Annons

Del 5: Så ser Skolsverige på 2017/2018

Publicerad 2 januari 2018

Relaterat

Del 5 Vad var det viktigaste som hände i skolan under 2017 och vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
Skolvärlden ställde frågorna till en universitetslektor, den nya läsambassadören och andra personer i skolans värld. Här är deras svar.

Marcus Larsson, lärare och arbetar på tankesmedjan Balans

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Det är svårt att inte lyfta fram Skolkommissionens slutrapport som den enskilt viktigaste händelsen under 2017. Tyvärr innebar Skolkommissionen en besvikelse för oss som tror att bra arbetsmiljö för lärare är grunden till goda elevresultat. Skolkommissionen duckar den frågan nästan helt vilket gör det fortsatt svårt att få upp lärares arbetsbelastning på den politiska agendan. Något mycket oroande är även det som hänt i Uppsala där kommunen gjort mer undervisningstid till lönekriterium. Den testballongen måste lärarfacken göra allt för att spräcka.    

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Till våren ska SKL och lärarfacken komma överens om ett nytt läraravtal. Min önskan är att fokus flyttas från individen och lön till kollektivet och arbetsmiljö. Kommunerna har mycket begränsade resurser och de senaste åren har därför lärare fått betala för sina löneökningar med ökad arbetsbelastning. Det slår extra snett när ökningarna främst hamnar hos de som byter jobb. Så löser man inte lärarbristen. Vi behöver ett avtal som skyddar rättigheten för alla lärare att orka med sitt jobb, inte möjlighet för vissa lärare att få väldigt hög lön. Här måste lärarfacken gå före och sätta press på SKL. 

 

Johan Anderblad, läsambassadör 

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– För mig som läsambassadör har läslovet varit en fantastisk upplevelse. Många läsfrämjare utanför skolans värld var oroliga att barn och ungdomar skulle uppleva detta lov som ytterligare en pålaga från skolan; "Jaha, nu får man inte vara ledig heller fast det är lov, nu måste man läsa!" Men skolan gjorde det rätta och drog sig tillbaka från läslovet och släppte fram oanade krafter hos bland annat folkbiblioteken. Barn och familjer har strömmat till bibliotek och kulturhus som skapar fantastiskt fantasifulla bokaktiviteter för barnen. Själv besökte jag tio evenemang denna höst och överallt intygade bibliotekarierna att de sett nya grupper komma till biblioteken.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?     
– För 2018 önskar jag mig samma sak av skolan. Låt läslovet fortsätta att blomma med hjälp av alla inspiratörer som jobbar med böcker och läsning utanför skolans värld. Och njut av frukterna när barnen kommer tillbaka. Och fortsätt ert fantastiska arbete med att jobba med läsförståelse och läslust för alla i skolan. Det är ni som lägger grunden för barnens läsning. Hurra för er!

 

Robert Elg, lärare i historia och samhällskunskap och biträdande kommunombud Lärarnas Riksförbund i Malmö

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Det var att Malmö Stad i oktober valde att slopa sina planer på att tillsvidareanställa obehöriga lärare som grundskolepedagoger. Efter LR:s protester och en följande debatt bestämde sig politikerna för att lägga förslaget åt sidan.
Förslaget som grundskoleförvaltningen hade tagit fram var tänkt att runda de nationella legitimationskraven och behörigheten genom att man skulle försöka övertala utbildningsdepartementet om att få göra ett lokalt undantag.
Hade förlaget gått igenom hade inte bara legitimationen och behörigheten urholkats. Med stor sannolikhet hade också likvärdigheten på Malmös grundskolor minskat ytterligare, då vissa skolor hade fått en ännu större andel av obehöriga lärare. Ingen hänsyn togs heller till de behöriga lärarnas arbetsbelastning när det gäller handledning och betygssättning vilket säger en del om förslagets syn på kvalitet.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– I december 2017 har grundskoleförvaltningen åter lanserat exakt samma förslag på att tillsvidareanställa obehöriga lärare som grundskolepedagoger så frågan kommer leva under 2018. Vi får innerligt hoppas att politikerna ännu en gång spolar förslaget, annars är Malmö Stad tillbaka till 1990-talets märkliga syn på hur svensk skola ska bedrivas.
Ett annat önskemål är att lärarna i Sverige själva får bestämma över sina egna fortbildningsinsatser och att inte dessa bestäms av förvaltningstjänstemän i kommunerna eller av upphandlade företag som anser sig kunna spå i framtiden.
För övrigt i önskelistan under 2018 ligger att stora delar av Skolkommissionens förslag blir verklighet och att staten tar övergripande ansvar över svensk skola, samt att fler läser boken ”Kunskapssynen och pedagogiken”.

 

Vesna Prekopic, ledarskribent på Dagens Arena, gör podden "Jakten på den jämlika skolan"

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Att fokus i skoldebatten och inom politiken lagts på bristen på och behovet av en jämlik skola. Ingen kan längre med huvudet i sanden påstå att vi har en likvärdig skola. Tvärtom är det uppenbart även för dem som var med om att införa 90-talets skolreformer att det inte blev så bra. Det är utmärkt att regeringen har lyssnat på Skolkommissionen och visat att ojämlikheten är ett prioriterat område att åtgärda. Och även om det kan avfärdas som ett orealistiskt symbolförslag, är det en viktig markering att säga att man vill införa ny lagstiftning för att få bort segregationen.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Jag vill att alla elever oavsett familjebakgrund, boendeort och personliga förutsättningar ska få den skola de har rätt till. Skolsegregationen måste minska och jämlikheten öka. För det krävs modiga politiska beslut. Politikerna måste en gång för alla ta itu med den galna idén att skolan ska fungera som vilken annan marknad som helst. Det är barn och ungdomars framtida liv som står på spel. Jag önskar också att skolan ska sluta vara ett politiskt slagfält och att våra politiker dels slutar låtsas vara oense om frågor som de egentligen tycker lika om och dels att de tar sig i kragen och kommer överens om resten. Och inför varje beslut som ska tas ska de utgå från frågan: Är det här bra för eleverna  

 

Patricia Diaz, författare och lärare i engelska och spanska på Mikael Elias Gymnasium i Stockholm

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Trots att det av en del anses vara mest fina ord och svårt att få till i praktiken så vill jag ändå lyfta den reviderade läroplanen och den nationella IT-strategin. Jag tror att dessa dokument på sikt kommer att bidra till att fler lärare kommer att bli bättre på att kunna avgöra hur digitala verktyg kan användas för att främja elevernas kunskapsutveckling - den viktigaste meningen i den reviderade läroplanen!

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Mot bakgrund av föregående fråga så önskar jag att alla lärare och elever får tillgång till de digitala verktyg som krävs för att just de ska få utveckla sina kunskaper på bästa sätt. Det behövs en rejäl behovsinventering för att kunna avgöra detta och jag önskar att skolledning, IKT-pedagoger, IT-enhet och lärare får möjlighet att göra en sådan behovsinventering i nära samråd med varandra för att öka förståelsen för vad som krävs för att kunna bedriva god undervisning idag.

 

Isak Skogstad, lärare och tidigare ordförande för LR Stud

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Tyvärr har året 2017 inte präglats av några särskilt stora händelser. Det talas ofta om stora och viktiga reformer, men i praktiken händer dessvärre väldigt lite. Jag är besviken.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att politikerna vågar ta tag i skolans systemfel. Med det menar jag pseudomarknaden, de ständiga effektiviseringskraven som många lärarna tvingas hantera, den flummiga läroplanen och sist men inte minst den bristfälliga lärarutbildningen.

 

 

Mikael Bruér, lärare och ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Det viktigaste som hänt är att regeringen aktivt börjat genomföra åtgärder för att minska betygsinflation och utarmningen av skolans resultat. Det beslut som togs under hösten som innebär att de nationella provens resultat ska knytas hårdare mot betygen innebär ett stort och viktigt steg i den riktningen. Min förhoppning är att det blir fler reformer i den riktningen i framtiden.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– För 2018 önskar jag mig ett läraravtal som inte bara fokuserar på löner utan och också utjämning av lönestrukturerna som minskar den snedfördelning som uppstått genom olika statliga satsningar och splittrat lärarkåren. Jag önskar också ett avtal som inte bara fokuserar på lön utan faktiskt också ställer rejäla krav på åtgärder för att förbättra lärares arbetsmiljö. 

 

Maria Jarl, universitetslektor i utbildningsvetenskap vid Göteborgs universitet

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Det händer så mycket hela tiden! Men en reflektion är att samtalet om skolan i politiken och i media allt oftare handlar om undervisningen och om hur undervisningen kan utvecklas och förbättras. Det tycker jag är bra. Då ligger fokus på rätt saker. När samtalet domineras av frågor som handlar om till exempel förstatligande så riskerar det att ta bort fokus på det som egentligen spelar roll – hur verksamheten organiseras på enskilda skolor och vad som händer i klassrummet.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Att frågan om skola och utbildning på vetenskaplig grund tas på allvar. Att det skapas förutsättningar för mer forskning med direkt betydelse för utvecklingen i skolan och förskolan. Att det blir verklighet av Skolkommissionens förslag om ett nationellt professionsprogram för lärares- och skolledares kompetensutveckling. Och att vi som samhälle visar förtroende och respekt för alla som arbetar i skolan och för deras professionella kompetens. Det är bara de som kan driva kunskapsutvecklingen framåt! 

 

Helena Kvarnsell, lärare och ämnesspanare på Lärarnas Riksförbund

1. Vad var det viktigaste som hände i skolans värld under 2017?
– Under året 2017 togs äntligen beslut om en nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet.  Den innehåller de viktigaste delarna jag kan tänka mig när det gäller skolans digitalisering: likvärdigheten, arbetsmiljön och forskning. Dessutom kom skolkommissionen med sitt slutbetänkande och det jag gillar bäst i det är att de tar upp behovet av kontinuerlig utbildning av lärare under hela den yrkesverksamma tiden.

2. Vad önskar du dig mest av allt för skolan 2018?
– Egentligen önskar jag mig enbart att vi följer och lever upp till den nationella digitaliseringsstrategin genom att alla elever, det vill säga inte bara elever i rika kommuner och med eldsjälar till lärare får tillgång till bra tillgång till bra digitala verktyg som gör att deras kunskaper fördjupas. Jag hoppas också att alla lärare får möjlighet att förkovra sig i hur digitala verktyg kan hjälpa eleverna nå högre och att allt detta sker utan nerdragningar i arbetsmiljön. Jag önskar också att den digitala arbetsmiljön prioriteras och blir bättre.

Nu är det din tur att tycka till. Hur ser du som läsare av Skolvärlden på Skolsverige 2017/2018? Klicka här för att delta i enkäten.

Här kan du läsa del 1del 2, del 3del 4 och del 6 av årsenkäten.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

LR: Vi är öppna för en utvärdering av lärarlegsreformen

Lärarlegitimation

Medier rapporterar om att lärare som fått legitimationen indragen fortsätter att jobba i skolan, och frågor väcks om vad som krävs för att mista sitt leg.
– Är man inte lämplig ska man inte jobba i skolan, punkt. Men vi lägger oss inte i ansvarsnämndens arbete, säger LR:s Sara Svanlund.

Annons
Annons

”Vi måste få rimliga förutsättningar att genomföra NP”

Debatt

”Om det är likvärdighet vi jagar så måste vi skapa likvärdiga förutsättningar för genomförandet av nationella proven. Vi lärare måste sluta att täcka upp för bristande ledarskap”, skriver läraren Karin Herlitz.

Kommentera
Annons
Lärares arbetstid

Ingen tid för rast i lärarnas schema

Arbetstid

En granskning av Malmölärarnas scheman visar att över hälften av grundskolorna bryter mot arbetstidslagen.
– De har inga inlagda raster och för lite tid till lunchen, konstaterar Johan Åström, huvudskyddsombud för LR Malmö.

Läraren Tina: ”Vi hinner inte ens gå på toaletten”

Arbetstid

15 minuters lunch, ingen möjlighet att ta kisspauser och en stressig arbetsvardag som drabbar både elever och lärare.
– Vi hinner inte ta en nödvändig paus, inte ens för att gå på toaletten, säger Tina, lärare på en av Malmös grundskolor. 

Annons
Annons

Debatt: ”Så vill Fi få skolan på fötter igen”

Debatt

”Fi vill återförstatliga skolan, ta bort det fria skolvalet och rita om skolornas upptagningsområden, så att elevgrupperna blir mer blandade”, skriver Karin Odelblad, Fi:s ledamot i utbildningsnämnen i Norrköping.

Kommentera
Annons

Ny statistik: Akut brist på språklärare

Reportage + Grafik

Bristen på behöriga lärare i moderna språk blir allt mer akut. Läsåret 2017/2018 fanns det i 80 svenska kommuner ingen behörig undervisande högstadielärare i antingen tyska, spanska eller franska. Dessutom är många språklärare på väg att gå i pension.
– Vi närmar oss en språkkatastrof, säger Christina Rosén som är lektor i tyska på Linnéuniversitetet i Växjö.

Här saknas lärare i tyska, spanska och franska

Lärarbrist

I östgötska Boxholm finns det inga behöriga lärare i vare sig spanska, tyska eller franska.
– Eleverna är de stora förlorarna, säger Dominik Dolenec som är lärare på Stenbockskolan.

Här är statusen för moderna språk hög

Moderna språk

Språksamlingar från årskurs 3 har gjort moderna språk till ett populärt ämne på grundskolan British Junior. Skolan arbetar aktivt för att introducera ämnet för elever i de låga åldrarna.
– I dagsläget ges elever inte möjlighet att göra ett aktivt språkval, säger Zandra Aase, förstelärare på skolan.

Den fria läsningen kan bli en social hävstång

Debatt

”Den fria läsningen skulle leda till social mobilitet  och föräldrarnas utbildningsnivå eller bakgrund skulle inte längre ha samma betydelse”, menar läraren Jenny Edvardsson. 

Kommentera

Skolexperten: "Vårt skolsystem ökar segregationen"

Likvärdighet

Skolan ska utjämna skillnader mellan elever – men en ny rapport visar att det är precis tvärtom.  
– Vårt nuvarande skolsystem ökar segregationen, istället för att minska den, säger German Bender som är en av rapportförfattarna.

Jenny är ensam lärare på Sveriges minsta skola

Reportage

Där vägen slutar, och börjar, ligger en av Sveriges minsta skolor. 
Sju elever går i skolan i fjällbyn Ammarnäs. 
För läraren Jenny Sjöström gäller det att hela tiden ligga steget före.

Unik lärardom: Förälder fälls för hot mot tjänsteman

Arbetsmiljö

Föräldern skickade hotfulla sms och mejl till läraren. Nu fälls hon för hot mot tjänsteman i hovrätten. 
– Det är en extremt ovanlig dom, säger Kristina Rollbäck som är chefsjurist på Lärarnas Riksförbund. 

Lärare efter rektorns lön- och betygsmejl: ”Alarmerande”

Lön

Efter sitt medarbetarsamtal fick läraren Christian Jensen ett mejl från sin rektor som kopplade hans betygssättning till löneförhöjning.
– Jag blev förvånad och uppgiven att det kom från just rektorshåll, säger Christian Jensen.

Krav: Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare

Syv

Inför legitimation för studie- och yrkesvägledare och sätt ett maxtak för antal elever per vägledare. Det föreslår Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och Sveriges elevråd SVEA för att höja yrkets status.

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Roger Haddad (L): Permanenta Lärarlyftet för fler behöriga lärare

Debatt

”Den absolut viktigaste faktorn för att vända skolans resultat är lärarkompetensen, därför kommer vi nu agera i riksdagen för att hitta en lösning för att behålla Lärarlyftet”, skriver Roger Haddad, (L), vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott. 

Kommentera

Läspedagogen: Så ökade vi elevernas läsflyt

Läsning

På Ljuraskolan i Norrköping testar man regelbundet eleverna för att säkerställa läskunskaperna – och satsningen har gett resultat. 
– Samtliga elever har ökat sitt läsflyt, säger Jenny Borovszky Axelsson, läspedagog på skolan.

 

Skolverkets råd om bedömning

Lärare hyllar Skolverkets nya råd om betyg och betygssättning

Betyg

Skolverket har släppt nya allmänna råd om betyg och betygssättning. En viktig markering om den riktning man vill att skolan ska ta framöver, menar läraren Nicklas Mörk.
 

 

Jonas Vlachos kritisk mot nya råden: Verkningslöst

Likvärdighet 

Skolverket hoppas att de nya allmänna råden om betyg och betygssättning ska leda till att betygen ska bli rättvisande och likvärdiga. Men Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, menar att det omöjligt kommer att leda till ökad likvärdighet i betygssättningen.

Kornhall: Ett stort fall framåt, Skolverket!

Bedömning

”Skolverkets nya allmänna råd visar på en tydlig kursändring hos Skolverket, som jag välkomnar”, skriver Per Kornhall.

Tack, Skolverket – en guldgruva för oss som lidit under matrisernas tyranni

Debatt

”Skolverkets text visar sig vara inte bara en hyllning till den professionelle läraren, utan också en guldgruva för oss som lidit svårt under matrisernas tyranni”, skriver läraren Gunnar Hyltegren.

Kommentera

Skolor brister i undervisningen om källkritik

Granskning

Undervisning i källkritik är otillräcklig på flera skolor i landet. Det framgår i en ny granskning av Skolinspektionen. 
– Flera resultat var överraskande, säger Roger Thuring, projektledare för granskningen.

Läraren: Så lär jag eleverna programmering utan datorer

Programmering

Med hjälp av problemlösningssamtal och enkla koder kan elever lära sig programmering – utan några datorer. Det menar lärare Monika Helgesson som i stället undervisar i programmering utifrån fiktiva ramberättelser.

De är vinnare av Helgepriset

Helgepriset

Fyra gymnasielärare från Uppsala är några av pristagarna som tilldelats Sveriges största lärarpris, Helgepriset 2018. Lärarna belönas med 125 000 kronor för sina pedagogiska idéer inom kemiundervisningen.
– Det känns jätteroligt, säger kemiläraren Robin Löfgren.

Så skapar du ett aktivt matematikklassrum

Matematik

Läraren och läromedelsförfattaren Åsa Brorsson tipsar under Skolforum om hur du bedriver en matematikundervisning som engagerar alla – även de osäkra.

Speciallärare tog hem årets Guldäpple

Prisad lärargärning

Maria Glawe är speciallärare med inriktning på språk-, läs-, och skrivutveckling. Nu belönas hon med lärarpriset Guldäpplet, bland annat för sina innovativa samarbetsprojekt.
– IT ger fantastiska möjligheter att jobba kreativt och inkluderande, säger hon.

Lärare och författare

Björn Ranelid om undervisning och att skriva böcker: Det finns en likhet

Böcker

Ligger det nära till hands att just lärare drömmer om att bli författare? Björn Ranelid började sin bana som lärare och ser flera likheter mellan att undervisa och skriva böcker:
– Det krävs att man har bildning och beläsenhet – och en noggrannhet med det du säger och skriver, säger han.

Bengt om sin bok: ”Mina kollegor känner säkert igen saker som hänt”

Böcker

För grundskolläraren Bengt Nyman var det självklart att låta sin bok ”Beethoven suger!” utspela sig i skolans värld. 
– Det är en värld jag kan och det kändes kul att få skildra den.

Mattias är lärare och författare: ”Jag har ett drömläge”

Böcker

Mattias Edvardsson älskar att undervisa och vill inte ge upp sitt lärarjobb trots flera utgivna böcker.
– Kombinationen av att både skriva och undervisa är ett drömläge. 

Lotta: ”Många lärare drömmer om att skriva”

Böcker

När läraren Lotta Fagerholm skrev sin bok kunde hon äntligen gå på djupet i sina undervisningsämnen. 
Och hon ser flera likheter mellan läraryrket och rollen som författare.

Lärarnas arbetsmiljö förbättrades med klassmentorer

Arbetsmiljö

Satsningen på klassmentorer har stärkt lärarnas arbetssituation på Norrängsskolan. Nu vittnar personalen om bättre arbetsmiljö, mer tid till återhämtning och mindre stress.

Arbetsmiljö

Skyddsstopp på skola efter knivhot mot lärare

Arbetsmiljö

Två elever har vid upprepade tillfällen misshandlat och hotat lärarna på Grindskolan i Norrtälje. Nu har huvudskyddsombudet på skolan lagt ett skyddsstopp efter att en av lärarna knivhotats.

 

Oenigt mellan fack och kommun efter skyddsstopp på skola

Arbetsmiljö

Efter att en elev knivhotat en lärare på en skola i Norrtälje valde huvudskyddsombudet att lägga ett skyddsstopp – och eleven stängdes av under en vecka. Nu råder det oenighet mellan fack och förvaltning om huruvida fallet har hanterats korrekt eller inte.

Lärarna i kläm när Täby sparar på skolan

Arbetsmiljö

Täby kommun gör miljonbesparingar på skolan och nu varnar facket för att lärarnas arbetssituation inte är hållbar.
– Många har slutat som en konsekvens av det här. Politikerna måste höja skolpengen, säger Lasse Gottfriedz på Lärarnas riksförbund.

Steinberg: Förstå budskapet bakom metoden

Debatt

”Metoder blir populära och sprider sig, sedan kommer kritiken om brist på vetenskapliga bevis och så småningom går man vidare till nästa trend”. John Steinberg skriver om vad pedagoger bör beakta när trender och nya metoder kommer.

Kommentera

Gustav Fridolin lämnar politiken – återvänder till att undervisa

Politik

Efter åtta år som språkrör för Miljöpartiet och fyra år som utbildningsminister meddelar Gustav Fridolin att han fått nog.
– Jag ska undervisa igen, säger han till Skolvärlden.

”Arbetsbelastningen är inte acceptabel i läraryrket”

Arbetsmiljö

Lars Santelius, huvudskyddsombud på LR Stockholm, firar skyddsombudens dag genom att arbeta och lyfta arbetsmiljö-frågor för lärare och syv.

Efter SKL-avtalet: Lärarna får slita när kommunen skär i skolan

Arbetsmiljö

I kommunernas nya avtal med lärarfacken utlovas krafttag i arbetsmiljöarbetet. Men i Norrköping tvingas lärarna nu täcka upp för 150 bortskurna tjänster.

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons