Annons
Foto: Niklas Björling

"Det är en fördel att allt genomförs på en gång"

Publicerad 29 oktober 2010

Ett stabilt regelverk för friskolor och inga bonusar för högre betyg. De estetiska ämnena på gymnasiet bli inte obligatoriska igen och så lovar han introduktionsplatser för alla lärarstudenter.
Och mycket annat.
Jan Björklund har startat sin andra mandatperiod som utbildningsminister.

Din reformtakt har varit rasande hög under den förra mandatperioden. Ska du fortsätta så här?
– Ja, förändringsbehoven i svenskt skolväsende är stora och då är det så att det är en sak vad som kommer ut från departementet men nästa steg är genomförandet. Det kommer komma nya reformer men de som du nog menar är inte genomförda än utan det arbetet sätter nu igång.
– Läsåret 2011/2012 blir det största förändringsåret i svensk skolpolitisk historia någonsin. Nu handlar det om så omfattande förändringar därför att det är så många saker som förändras samtidigt. Jag funderade mycket över detta 2006-2007, om det är bra om allt sker samtidigt. Och jag kom fram till att det är en fördel att allt genomförs på en gång därför då blir reformerna en genomtänkt helhet. Men det är klart att det sätter ett stort förändringstryck på skolväsendet under det här året och nästa.

"Ett sanslöst system"

Vad står högst på prioriteringslistan under de kommande fyra åren?
– Det är genomförandet av den nya gymnasieskolan, den nya lärarutbildningen, de nya läroplanerna med målet att lyfta resultaten i svensk skola.
Du har sagt att du är emot bonus som betalas ut för att betygen stiger. Nu dyker olika exempel på bonusar upp, i Norrköping erbjuds tio grundskolerektorer en bonus om betygen förbättras och läsförståelsen ökar. I Danderyds kommun ligger ett förslag hos kommunstyrelsen som innebär en bonus till lärare som får upp betygen.
Björklund har hört talas upplägget i Norrköping och säger direkt att han är emot det och fortsätter:
– Jag är för individuell lönesättning, jag är för att den som är duktig ska ha bra betalt. Men det är bara det, vad är det man premierar med en bonus? Om man säger att den som sätter högre betyg får högre lön. Då är vi farligt ute. I Norrköping utgår man från SALSA och det är ju betyg och rektorerna får högre betalt om betygen stiger. Det är ett sanslöst system.
Som statsråd kan han inte förbjuda detta men verkar uppriktligt vilja göra det och hoppas att debatten fortsätter kring de exempel som lyfts fram i media och att det då ”faller av sig självt”.
Han nämner också en friskola som haft ett slags bonussystem och som tagit bort det för att de insåg att det inte fungerade.
Hur ska du öka det statliga inflytandet på skolan?
– Jag tycker ju att kommunaliseringen har misslyckats och vill återförstatliga skolan. Men det finns ingen majoritet för det vare sig i riksdagen eller i regeringen. Men nästan alla de nya reformerna innebär en ökad statlig styrning. Lärarlegitimationen är en väldig kraftig styrning som innebär att kommunerna inte längre får anställda lärare som inte uppfyller kraven.

"Går mot ökad statlig styrning"

