relationer
Foto: Rebecca Elfast

De söker nyckeln till relationen

Relationen mellan lärare och elev är en grund för inlärning. Men vad är det som utmärker en lyckad relationell pedagogik? Det vill Umeåforskaren Karin Ljuslinder sätta ord på genom ett nytt forskningsprojekt. Hon vill försöka konkretisera ämnet:– Just nu är det så abstrakt beskrivet att jag inte förstår hur någon lärare ska kunna veta vad som menas med en god och inlärningsbefrämjande relation.

Karin Ljuslinder är universitetslektor vid institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet. I fjol fick hon i uppdrag av Umeå kommun att utreda vad som gjort den kommunala kulturskolan Kulturverket så lyckad.

– De hade svårt att själva sätta fingret på framgångsfaktorerna i sitt arbetssätt. Jag gjorde deltagande observationer och märkte ganska snart att oavsett vilken pedagogisk eller didaktisk metod lärarna använde, så var det mest centrala relationen till eleverna. Det var det som gjorde att det blev så bra. Eleverna blev modiga och vågade testa sina gränser utan att vara rädda för att misslyckas, berättar Karin Ljuslinder.

Parallellt med arbetet vid Umeå universitet går hon en fyraårig organisations- och ledarskapsutbildning på gestaltgrund i Danmark. Enligt Karin Ljuslinder går mycket från gestaltmetoden (läs mer på sidan 32) att applicera på klassrumsarbetet.

– Det jag har märkt, när andra författare skriver om relationer och relationell pedagogik, är att det sista steget till konkretion saknas. Hur når man dit? Går det att träna upp? Är det något alla har? Jag tycker att jag i gestaltmetoden har hittat byggstenarna för hur man går tillväga för att träna de här förmågorna och skapa autentiska och hållbara relationer.

Nu har Karin Ljuslinder fått medel till ett nytt forskningsprojekt som hon planerar att dra igång i januari 2014. Hon ska intervjua lärare inom grund- och gymnasieskola om relationens betydelse i klassrummet och vad det är som utmärker en bra relation.

– Jag kommer också att coacha dem i gestaltmetoden. Sedan kommer vi ha kontinuerliga samtalsintervjuer där jag frågar om de märker någon skillnad i vad som händer i klassrummet. Ju mer nyanserad diskussion jag kan få om vad som funkar och inte funkar, desto större nytta kan det ha för lärare som vill pröva den här vägen.

Inom gestaltmetodiken finns fyra hörnstenar: ansvar, medvetenhet, närvaro och kontakt.

– Man lär sig bland annat att skilja på egna inre föreställningar och elevens faktiska behov. Det kan låta som en självklarhet, men ofta läser vi in behov i andra människor som inte finns där, istället för att öppet och nyfiket fråga eleven, säger hon och fortsätter:

– Jag tror att många lärare är otroligt bra på detta, men att många har svårt att uttrycka vad det är som gör dem bra som lärare. De kan få hjälp att medvetandegöra vad det är de gör som funkar. Då går det också att sprida till andra och relationer får en konkretion.

FOTNOT: Intresserade av ämnet får gärna höra av sig till Karin Ljuslinder på mejladressen: karin.ljuslinder@kultmed.umu.se

Relationell pedagogik

Jonas Aspelin, professor i pedagogik vid Malmö högskola, är en av Sveriges främsta experter inom relationell pedagogik. Han forskar bland annat kring den pedagogiska relationens betydelse för barns och ungas utveckling.

Enligt honom baseras relationell pedagogik på idén ”att skolan och andra utbildningsinstitutioner är mötesplatser, platser där hållbar kunskap växer fram och barn/ungdomar utvecklas som fria, ansvarstagande, kreativa och omtänksamma personer. Förtroendefulla relationer ses som grunden för framgångsrik utbildning”.

På Jonas Aspelins hemsida, www.relationellpedagogik.se, finns mer information om aktuell forskning och länkar till studier och böcker. Där beskriver han också sitt synsätt om att det finns fyra nivåer av relationell pedagogik: 1. Det pedagogiska mötet. 2. Det pedagogiska tillvägagångssättet. 3. Den pedagogiska rörelsen. 4. Den pedagogiska teorin.

Gestaltmetodik

Gestaltmetodiken härrör från gestaltterapin, som utvecklades under 1940- och 50-talen av psykologen och psykoterapeuten Fritz Perls. I dag används gestaltmetodiken även inom organisations- och ledarskapsutveckling och coachning.

Läs mer

·      ”Om relationell pedagogik” av Jonas Aspelin och Sven Persson (Gleerups).

·      ”Lærerkompetanser og elevers læring i førskole og skole – et systematisk review”, rapport gjord på uppdrag av norska Kunnskapsdepartementet, uppmärksammas vikten av lärares relationskompetens. www.hihm.no/content/download/27943/313958/file/SRII-Teknisk%20rapport-sen%20norsk.pdf

·      Kulturverket, Umeå kommuns kulturskola: www.cultumea.com.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm