till skolan och staten tar åter ansvar för jämlikhet i skolsystemet, sa utbildningsministern.

De tre största fällorna med digitaliseringen av skolan

Digitalt

När nödvändig teknik, kompetensutveckling och läromedel finns på plats, kvarstår ändå utmaningar med digitaliseringen, visar ny forskning.
 – Man måste kliva över en tröskel, men när man väl gjort det har man vunnit mycket, säger högstadieläraren Sofie Nilsson.

”Åkesson kidnappade folkhemmet i sitt tal”

Almedalen

Jimmie Åkessons tal i Almedalen handlade mycket om vårdpolitiken och folkhemmet.
– Jag tror att det är väldigt många socialdemokrater som sitter och är rätt upprörda över att folkhemmet användes på det här viset, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Oenighet kring KPU:er och lärarutbildning

Paneldebatt

Övernitisk byråkrati, politisk ovilja och lärosäten som är oense om hur lärarutbildningen ska se ut. Det är några hinder för att motverka lärarbristen som kom upp under en paneldebatt i Almedalen.

Ny forskning: ”Mjuka kvoter” gör skolvalet rättssäkert

Fria skolvalet

Obligatoriskt skolval vore bra, men först måste det otydliga regelverket styras upp. Det menar skolvalsforskaren Dany Kessel, som presenterar ny forskning om ”mjuka kvoter” som del av lösningen.

Läsambassadören: ”Låt eleverna läsa vad de vill”

Läslust

Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling vill inspirera lärare till innovativa metoder i undervisningen som skapar läslust. 
– Skapar vi möjligheter och variation i undervisningen kan alla elever vara med, säger hon.

S och M i handslag om skolpolitiken

Blocköverskridande gest

Här tar Camilla Waltersson Grönvall (M) och Anna Ekström (S) i hand på att jobba konstruktivt med skolkommissionens förslag.
– Förslagen ger grund och förutsättningar för att vi ska kunna komma väldigt långt vad gäller breda överenskommelser, säger Camilla Waltersson Grönvall.

En av tre klarar inte gymnasiet

Undersökning

Var tredje elev tar inte examen från gymnasiet. Det visar ny statistik som Lärarnas Riksförbund tagit fram.

Stor debatt: Så vill partierna lyfta lärarna

Skolpolitisk debatt

Likvärdigheten är fortfarande låg, var tredje elev når inte gymnasieexamen och lärarbristen är akut. Riksdagspartierna debatterade i Almedalen vad som krävs för att styra skutan rätt.

Experten om Björklunds överraskande tal

Almedalen

Jan Björklund (L) gick hårt åt klyftor och integration i sitt tal i Almedalen. Men framför allt visade han upp en ovanligt personlig sida.

Finansministerns almedalslöfte: 20 miljarder till välfärden

Almedalstalet

Magdalena Andersson (S) lovade 20 miljarder till omsorg och välfärd i sitt Almedalstal. Hur stor del av löftet som tillfaller skolan gick hon däremot inte alls in på.

Experten: ”KD-talet var längst ifrån skolan”

Almedalen

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor talade mest om satsningar på äldre i sitt Almedalstal. Skolan däremot nämndes knappt i KD-ledarens anförande.
– Det här talet var absolut längst ifrån skolan hittills, säger statsvetaren Jenny Madestam.

Känslomässig Annie Lööf om rasism, nazism och islamistisk terror

Partiledartalet

Centerpartiets Annie Lööf spände över många ämnen – men inte skolan – i ett långt partiledartal i Almedalen som bjöd på mycket känslor.

Ingen skola i V-ledarens Almedalental

Almedalen

Jonas Sjöstedt och Vänsterpartiet var först ut i Almedalsveckan 2017. Statsvetaren Jenny Madestam är inte förvånad över den uteblivna skolpolitiken i V-ledarens tal.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons