Demokratifostran – eller tomma ord?

Det är upp till varje lärare att avgöra hur elevinflytande ska praktiseras i undervisningen. Många lärare vittnar om att de saknar verktyg och tid för att arbeta mer demokratiskt, samtidigt som den nya läroplanen fokuserar på elevinflytande och demokrati. Eleverna har rätt att få individuellt anpassad undervisning, att delta i planeringen av undervisningen och att välja kurser, ämnen och aktiviteter – men så ser det inte ut på många skolor.

– Hur ska eleverna kunna vara med och besluta om kursupplägget utan att ha några förkunskaper inom ämnet? De har ju ingen aning om vad de är med och beslutar om, undrar Monica Högling som är lärare i filosofi, psykologi och samhällskunskap på Arlandagymnasiet.

Hon är skeptisk till elevinflytande och tycker att beslutsfattarna borde våga lita mer på lärarnas kompetens. Hon ser också en risk att det bara blir aktiva elever som hörs och att vissa elever fattar beslut efter hur kompisar eller elever med status röstat.

– Skolan ska uppmuntra elevernas nyfikenhet och skepticism, men de är inte alltid mogna att ta beslut, säger Monica Högling.

Samtidigt är hon kritisk till hur lite eleverna egentligen har att säga till om i skolan. Enligt henne är begrepp som elevdemokrati och elevinflytande bara tomma ord, som är moderna just nu.

– Om skolan hade riktig demokrati skulle eleverna ha makt och få vara med och fatta beslut som sedan genomförs. Så är det inte idag. Eleverna kan vara med och bestämma lite över undervisningen och schemat men de kan aldrig lyfta de större frågorna till beslutsfattarna, säger Monica Högling.

Själv jobbar hon med elevinflytande genom att låta eleverna diskutera olika frågor på lektionerna. Oftast får de bestämma ämne och sedan ser hon till att de håller sig inom ramarna. Hon tycker att det är viktigt att eleverna lär sig att argumentera för att kunna utvecklas till bra medborgare.

Torun Paulsson, lärare i matematik, NO och teknik på Nåntunaskolan i Uppsala, ser också stora utmaningar i att låta eleverna vara med och bestämma.

– Man måste vara trygg i sitt ledarskap och kunna sätta tydliga gränser även fast eleverna är med och fattar vissa beslut, säger hon.

Det är viktigt att eleverna förstår att demokrati innebär både rättigheter och skyldigheter. De kan till exempel inte välja bort matematik, däremot finns det möjlighet för dem att välja om de vill jobba i ett tyst eller ett lite stimmigare rum eller om de vill ha lampan tänd eller släckt när de jobbar.

– Eleverna måste få vara med och bestämma. De lär sig inte vad demokrati är genom att jag har en lektion om demokrati utan av att deras vardag genomsyras av det, säger Torun Paulsson.

Hon använder ofta slutna omröstningar i klassrummet. För att inte eleverna ska snegla på hur kompisen röstar får de lägga ner huvudet mot bänken och blunda under röstningens gång. Ibland har klassen mer öppna diskussioner där de tvingas ta ställning till olika argument och får motivera varför de röstar på ett visst sätt.

När klassen har röstat fram något accepterar Torun Paulsson resultatet. Det är viktigt att hon som lärare inte fifflar med rösterna, även om det inte blev som hon hade tänkt sig.

– Själva sakfrågan, som vilken film de har valt eller vem de har röstat fram som luciakandidat, får inte bli det viktigaste. Det viktigaste är att de har uppfostrats i en demokratisk anda, säger hon, men tillägger att elev-inflytande inte innebär att läraren ska abdikera.

Syftet med elevinflytande är att träna eleverna att bli demokratiska och ansvarstagande medborgare, men i Skolinspektionens granskningar har inte eleverna tillräckligt inflytande över sin utbildning på var fjärde grundskola.

– Om lärarna inte lyssnar på elevernas önskemål kring undervisningen finns det en risk att de inte vet om eleverna tar till sig kunskapen, säger generaldirektör Ann-Marie Begler.

Till exempel skulle läraren kunna utvärdera varje lektion efteråt tillsammans med eleverna. Då får läraren ett kvitto på att eleverna förstått vad som sagts. Ann-Marie Begler slår även ett slag för att skolor ska ha kontakt med varandra för att utbyta erfarenheter kring elevinflytande.

Carina Hjelmér har i avhandlingen ”Leva och lära demokrati?” dragit slutsatsen att lärare har svårt att hantera elevdemokrati. Många lärare åsidosätter demokratifrågan för att de prioriterar annat. På naturvetenskapsprogrammet ligger fokus på att eleverna ska klara av teorin för att få högskolebehörighet, medan lärarna på barn- och fritidsprogrammet brottas med hög frånvaro och därför lägger energin på elevernas närvaro.

– Intresset för att delta i elevrådet var svagt i båda klasserna. Eleverna var mest intresserade av frågor som gällde dem själva här och nu och de hade ingen större motivation att engagera sig i mer långsiktiga skolfrågor, säger Carina Hjelmér.

Hon skulle önska att lärarna fick mer tid och bättre verktyg för att jobba med elevdemokrati.

– Skolan har för stort fokus på elevernas ämnesprestation. Frågor och diskussioner kring demokrati och jämställdhet kommer därför i skymundan, säger Carina Hjelmér.

Demokrati i skolan

”Att arbeta demokratiskt betyder att alla deltagare har möjligheter att påverka och att barn och elever bjuds in till en ständigt pågående dialog om vad som görs och varför. Ett öppet klassrumsklimat med utrymme för ett fritt meningsutbyte, där relationer präglas av tillit och olika åsikter respekteras, gynnar både kunskapsutvecklingen och delaktigheten.”   Källa: Skolverket.se

Läs mer

·      ”Främja elevers lärande genom elevinflytande” av Gunvor Selberg.

·      ”Elevinflytande i praktiken” av Mauno Korpela.

·      ”Demokrati och deltagande: Elevinflytande i grundskolans årskurs 7–9 ur ett könsperspektiv”, avhandling av Maria Rönnlund.

·      ”Framtidens demokratiska medborgare: Om ungdomar, medborgarskap och demokratifostran i svensk skola”, avhandling av Jan Grannäs.

·      ”…det vore bättre om man kunde vara med och bestämma hur det skulle göras… – en etnografisk studie om elevinflytande i gymnasieskolan”, avhandling av Per-Åke Rosvall.

·      ”En skola med tilltro lyfter alla elever”, Skolinspektionens årsrapport för 2011.

·      ”Leva och lära demokrati? – en etnografisk studie i två gymnasieprogram”, avhandling av Carina Hjelmer.