– Förekomsten av nationella prov i 3:an, 6:an och 9:an med både fler prov och i fler ämnen kommer också. Det är en ökad nationell styrning. Läroplanen kommer att vara mycket tydligare med vad eleverna ska lära sig på olika årskurser. Den nya lärarutbildningen blir mycket mera uppstyrd. Även skollagen styr upp en hel del mer än tidigare. Vi går definitivt mot en ökad statlig styrning. Men ansvaret är fortfarande kommunernas.
När kommer den utlovade utvärderingen av kommunaliseringen?
– Det blir en utvärdering under mandatperioden. Jag är angelägen att den blir av. Men det blir tyvärr inget förstatligande under de här fyra åren så det gör att utvärderingen inte är någon ko på isen och den ska göras grundligt och får inte bli ett hafsverk. Vi kommer under nästa år att sätta igång arbetet. För redan hur man utformar direktiven till utvärderingen är väldigt grannlaga.
Arbetet kommer igång nästa år?
– Ja, det är min bedömning. Jag tror också att om en utvärdering visar att det finns väldigt stora problem med kommunaliseringen så kommer det också påverka andra aktörer i debatten. Jag noterar att inte ens de partier som drev igenom kommunaliseringen för 20 år sen i dag låter särskilt entusiastiska när de ska försvara kommunaliseringen. Det tror jag är ett första steg mot att det långsiktigt blir en förändring.
Vad ska du göra för att höja lärarnas status?
– Återigen; så länge skolan är kommunal så ligger inte anställningsvillkoren i mina händer men det finns många andra saker, till exempel lärarutbildningen ska ha höga krav och hög kvalitet. Så är det inte i dag. I den akademiska världen betraktas lärarutbildningen som en B-utbildning. Så får det inte vara. Det andra viktiga är lärarlegitimation med skärpta behörighetskrav. Det är inte okej att arbetsgivaren kan ta in vem som helst.
– Lärarlegitimationen är både en kvalitetsgaranti och ett erkännande. Sen menar jag också att när fokus i skolan blir kunskap, och kunskapsuppdraget i sig, är centralt för att stärka läraryrkets status. Skolan är i första hand en kunskapsförmedlare och inte i första hand en alternativ socialtjänst. Läraruppdraget ska tillåtas vara att just ge eleverna kunskap.

Kan mista examensrätt

Hur ser implementeringen ut av lärarutbildningen nu?
– Till att börja med sker en oerhörd sträng granskning av vilka universitet och högskolor som ska få utbilda lärare. Och det är i mitten av december talar universitetskanslern om vilka lärosäten som ska få utbilda lärare. Prövningen görs helt på akademiska grunder och utan politisk inblandning. Det kan sluta med att ett antal lärosäten som utbildar lärare i dag inte får ha kvar utbildningen. Jag tycker den tuffa approachen som kanslern har är väldigt bra. Det sänder signaler till systemet att det ska vara hög akademisk kvalitet. Själva utbildningen utvärderas också kontinuerligt och universitetskanslern har instruktioner att vara tuff även här. Men det finns heller inget yrke som utvärderas så som lärarens av rektorerna ute på skolorna, först kommer de till en skola på praktik och ska sen anställas. Kvaliteten på lärarutbildningen i Sverige går inte att dölja.
Studenter jag talat med är oroliga för platserna under introduktionsåret. Redan i dag har många lärarstudenter svårt att få praktik på rätt nivå. Hur ska det gå till?
– Introduktionsplats kommer alla att få, det ska de inte vara oroliga för. Kommunerna får en kvarts miljard om året för detta eftersom det är en merkostnad. Det funkar ju inom sjukvården, läkarna får göra sin AT-tjänstgöring. Det är klart att det måste funka.
Men det finns redan i dag de som pluggar för att bli gymnasielärare och som får göra praktik på en förskola.
– Så ska det absolut inte vara. Det har delvis haft att göra med den tidigare lärarutbildningsreformen. I 2001 års reform av utbildningen så var det en ideologisk tanke att man skulle sudda ut skillnaderna mellan olika lärarkategorier vilket jag tycker var helt fel. Att vara gymnasielärare och förskolelärare är två helt olika jobb. Studerar du till gymnasielärare ska du också praktisera på en gymnasieskola. Men det förutsätter att kommunerna samarbetar. Men jag uppfattar det som det finns en mycket stor medvetenhet hos kommunerna om vikten att vi måste få in unga, duktiga lärare och att kommunerna måste bidra till detta. Och för just introduktionsåret får de ju betalt. Ambitiösa och duktiga studenter är oroliga för att de får en stämpel…
– Tyvärr finns attityden och många av studenterna är så klart jätteduktiga men tyvärr har utbildningen haft dålig kvalitet så diskussionen är ofrånkomlig. Men det är ju därför vi gör förändringen och synen på lärarutbildningen kommer successivt förändras när kraven höjs och kanslern gör tuffa granskningar och avskaffar de utbildningar som inte håller måttet.

Vill inte söka stöd hos SD

Du sitter i en minoritetsregering, hur ska du trygga dina skolreformer?
– Jag är inte så orolig, det är bara om de fyra oppositionspartierna enas om ett motförslag som regeringens förslag faller. Och jag tror inte det kommer att hända, i alla fall inte i någon central fråga.
Finns det någon plan för en särskilt samarbetspartner i skolfrågor?
– Nej. Men regeringen har i dagarna bjudit in Miljöpartiet och Socialdemokraterna till överläggningar om friskolorna.
– Tycker man precis lika, eller nästan precis lika, så finns det ingen anledning att inte försöka finna varandra. Tycker man helt olika är det ingen idé att bjuda in till samtal. Det här är från fråga till fråga. Men ta nu frågan om lärarlegitimationen, nu har Socialdemokraterna sagt att de gillar förslaget och då har vi ju majoritet.
Sverigedemokraternas partipolitiska program i skolfrågor påminner väldigt mycket om Folkpartiets. Hur känns det?
– Regeringen, och Folkpartiet, utformar sin politik utifrån vad vi tycker är bra så får andra utforma sin politik som de vill.
Skulle du i något sammanhang kunna tänka dig att förhandla med SD för att få igenom en fråga?
– Nej.
Detta följs av ett längre resonemang om betygsstarten, alliansen har kommit överens om en kompromiss med betyg från årskurs 6 men både Folkpartiet och Moderaterna vill ha en ännu tidigare start, vilket också Sverigedemokraterna vill.
Men Björklund är tydlig:
– Riksdagen röstar den 2 december, om jag minns rätt, om betygen och min bedömning är att förslaget går igenom.
Hur mycket pragmatiker är du?
– Jag kan vara det. Jag tror man ska ha klart för sig att nu lägger vi om hela den svenska utbildningspolitiken. Det har skett i rätt stor konflikt med den politiska oppositionen men nu i efterhand accepterar de rätt mycket. Men hade vi satt oss från början för att göra upp då hade det inte blivit så stora förändringar. Det viktiga är att vi har en bra skolpolitik, inte att vi har största möjliga samförstånd. Om man är överens över alla partigränser om något som är dåligt, vad är det värt?
– Hade vi inte velat förändra skolan 2006 hade vi fått en jätteenighet för att låta skolan vara.
Finns det något som kan göra att ni river upp beslutet om att de estetiska ämnena på gymnasiet förblir obligatoriska?
– Nej, de som är kritiska är de som undervisar i ämnena. Och det gäller heller inte bara de estetiska ämnena. Men det finns inget som får oss att ändra beslutet. De obligatoriska kärnämnena som finns på gymnasiet minskas ju ner kraftigt. Skälet för det är att vi måste skapa ökat utrymme för karaktärsämnena.

"Möter lärare varje vecka"

Vad är du mest nöjd med hittills som utbildningsminister?
– Det är naturligtvis de fem riktigt stora reformerna sammantaget. Det är nytt betygssystem, ny läroplan, ny gymnasieskola, ny skollag och ny lärarutbildning.
– Om jag ska lyfta fram något mer konkret så har vi nu uppemot 10 000 lärlingar, som inte funnits på 50 år. Och så lärarlyftet som blev en väldigt konkret satsning för att lyfta redan behöriga lärare så de kan fördjupa sig.
Hur mycket lyssnar du på lärarna?
– Jag tror att jag är en av de som besökt flest gymnasieskolor i Sverige. Jag möter lärare och rektorer varje vecka. Och i valrörelsen tror jag att jag var på en skola varje dag. Visst är det viktigt med underlag från Skolverket och Skolinspektionen men väl så viktigt är att lyssna hur snacket går i lärarrummen för att förstå lärarna. Om vi ska göra en reform är det viktigt att försöka förstå om den kommer att funka i verkligheten.
Vad är det vanligaste lärare vill prata med dig om?
– Det har länge funnits en ökad oro både för läraryrkets sjunkande status och att det finns många obehöriga lärare. Många lärare är också ilskna över kommunaliseringen och på gymnasiet har man verkligen längtat efter flera betygssteg och att inte alla elever måste få en akademisk inriktning. Det är återkommande synpunkter.
– Alla tänker så klart inte lika men i huvuddrag känner jag i lärarleden ett starkt stöd för de utbildningsreformer vi genomför.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

Annons
Annons

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Annons
Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

Annons
Annons

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Annons
Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Bokmässan 2017

Emerich Roth: ”Skolan borde vara ett andra hem för de som behöver det”

Ny bok

Skolan är en av de viktigaste pusselbitarna till det svenska samhället för barn som flytt krig och förföljelse. I den nya boken ”Skolan och integrationen” söker man svaren på hur man bäst hjälper nyanlända ungdomar i skolan på ett bra sätt.
– Framtiden sitter fem dagar i veckan i skolbänken, säger Emerich Roth som överlevde förintelsen.

Här är finalisterna i Guldäpplet 2017

Lärarpris

Fyra lärare har valts ut till finalomgången av Guldäpplet, som varje år tilldelas en lärare som förnyat lärandet och inspirerat elever och kollegor med digital teknik.

10 tips som hjälper elever att börja läsa

Läsa

Populära barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren har lång klassrumserfarenhet och på bokmässan delar de med sig av sina bästa tips för att stimulera elevernas läslust. Dessutom berättar de om sin egen dyslexi.

”Växla uttrycksformer och nå bättre resultat”

Digitalt

Elever behöver växla mellan olika uttrycksformer för att effektivisera lärandet. Det menar läraren Ivana Eklund som har utvecklat ett arbetssätt med digitala resurser i SFI-undervisningen.
– Om fler sinnen blir involverade förstärks lärandet, säger hon.

Var femte elev saknar behörighet till gymnasiet

Nära en femtedel av niorna som gick ut grundskolan i våras saknar behörighet till gymnasiet, visar ny statistik från Skolverket.
Elever med högutbildade föräldrar har betydligt högre behörighet än elever vars föräldrar har en kortare utbildning.

”Regeringens förslag offrar djupa ämneskunskaper”

Lärarutbildning

LR:s ordförande Åsa Fahlén tycker att regeringens förslag till kortare ämneslärarutbildning för högstadiet offrar djupa ämneskunskaper.

Lärarna hyllar Stig-Helmer i SFI-undervisningen

SFI

Svenska filmklassiker ska hjälpa landets SFI-pedagoger att göra språkinlärningen hos nyanlända bättre. Tusentals SFI-pedagoger har redan anmält sig till projektet Filmtegration.
– Nu behöver jag inte sitta och skriva lektionsmaterial på kvällarna, säger läraren Britt Lewis.

LR: Därför bojkottar vi inte bokmässan

Bokmässan 2017

139 författare bojkottar bokmässan i Göteborg i protest mot högerextrema Nya Tiders medverkan. Men LR tror inte att bojkott är vägen framåt. Istället använder de mässan för att lansera en ny bok om integration i skolan.
– Vår uppgift är att stå upp för allas lika värde och demokratiska principer, säger ordförande Åsa Fahlén.

Rapport: Lärarnas löner ökar mest

Lön

Lärare är en av de yrkeskårer vars lön ökat mest de senaste åren, visar en ny rapport från LO.

”Obligatoriskt språkval i sexan förvärrar lärarbristen”

Språkval

Nästa läsår blir språkvalet obligatoriskt för alla elever i årskurs 6.
– Lärarbristen är den stora utmaningen, den är redan stor och kommer bli än mer kännbar nu, säger språkläraren Mia Smith.

En kurs kan avgöra gymnasieexamen: ”100 poäng ska vara 100 timmar”

Undersökning

Många elever som inte tar gymnasieexamen stupar på målsnöret och saknar betyg i en kurs. Det visar en undersökning från Skolverket.
– Eleverna måste få sin garanterade undervisningstid. 100 poäng ska motsvara 100 timmar. Så ser det inte ut idag, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons