De söker nyckeln till bättre resultat för utrikesfödda

Hur kan man förbättra resultatet för elever med utländsk bakgrund och utrikes födda? Fokus i forskningsprojektet, som leds av Nordforsk och pågår 2013-15, ligger på hur förskolor och skolor möjliggör för barn och ungdomar som växer upp i flerkulturella miljöer att lyckas med sin utbildning, och känna tillhörighet i samhället.

Målet är att resultaten ska bidra till strategier för undervisnings- och skolreformer.

Ämnet var också föremål för ett seminarium häromveckan där Johannes Lunneblad, docent i pedagogik, och hans nordiska kollegor i projektet medverkade. På plats fanns även Heidi Harju-Luukkainen från Helsingfors universitet. Hon redogjorde för att barn i svenskspråkiga skolor från finsktalande hem har sämre läsförmåga jämfört med elever i finskspråkiga skolor. 

Johannes Lunneblads forskarteam i Göteborg följer två skolor. Båda skolorna, varav den ena är mindre och saknar parallellklasser, presterar bättre resultat än förväntat.
– De är valda utifrån en statistisk modell där man tittar på betygen som sedan viktas mot föräldrarnas bakgrund, säger han.

Vad har ni kommit fram till så här långt?

– Jag har bara följt skolorna en termin, men anar betydelsen av att de sociala funktionerna som exempelvis skolvärdinnor och vaktmästare finns kvar. Likaså lärare i korridorerna. Och, om jag får använda det uttrycket, att lärarna ”äger skolan” och har tid för att fokusera på undervisningen.

Johannes Lunneblad ser också ett långvarigt ledarskap som en bidragande faktor till goda resultat.

– Att både rektor och lärare jobbar kvar på skolan under många år är värdefullt.