Annons
Foto: Robert Hilmersson

Den svenska DDR-skolan

Publicerad 10 december 2010

Under 1970- och 1980-talen åkte tusentals svenska lärare, rektorer och annan skolpersonal på utbildning i kommunistdiktaturen DDR.
Många av dem finns i dag i såväl Säpos som Stasis register.

Fakta

Starka band mellan Sverige och Tyskland

1949: Den 7 oktober bildas DDR, Deutsche Demokratische Republik. Kulturut-bytet med Sverige inleds direkt med ett gästspel av Leipzigs Thomanerkör i Sverige.

1950: DDR:s säkerhetstjänst Stasi (Ministerium für Staatssicherheit) bildas.

1953: En miljon DDR-medborgare deltar i arbetaruppror runt om i landet den 17 juni. Sovjetisk militär dödar ett 50-tal och 10 000 döms till fängelsestraff när upproret slås ner.

1955: Sovjetunionen och DDR tecknar ett avtal som ger DDR självständighet att besluta om sin in- och utrikespolitik.

1956: ”Föreningen för förbindelser med Tyska demokratiska republiken” bildas. Den byter namn till Förbundet Sverige–DDR.

1959: John Blund (Sandmann) börjar sändas i östtysk tv. DDR återupptar kontakten med svenska universitet som bröts under andra världskriget.

1961: I augusti börjar Berlinmuren att byggas.

1965: DDR–utställning på lärarhögskolorna i Stockholm och Malmö. Arrangeras av Lärarhögskolan i Stockholm ihop med DDR.

1967: Lärarnas Riksförbund träffar representanter för DDR och säger sig vilja skicka en delegation till östersjöveckan i Rostock.

1968: Stellan Arvidsson väljs till ordförande i vänskapsföreningen Sverige–DDR.

1971: Jonas Orring, generaldirektör för skolöverstyrelsen reser till DDR. John Blund introduceras i Sverige av Sveriges Television i programmet ”Halv sju” med Lennart Swahn som berättarröst.


1972: Sverige erkänner DDR. DDR-veckor anordnas på flera platser i Sverige.

1973: DDR blir medlem i FN. Lärobokskommittén för att förbättra DDR-bilden bildas under ledning av Britta Stenholm. De så kallade DDR-lektorerna deltar på Stockholms skolförvaltnings utbildningsdagar.

1974: DDR blir arbetarnas och böndernas socialistiska stat i en ny författning. Målet att Tyskland ska återförenas stryks. Jürgen Sparwasser gör matchens enda mål när DDR besegrar Västtyskland i Fotbolls-VM.

1976: Sångaren Wolf Biermann blir av med sitt DDR-medborgarskap.

1977: Karin Söder besöker som första svenska utrikes-minister DDR.

1982: Minnet av Gustav II Adolf firas i Lützen utanför Leipzig med invigning av ett nytt museum. Den svenska ärkebiskopen Olof Sundby predikar.

1984: Statsminister Olof Palme besöker DDR.

1985: DDR:s utbildningsminister Margot Honecker besöker Stockholm. Sveriges försvarsminister Anders Thunborg jagar älg tillsammans med DDR:s arméminister Heinz Hoffman.

1986: DDR:s ledare Erich Honecker besöker Stockholm.

1987: Stellan Arvidsson avgår som ordförande i Sverige–DDR. Ny ordförande blir biskop Lars Carlzon.

1988: Svenska Universitets- och Högskoleämbetet skriver till DDR:s regering för att få till stånd ett tätare forskningssamarbete.

1989: Statsminister Ingvar Carlsson besöker DDR.Berlinmuren öppnas den 9 november.

1990: Den 3 oktober upplöses DDR och blir en del av ett enat Tyskland. I samband med Tysklands återförening framkom det att den östtyska säkerhetspolisen Stasi aktivt stött västtyska vänster-terrorister ekonomiskt och logistiskt. Flera medlemmar ur RAF (Röda armé-fraktionen) gömde sig  i DDR.

Det är sommar i Berlin 1981. En grupp utländska lärare pustar ut efter ännu en duvning i tysk grammatik. Kursledaren från det ansedda Humboldtuniversitetet vid Unter den Linden i Berlin plockar ihop sina böcker och blickar ut genom fönstret. Han ser allvarlig ut och säger:
– Vad skönt det är att vara på rätt sida Die Grenze. I väst är det hemskt.
Det är snart 30 år sedan Cecilia Gärtner, då adjunkt i tyska i Staffanstorp utanför Lund, åkte till Östberlin på några veckors sommarkurs. Hon var inte ensam. Under flera decennier reste tusentals svenska lärare, rektorer och andra inom skolvärlden till DDR för att utbilda sig. Även om kurserna innehöll en del propaganda om framgångarna i DDR och hur illa det var i den kapitalistiska västvärlden, höll fackdelarna – till exempel tysk litteratur eller tyska språket – ofta mycket hög kvalitet. Dessutom var det billiga kurser.
– Jag hade tidigare varit på utbildning i Heidelberg i Västtyskland när jag såg en annons i Skolvärlden om en kurs i DDR och sökte. Det enda jag behövde betala var tågbiljetten till färjan i Trelleborg. Allt annat ingick: boende, mat och till och med fickpengar under helgerna. Tyvärr fanns inte mycket att köpa, berättar Cecilia Gärtner.
Två år efter kursen i Östberlin, 1983, åkte hon på en liknande utbildningsresa, denna gång till Erfurt. Återigen var det bra undervisning, men också inslag av propaganda. En dag  kom det en representant från DDR:s utrikesdepartement och talade bland annat om Röda Khmererna och Pol Pot.
– Han sa att det som hänt i Kampuchea inte var sann kommunism. Den sanna kommunismen fanns i DDR.
När en italiensk lärare frågade ”vad som var riktig kommunism” blev UD-tjänstemannen irriterad.
– Stämningen blev otäck. Efter mötet såg jag hur det gick fram några män till italienaren och pratade med honom, säger Cecilia Gärtner.

Ville påverka politiskt

Redan samma år som DDR bildades, 1949, började landet samarbeta med Sverige, till en början informellt. Sverige erkände inte Östtyskland förrän 1972. Först i tur stod kulturen. Bara några månader efter att DDR bildats gästades Sverige av en kör från Leipzig. Nästa område var utbildningssektorn, vilket inte uppfattades som något konstigt med tanke på det omfattande utbytet mellan Sverige och Tyskland på utbildningsområdet före andra världskriget.
En av de mest drivande i kontakterna med DDR var Stellan Arvidsson – socialdemokratisk riksdagsledamot, rektor för lärarutbildningen i Stockholm, ledande skolreformator, tyskvän, kamrat med statsminister Tage Erlander sedan studietiden i Lund och den svenska enhetsskolans fader. 
Åren 1930–1933 var han lektor i svenska vid Greifswalds universitet i Tyskland. När Hitler kom till makten tvingades han lämna sitt lektorat i Greifswald.
– Antifascismen var bandet som förenade den första generationens DDR-medborgare och Sverige. Stellan Arvidsson såg DDR som ett mönsterland. Hitler tog Greifswald ifrån mig och DDR gav mig det åter, brukade han säga. Han kritiserade aldrig DDR och för honom var det en personlig tragedi när muren föll 1989, berättar professor Birgitta Almgren som i boken ”Inte bara Stasi” kartlagt Sveriges samarbete med DDR.
Stellan Arvidsson delade sitt engagemang för Östtyskland med sin livskamrat Britta Stenholm, skoldirektör i Täby och tung utredare vid bland annat Skolöverstyrelsen och Utbildningsdepartementet. Paret var under en lång period tongivande i Vänskapsförbundet Sverige–DDR. När Arvidsson avgick efter 20 år på ordförandeposten efterträddes han av den tidigare biskopen i Stockholms stift Lars Carlzon. 
För DDR var Arvidsson/Stenholms inflytande i svensk utbildningspolitik avgörande. Den unga diktaturen såg det alliansfria Sverige som ett så kallat tyngdpunktsland – Schwerpunktsland – och en buffertstat mellan öst- och väst som det var av största betydelse att påverka politiskt och ha koll på. Det bevisas inte minst av att antalet dokumenterade Stasirapporter från Sverige klart överstiger rapporteringen från de övriga nordiska länderna.

Östtyska skolsystemet intresserade

Ett centralt politiskt område var skolan. Erfarenheterna av nazismen formade nya ideal. Skolan skulle visserligen stå i samhällets tjänst, men fostra självständiga och demokratiska medborgare i en öppen miljö. Alla elever, oavsett vilket samhällsskikt de kom från, skulle ha rätt till en god utbildning. Det var åtminstone så som skolidealet formulerades, i såväl Sverige som i DDR.
 När den svenska riksdagens utbildningsutskott 1967 besökte Östtyskland fick de en föredragning av sina värdar om principerna bakom DDR:s utbildningssystem.
– Presentationen visade på stora likheter med svenska läroplaner och den svenska skolpolitikens paroll ”En skola för alla”. Om man ersatte de svenska läroplanernas övergripande mål ”demokrati” mot östtyskarnas ”socialism” är texterna nära nog identiska, säger Birgitta Almgren.
Att det fanns stora likheter i retoriken bakom de både ländernas utbildningssystem underlättade så klart erfarenhetsutbyte och samarbete. Men redan innan Sverige och DDR började samarbeta var den svenska skolan inne i en stor omvandling. År 1950 fattade riksdagen principbeslut om en nioårig enhetsskola. Under decennierna därefter diskuterades det intensivt i Sverige hur den nya skolan skulle utformas, hur differentieringen skulle genomföras och vilka yrkesutbildande inslag som skulle finnas. 

– DDR hade då genomfört en enhetsskola. Det innebar att det där fanns erfarenheter som det svenska skolsystemet var intresserat av, till exempel hur det gick att hålla ihop en klass av elever med olika bakgrund och förutsättningar, hur undervisningen kunde individualiseras och hur man kunde varva teori och praktik genom ett tätt samarbete mellan skola och näringsliv, berättar Birgitta Almgren.

Delegationer till Sverige

Jonas Orring – undervisningsråd, överdirektör och senare även generaldirektör för Skolöverstyrelsen – var särskilt intresserad av den östtyska läromedelsutvecklingen och de praktiska och teoretiska ämnenas roll i landets läroplan och bjöd in delegationer från Östtyskland. Orring ansåg att Sverige inte hade något att lära av det ”bakåtsträvande och konservativa” Västtyskland. Däremot var han mycket bekymrad över att elever i årskurs ett på gymnasiet i Moskva kunde mera än svenska studenter. Men det var inte bara Sverige som tog idéer från DDR. Birgitta Almgren visar i sin bok hur informationsutbytet även gick åt andra hållet. Östtyska delegationer besökte svenska skolor och imponerades av skolbyggnadernas höga standard, att eleverna fick mat i skolan, att det fanns kuratorer och AV-centraler.
Däremot hade man föga till övers för den svenska pedagogiken som ansågs alldelesför påverkad av teorier från USA och för ”flummig”. Enligt rapporterna tyckte besökarna från DDR att ordningen var dålig i de svenska skolorna och att det ställdes alldeles för lite krav på eleverna. Dessutom var det för mycket sex och porr i Sverige.
– DDR-skolan var oerhört auktoritär, en pluggskola. Den var också centralstyrd. Av lärarinstruktionerna framgick till exempel exakt vilka understrykningar eleverna skulle göra i olika böcker, berättar Cecilia Gärtner.
Efter två utbildningsresor till DDR kände hon att det fick vara nog. En obehaglig upplevelse på hemresan från Erfurt, 1983, då Cecilia Gärtner tvingades dela kupé med några överförfriskade ryska militärer blev droppen. När representanter från Förbundet Sverige–DDR ringde henne ett par år senare och frågade om hon ville åka igen blev svaret ett kort ”nej tack”. Det blev också ett ”nej tack” när hennes Betreuerin – beskyddare under vistelserna i DDR – ville fortsätta att ha kontakt med henne, kanske i förhoppningen om att Cecilia Gärtner skulle kunna användas som uppgiftslämnare i Sverige. Efter att DDR:s sammanbrott begärde Cecilia Gärtner att få ta del av de handlingar som fanns i säkerhetstjänsten Stasis arkiv.

– Jag fick till svar att det inte fanns några.
Ångrar du att du åkte till DDR?
– Nej, det har jag aldrig gjort. Det var både en skrämmande och intressant upplevelse.
En svensk som flera gånger besökte DDR är Anders Törnvall, i dag professor emeritus vid Mälardalens Högskola. Han åkte dock inte dit för att studera tyska, utan för att främst hjälpa oppositionen. Att det i östtyska fängelser satt tusentals oppositionella, att yttrandefriheten var begränsad, att säkerhetstjänsten Stasi i detalj kartlade och övervakade sina medborgare och att kyrkan förtrycktes gjorde starkt intryck på Törnvall som på 1960-talet var religionsstudent vid Lunds universitet.

Samarbetade med präster

– Vi åkte till universitetet i Rostock på så kallade 36-timmars resor utan visum. Vi hade med oss kläder, mat och andra saker som studenterna där behövde. Det var lösligt sammansatta celler vid Lunds universitet som samarbetade med studentprästerna i Rostock, berättar Anders Törnvall.
Lundastudenterna försökte också hjälpa oppositionella DDR-medborgare ur landet. Någon enstaka gång med framgång. Anders Törnvall berättar bland annat om en student som lyckades fly med hjälp av en båt och genom att simma över Donau. Under besöken i Rostock förde Lundastudenterna känsliga samtal utomhus. Inomhus räknade alla med att de var avlyssnade.

Efter studietiden i Lund var Anders Törnvall bland annat verksam som lektor vid Lärarhögskolan i Linköping. En skola som var känd för sitt nära samarbete med DDR.
– Jag var med någon gång på Haus des Lehrers i Berlin. Det var mer eller mindre obligatoriskt när man var i Östberlin, säger Anders Törnvall som menar att det inte var en tillfällighet att det var Linköpings Universitet som var det svenska universitet som kanske hade tätast samarbete med DDR.
– Strategin var att samarbeta med nya universitet. De ansågs i större behov av internationella kontakter och mer lättpåverkade än äldre som till exempel universiteten i Lund och Uppsala. DDR-regimen och Stasi var speciellt intresserade av att försöka komma åt lärarhögskolorna.
Efter erkännande av DDR 1972 ökade det officiella samarbetet mellan Sverige och DDR. Allt fler svenska lärare och annan skolpersonal åkte söderut på studie- och utbildningsresor. Enligt en tysk studie från 2002 fick utbildningen till slut en sådan omfattning att det på varje svensk skola med undervisning i tyska fanns – rent statistiskt - minst en lärare som utbildats i DDR.

Besöken gick även i den andra riktningen. På samma sätt som nazistdiktaturen i Deutsche Akademies regi sände ut lektorer till Sverige på 1930-talet med ett ideologiskt uppdrag, gjorde DDR-regimen det.
 DDR-lektorerna besökte svenska skolor och universitet, delade ut klassiker som Goethe och Schiller, höll föreläsningar och lektioner och rättade skrivningar.
– De var välutbildade och mycket skickliga språk- och litteraturvetare. De var noga utvalda och hade vid sidan om undervisandet i tyska ett politiskt uppdrag. Det finns en rad rapporter i tyska arkiv, där de i detalj redovisar för vad de gjorde i Sverige, vilka skolor de besökte och vilka rektorer och lärare de träffade och vilka politiska uppfattningar dessa hade. Men förutom två var det, vad jag vet, inga som var direkta Stasiagenter, säger Birgitta Almgren.

Finns i arkiven

Stasi använde dock lektorernas rapporter i arbetet med att värva svenska informatörer. Verksamheten styrdes från DDR:s Kulturcentrum i Stockholm där det fanns en speciell lektorsavdelning. Ofta stannade lektorerna i Sverige i mellan ett och tre år. Några av dem hade timanställningar vid svenska universitet, högskolor och gymnasier.
– De arbetade under oerhörd press och många hemkallades till DDR när de inte agerade politiskt önskvärt. Av deras rapporter framgår det bland annat hur de tvingades försvara DDR när svenska lärare och elever kritiserade förtrycket i landet.
– De fick inte umgås med svenskar på fritiden eller lämna sina lägenheter under längre tid än två timmar utan att underrätta DDR-ambassaden. De kontrollerades hela tiden. Men inte bara av DDR-personal, utan även av svenska kommunister.
Birgitta Almgren, som arbetade som lektor i tyska i Arboga på 1970- och 1980-talen, säger att hon aldrig själv åkte på sommarkurser till DDR. 

– Men det berodde inte på att jag inte ville, utan för att jag hade små barn hemma.
I stället åkte hon till DDR med sina elever.
– Den här tiden, början av 1980-talet, var en guldålder för oss tysklärare. Det var en kamp mellan öst och väst och enligt läroplanerna skulle eleverna lära känna alla tysktalande länder.
Västtyska Goethe-institutet tävlade med DDR:s Kulturcentrum om att förse svenska skolor med material och lockande anbud – besök av tyska lektorer, stipendier, resebidrag till både Öst- och Västtyskland och läromedel.
– Svenska lärare ville i enlighet med Skolöverstyrelsens policy neutralt balansera de båda Tyskland och utnyttja konkurrensen till förmån för undervisningen.
– Jag åkte med skolklasser på studieresor som kombinerade Väst- och Östberlin. Om man var en dag i väst och en dag i öst fick man stipendier från båda staterna, säger Birgitta Almgren.

Anammade terminologi

Hon menar att det täta svenska utbytet med DDR inte bara påverkade läroplaner och undervisningsmetoder. Det infördes också en ”DDR-terminologi” i det svenska skolsystemet.
– Mot slutet av 1970-talet började till exempel ämnesansvariga kallas för special-funktionärer. Det var även då begreppet arbetslag infördes.
Åren efter DDR:s fall öppnades arkiven och det avslöjades hur den tyska säkerhetstjänsten Stasi i detalj kontrollerat och kartlagt landet medborgare, inte minst med hjälp av 100 000-tals uppgiftslämnare. Men även utlänningar kontrollerades och registrerades.
 De flesta svenska lärare, studenter annan skolpersonal som åkte till DDR finns åtminstone omnämnda i arkiven. Andra har regelrätta akter. Anders Törnvall är ett exempel. Han tog tidigt kontakt med Stasiarkivet i Berlin för att få reda på om det fanns några akter eller informationer om honom. Det gjorde det.

– Det är ganska så detaljerade uppgifter om mig, om min utbildning, familj, mina åsikter och liknande. Det är uppenbart att det både fanns svenska uppgiftslämnare och agenter som hjälpte Stasi, säger Anders Törnvall.
Men det var inte bara Stasi som granskade de svenska lärarna. Även svenska Säpo hade koll på vilka som besökte DDR.
– Rapporter från exempelvis den så kallade Östersjöveckan i Rostock visar att Stasi och Säpo övervakade samma personer, berättar Birgitta Almgren.
Även om Stellan Arvidsson och Britta Stenholm var socialdemokrater var inte vurmen för DDR en specifik socialdemokratisk företeelse. När regeringen Fälldin tog över 1976 intensifierades det svenska utbytet med Östtyskland. År 1977 blev centerpartisten Karin Söder den första svenska utrikesminister som gjorde ett officiellt besök i landet.
 Även inom idrotten och på det ekonomiska området fanns det många kontakter mellan länderna. Svenska byggbolag byggde hotell och fabriker i DDR och i östtyska fängelser arbetade politiska fångar bland annat med att tillverka billiga möbler åt svenska Ikea. Den hårda kritiken mot bristen på mänskliga rättigheter i DDR, som kunde höras i Sverige på 1950- och 1960-talen, avtog märkbart under 1980-talet.
Gunnar Richardson – professor i historia, skolutredare och före detta riksdagsledamot (FP) – förundras i dag över att DDR-samarbetet väckte så lite debatt.
– Egentligen är det oerhört märkligt att det inte fanns mera kritik. Jag minns inte att det var någon större opinion mot utbytet. Jag var själv inte någon som drev frågan, säger han.
Vad kan man då dra för slutsatser av samarbetet med DDR?
– Hur viktigt det är att reflektera och fundera över vilken typ av samarbete vi har med diktaturer i dag och om kontakterna stärker och legitimerar en diktatur. Det gäller ju inte bara dagens Kina, säger Birgitta Almgren.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolbiblioteken blir fler: ”Ska vara hjärtat i skolverksamheten”

Läsglädje

De bemannande skolbiblioteken blir fler, enligt statistik från Kungliga biblioteket.
– Det ger utslag i barns läsförmåga om skolan har ett eget bibliotek med engagerad personal, säger språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzén.

Annons
Annons

GDPR: Detta gäller för lärare

GDPR

Snart träder den nya dataskyddsförordningen GDPR i kraft. Lärarnas Riksförbunds chefsjurist Kristina Rollbäck reder ut hur det påverkar dig som lärare.

Annons

Metoden hyllas efter besöket: ”Fler skolor skulle ha nytta av det”

Arbetsmiljö

Arbetsmetoden Pax har lett till fler lugna klassrum och bättre arbetsmiljö för lärare. Nu har Pax även väckt politikernas intresse – som vill se metoden på fler skolor i landet. 

Särskolan kan byta namn – efter 14-åringens förslag

Särskola

14-årige Leo uppmanade regeringen att döpa om särskolan till utvecklingsskola.

Annons
Annons
Lön

Efter kritiken: ”Alla ska hänga med i löneutvecklingen”

Löneläget

LR-ombuden i Ljungby är kritiska till att erfarna lärare, som stannar i kommunen, halkar efter lönemässigt. 
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden, Stefan Willforss, menar att bilden av löneläget inte stämmer.

Erfarna lärare lockas till andra kommuner med högre lön

Löner

I Ljungby tjänar en lärare med över 20 års erfarenhet inte mycket mer än kommunens nya lärare.
I stället lockas erfarna lärarna till grannkommunerna där de kan tjäna upp till 8 000 kronor mer i månaden.

Annons

Aida Hadzialic: ”Jag är glad att vara tillbaka”

Läraravtalet

Aida Hadzialic, tidigare gymnasie- och kunskapslyftsminister, gör comeback i skolans värld och ska medla i de strandade lärarförhandlingarna.

Höjt studiebidrag ska locka fler akademiker till läraryrket

Lärarutbildning

Akademiker som går en kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) får studiebidraget höjt med 4 000 kronor i månaden.

Vallöfte: Satsar på skolan för att mota psykisk ohälsa

Elevhälsa

Socialdemokraterna lovar att satsa 250 miljoner kronor för att öka arbetet mot ungas psykiska ohälsa.

”Öronmärkta” klassmentorer avlastar lärarna

Arbetsmiljö

På Norrängsskolan i Lycksele har varje klass en mentor som följer klassen hela dagen med huvudansvar för att skapa trygghet och studiero.
Det gör det möjligt för lärarna att fokusera på undervisningen.

Läraravtalet: ”Därför kommer inte arbetsmiljön förbättras”

Avtalsförhandlingen 

Arbetsmiljöfrågan är i fokus i avtalsförhandlingen och lärarfacken hoppas på att parterna ska nå en uppgörelse som innebär en vändpunkt. Marcus Larsson och Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans tror chansen är minimal att man når ett bra avtal för lärarna.  

Skolor slarvar med undervisningstiden

Granskning

Lärarlösa lektioner och schemakrockar är två källor till missad undervisningstid när huvudmän prioriterar ner frågan, enligt en ny rapport från Skolinspektionen.

Läraren: Stort behov av små undervisningsgrupper

Inkludering

Nu kommer förslag om att tredubbla antalet resursgrupper i Stockholm för elever med störst stödbehov.
– Jag tror att behovet är stort, säger resurspedagogen Björn Bågmark, som arbetar i en CSI-grupp.

”Lärarutbildningen måste bli mer verksamhetsnära”

Debatt

Det är hög tid för en verklighetsförankrad lärarutbildning, menar lärarna Malin Ahlström och Emma Köster. Till exempel genom att låta lärarassistenter läsa till lärare, samtidigt som de jobbar i skolan.

Kommentera
Nya avtalet

Därför kraschade förhandlingarna

Avtalsrörelsen

Förhandlingarna mellan lärarfacken och SKL har strandat och parterna kallar nu in medlingshjälp.
– Vi kan inte vänta längre på att de riktiga problemen i skolan ska lösas, säger LR:s förhandlingschef Peter Henriksson.

LR om konflikten: ”Väldigt olyckligt”

Kommentar

Frågan som blockerar förhandlingarna handlar om att SKL vill ändra turordningsreglerna för lärare.
– Jag förstår inte hur detta kan vara så viktigt för SKL, säger LR-ordföranden Åsa Fahlén.

SKL: ”Inte så mycket dramatik”

Läraravtalet

SKL:s förhandlingschef Niclas Lindahl är inte orolig, trots det strandade läget med lärarfacken.  

SD: ”Inför praktik på sär- och specialskolor för alla lärarstudenter”

Politik

Sverigedemokraterna vill höja inträdeskraven till lärarutbildningen kraftigt och införa praktik på särskolor eller specialskolor för alla lärarstudenter. 

Så ska Skolverket stoppa fusket

Provfusket

Efter vårens läckta nationella prov skärper nu Skolverket reglerna ytterligare.
– Det kommer inte bli någon större skillnad förrän proven digitaliseras, säger läraren Sara Bruun.

Pilotskolor mot psykisk ohälsa

Elevhälsa

Miljöpartiet i Göteborg vill satsa på pilotskolor för att hindra psykisk ohälsa bland elever.

Lärarstudenter fick fel praktikplats: ”Inte ovanligt”

VFU

Lärarstudenten Jenni Holm Nilsson har inte fått en enda minut VFU på en gymnasieskola – trots löftet i utbildningsplanen. Hon är långt ifrån ensam. 

Det är dags att se över skolledares kompetens

Debatt

Det finns anledning att fundera över vilka befattningar som avses med begreppet skolledare, vilka kriterier som dessa befattningshavare ska uppfylla och hur skolledare ska utses, skriver debattören.

Kommentera

De bortglömda lärarna: ”Inte många vet att vi finns”

SIS

Det talas om dem som sista skyddsnätet för elever med en trasig bakgrund. Men lärarna inom SIS får inte ta del av statliga satsningar som Lärarlönelyftet och andra kompetenshöjande satsningar. 
– Tyvärr har våra lärare inte samma möjligheter som andra. Vi är små och jag tror att man glömmer bort att vi finns, säger utredaren Daniel Eskilson. 

Lärarna som är elevernas sista chans

Reportage

Eleverna är trasiga och har ofta rört sig bland droger och kriminalitet. Skolan har de i bästa fall besökt sporadiskt.
Möt lärarna som har Sveriges tuffaste lärarjobb.

Grundskolan behöver parallella läroplaner

Debatt

De delar i läroplanen som handlar om normer och värden borde ses som en egen läroplan, och andra yrkesgrupper än lärare skulle kunna vara ansvariga för den delen. 
Så kan vi renodla arbetsuppgifterna och minska arbetsbelastningen skriver läraren Per Gersne.

Kommentera

Faktorerna som får studenter att vilja bli lärare

Forskning

Hög lön och långa sommarlov är inga drivkrafter till lärarstudenters yrkesval. Det visar forskning från Luleå tekniska universitet.
– Ett perspektiv som kan vara värdefullt i den allmänna skoldebatten, säger Ulrika Bergmark, vid Luleå tekniska universitet.

Debatt: Skolan sviker lyckliga studenter utan ekonomiskt självförtroende

Debatt

Skolan ger inte eleverna tillräckliga kunskaper när det gäller privatekonomi. Alltför många elever tar snart studenten utan ett ekonomiskt självförtroende, det är ett svek från skolans sida, menar läraren och författaren Erik Wennstam.

Kommentera

Här ska lärarna skuggas av politiker

Ovanligt grepp

När kommunens uttalade vision för skolan inte rimmar med den faktiska politiken bjuder LR i Karlskrona in fullmäktige till sin verklighet för en dag. Och nu har de fått napp.

”Vi måste visa att vi är stolta över skolan”

Eleverna påverkas jättemycket av allt negativt prat om skolan. Det säger läraren Jenny Söderhjelm Larsson som fått nyinstiftade priset Pennsvärdet.
 – Vi måste visa upp det som går bra och allt vi är stolta över i skolan.

Ungas psykiska ohälsa ökar – så ska skolan jobba

Elevhälsa

Ungas psykiska ohälsa beror enligt Folkhälsomyndigheten till stor del på skolan.
– Lärare hinner inte bygga relationer med sina elever, säger specialläraren Birgitta Kimber.

”Alla lärare behöver en coach”

Utveckling

Det är genom feedback och reflektion som lärare blir bättre, och därför behöver alla lärare en coach i klassrummet, enligt Howard Pitler, doktor i pedagogik.

Ny bok ska utbilda i lärares yrkesetik

Litteratur

Antologin ”Läraren och yrkesetiken” är en guide och ett diskussionsunderlag för lärare, lärarstudenter och andra i skolans värld.
– En bra blandning av teori och praktik, säger David Lifmark, skolforskare och ledamot i Lärarnas yrkesetiska råd.

Regeringen: Ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg

Utbildningspolitk

Dagens betygssystem har flera brister, menar regeringen. Nu tillsätts en betygsutredning som ska föreslå en modell för ämnesbetyg i gymnasieskolan.

Läckta prov

Skolverket efter kritiken: Läckorna sker på skolorna

Läckta prov

Nationella prov sprids på sociala medier och lärare är kritiska till Skolverkets hantering. Nu svarar Skolverket på kritiken:
– Det är rektors ansvar att garantera säkerheten för proven på skolan.

Lärarna rasar mot Skolverkets hantering av de läckta proven

Fusk

Facit till nationella proven sprids just nu på sociala medier. Från lärarhåll är kritiken stor mot hur Skolverket hanterar problemet.
– Varför ska jag sitta i två dagar och bedöma texter som jag inte kan använda till något? säger engelskläraren Sara Bruun.

Skolvärlden möter läraren Kenth – 32 år senare

Lärarliv

I en intervju med Skolvärlden 1986 berättade den nyexaminerade läraren Kenth Rohlén om sitt arbete som kombinationslärare. 
En hel yrkeskarriär och 32 år senare är det pensionsdags. Skolvärlden sökte upp honom för en ny intervju.

Här öppnas skyltfönstret för yrkesutbildningen

Yrkesutbildning

Hundratals elever tävlar i yrkes-SM. Arrangemanget ska öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar.

– Det här är en jättebra möjlighet att locka elever, säger yrkesläraren Anders Göransson.

Fler med NPF sitter hemma: ”Skolan bryter mot lagen”

NPF

Brister i både kompetens och anpassning av skolmiljön gör att frånvaron hos elever med autism har ökat de senaste åren, enlig en ny undersökning.
– Det är ett systemfel, säger NPF-pedagogen Kenth Hedevåg.

Sveriges högst betalde förstelärare är – en vd

Granskning

Sveriges högst avlönade förstelärare är – en vd. Det visar Skolvärldens granskning av Sveriges samtliga förstelärares löner.
– De här pengarna är avsedda för lärare som inte är lönesättande chefer, säger Helene Hellmark Knutsson (S), minister för högre utbildning och forskning.

Lista: De har högst lön i Sverige

Statistik

Här listar vi de högsta förstelärar- och lektorslönerna i landet.

Mest granskad i offentlig sektor: Skolan

Granskning

Skolan är den offentliga verksamhet som granskas allra mest och det handlar om allt från statlig tillsyn till rankinglistor och skoljämförelser. Företagsekonomen Anders Ivarsson Westerberg har tittat närmare på ett skolväsende som tycks ha allas ögon på sig.

”SFI:s problem har kvarstått i decennier”

SFI-kritik

SFI-undervisningen brister i hänsyn till elevernas olika bakgrund, och elever hoppar av – på grund av leda.
– Man måste börja se SFI som den investering det är, säger läraren och universitetslektorn Aina Bigestans.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons