De vill koppla hjärnforskning med undervisning

”Mycket hjärna” är en ny podd som handlar om kognitionsvetenskap och hur det kan hjälpa undervisningen i skolan. I diskussionen försöker man ge exempel på hur forskningen ska omvandlas till praktik. De som leder podden är Betty Tärning, kognitionsforskare, Björn Sjödén, lektor i utbildningsvetenskap, och gymnasieläraren Kalle Palm.

– Förhoppningen är att lärare och andra som vill lära sig mer om lärande ska ta del av den forskning som finns och hur det kan användas praktiskt. Vi försöker ge tips och det är framförallt Kalle som bidrar till att omvandla den här krångliga forskningen till någonting som kan användas i skolan, säger Betty Tärning,

Vad är kognitionsvetenskap och vad erbjuder det skolan?

– Kognitionsvetenskap är egentligen allt vi försöker prata om på podden: Hur fungerar tänkandet, hur löser vi problem, minnet? Allt det tillsammans är ju lärandet. Alla kognitiva förmågor är jätteviktiga för vårt lärande, säger hon.

Två avsnitt har sänts hittills och det senaste gick under namnet multitasking. Enligt forskningen som finns är det inte någonting som fungerar även om en del tror sig vara bra på det.

– Om du ska lösa ett mattetal och samtidigt tittar på en film på Youtube kommer de båda sakerna kräva din fulla uppmärksamhet om du vill följa handlingen i filmen. Det kommer stjäla din uppmärksamhet och du får hoppa mellan två uppgifter hela tiden och då blir det ”cognitive overload”. Matteuppgiften kommer att bli lidande när du har någonting bredvid.

Det är däremot fullt möjligt att göra två saker samtidigt när de båda aktiviteterna inte kräver samma utrymme i form av tänkande. Exempelvis att lyssna på musik medan man springer fungerar.

– Däremot är det två tänkande uppgifter som inte går att göra. Du kan inte fokusera på två saker samtidigt. Gör du det måste du hoppa mellan de båda uppgifterna och kapaciteten går ner, säger Betty Tärning.

Ett mål med podden är att utmana felaktiga uppfattningar som folk har om tänkande och inlärning, även lärare.

– Vi lärare är också människor. På samma sätt som vi vet att elevernas intuitioner inte alltid stämmer måste vi rikta en kritisk blick mot oss själva och förstå att våra intuitioner inte alltid stämmer, säger Kalle Palm.

Vad har du lärt dig genom samtalen?

– Någonting som jag fått lära mig är att det inte är motivation som föder framgång utan framgång föder motivation. Man måste låta eleverna lyckas med saker och det kommer att göra dem motiverade, snarare än att man försöker göra dem motiverade för att de ska lyckas.

Kalle Palm blev också förvånad över att det kan vara bra att låta eleverna misslyckas.

– När man introducerar någon till ett nytt ämne så kan man faktiskt ta de svåraste frågorna som brukar ges i slutet av arbetsområdet i början och låta eleverna misslyckas. För att väcka deras nyfikenhet och undra över hur man ska lösa det.

Något annat som togs upp är att eleverna ska läsa en text, sedan läsa den igen och skriva under vissa delar.

– Det är ett sådant typiskt tips som man ger till elever: ”Läs igenom och stryk under så kommer du att komma ihåg det viktiga”. Men det jag fick lära mig var att man bara bekräftar det man redan vet och inte lär sig så mycket nytt.

Anledningen är att det går lättare att ta in information om personen får anstränga sig för att få den. 

– Det behöver vara mer kognitivt ansträngande, som att sammanfatta texten. Något annat man kan göra är att stryka över ord så att de försvinner från texten. Sen läser man igen där det saknas ord och ser om man fortfarande kan förstå texten.

Det är även bra om eleverna har varierade ämnen och inte läser ett och samma över en längre tidsrymd.

– Ibland tänker man ”stackars elever som läser så många ämnen samtidigt”, men det är faktiskt bra att läsa många samtidigt och växla mellan olika typer av uppgifter. Möjligheten att ta in mer kunskap är lättare att ta in när man det kommer någonting nytt än om man sitter och göra samma sak hela tiden.

Därför är det också bra om man gör någonting annat under en paus.

– Om uppgiften kräver att man sitter och tänker mycket borde man inte under sin paus göra någonting intellektuellt utan något kreativt eller fysiskt. Jag tänker på eleverna som sitter med mobilen, man sitter och tänker framför telefonen precis som när man sitter och tänker framför ett mattetal eller en bok.

Tanken är att lärare ska ha tid att lyssna på podden även om de har ont om tid, därför är avsnitten 20 minuter långa.

–Det kan ibland kännas tungt att plocka fram krävande material efter en lång arbetsdag. Men den här podden är inte ett så stort steg jämfört med att läsa någon komplicerad rapport, säger Kalle Palm.