bjorkis
Foto: Niklas Björling

”Det är en fördel att allt genomförs på en gång”

Ett stabilt regelverk för friskolor och inga bonusar för högre betyg. De estetiska ämnena på gymnasiet bli inte obligatoriska igen och så lovar han introduktionsplatser för alla lärarstudenter.
Och mycket annat.
Jan Björklund har startat sin andra mandatperiod som utbildningsminister.

Din reformtakt har varit rasande hög under den förra mandatperioden. Ska du fortsätta så här?
– Ja, förändringsbehoven i svenskt skolväsende är stora och då är det så att det är en sak vad som kommer ut från departementet men nästa steg är genomförandet. Det kommer komma nya reformer men de som du nog menar är inte genomförda än utan det arbetet sätter nu igång.
– Läsåret 2011/2012 blir det största förändringsåret i svensk skolpolitisk historia någonsin. Nu handlar det om så omfattande förändringar därför att det är så många saker som förändras samtidigt. Jag funderade mycket över detta 2006-2007, om det är bra om allt sker samtidigt. Och jag kom fram till att det är en fördel att allt genomförs på en gång därför då blir reformerna en genomtänkt helhet. Men det är klart att det sätter ett stort förändringstryck på skolväsendet under det här året och nästa.

”Ett sanslöst system”

Vad står högst på prioriteringslistan under de kommande fyra åren?
– Det är genomförandet av den nya gymnasieskolan, den nya lärarutbildningen, de nya läroplanerna med målet att lyfta resultaten i svensk skola.
Du har sagt att du är emot bonus som betalas ut för att betygen stiger. Nu dyker olika exempel på bonusar upp, i Norrköping erbjuds tio grundskolerektorer en bonus om betygen förbättras och läsförståelsen ökar. I Danderyds kommun ligger ett förslag hos kommunstyrelsen som innebär en bonus till lärare som får upp betygen.
Björklund har hört talas upplägget i Norrköping och säger direkt att han är emot det och fortsätter:
– Jag är för individuell lönesättning, jag är för att den som är duktig ska ha bra betalt. Men det är bara det, vad är det man premierar med en bonus? Om man säger att den som sätter högre betyg får högre lön. Då är vi farligt ute. I Norrköping utgår man från SALSA och det är ju betyg och rektorerna får högre betalt om betygen stiger. Det är ett sanslöst system.
Som statsråd kan han inte förbjuda detta men verkar uppriktligt vilja göra det och hoppas att debatten fortsätter kring de exempel som lyfts fram i media och att det då ”faller av sig självt”.
Han nämner också en friskola som haft ett slags bonussystem och som tagit bort det för att de insåg att det inte fungerade.
Hur ska du öka det statliga inflytandet på skolan?
– Jag tycker ju att kommunaliseringen har misslyckats och vill återförstatliga skolan. Men det finns ingen majoritet för det vare sig i riksdagen eller i regeringen. Men nästan alla de nya reformerna innebär en ökad statlig styrning. Lärarlegitimationen är en väldig kraftig styrning som innebär att kommunerna inte längre får anställda lärare som inte uppfyller kraven.

”Går mot ökad statlig styrning”

– Förekomsten av nationella prov i 3:an, 6:an och 9:an med både fler prov och i fler ämnen kommer också. Det är en ökad nationell styrning. Läroplanen kommer att vara mycket tydligare med vad eleverna ska lära sig på olika årskurser. Den nya lärarutbildningen blir mycket mera uppstyrd. Även skollagen styr upp en hel del mer än tidigare. Vi går definitivt mot en ökad statlig styrning. Men ansvaret är fortfarande kommunernas.
När kommer den utlovade utvärderingen av kommunaliseringen?
– Det blir en utvärdering under mandatperioden. Jag är angelägen att den blir av. Men det blir tyvärr inget förstatligande under de här fyra åren så det gör att utvärderingen inte är någon ko på isen och den ska göras grundligt och får inte bli ett hafsverk. Vi kommer under nästa år att sätta igång arbetet. För redan hur man utformar direktiven till utvärderingen är väldigt grannlaga.
Arbetet kommer igång nästa år?
– Ja, det är min bedömning. Jag tror också att om en utvärdering visar att det finns väldigt stora problem med kommunaliseringen så kommer det också påverka andra aktörer i debatten. Jag noterar att inte ens de partier som drev igenom kommunaliseringen för 20 år sen i dag låter särskilt entusiastiska när de ska försvara kommunaliseringen. Det tror jag är ett första steg mot att det långsiktigt blir en förändring.
Vad ska du göra för att höja lärarnas status?
– Återigen; så länge skolan är kommunal så ligger inte anställningsvillkoren i mina händer men det finns många andra saker, till exempel lärarutbildningen ska ha höga krav och hög kvalitet. Så är det inte i dag. I den akademiska världen betraktas lärarutbildningen som en B-utbildning. Så får det inte vara. Det andra viktiga är lärarlegitimation med skärpta behörighetskrav. Det är inte okej att arbetsgivaren kan ta in vem som helst.
– Lärarlegitimationen är både en kvalitetsgaranti och ett erkännande. Sen menar jag också att när fokus i skolan blir kunskap, och kunskapsuppdraget i sig, är centralt för att stärka läraryrkets status. Skolan är i första hand en kunskapsförmedlare och inte i första hand en alternativ socialtjänst. Läraruppdraget ska tillåtas vara att just ge eleverna kunskap.

Kan mista examensrätt

Hur ser implementeringen ut av lärarutbildningen nu?
– Till att börja med sker en oerhörd sträng granskning av vilka universitet och högskolor som ska få utbilda lärare. Och det är i mitten av december talar universitetskanslern om vilka lärosäten som ska få utbilda lärare. Prövningen görs helt på akademiska grunder och utan politisk inblandning. Det kan sluta med att ett antal lärosäten som utbildar lärare i dag inte får ha kvar utbildningen. Jag tycker den tuffa approachen som kanslern har är väldigt bra. Det sänder signaler till systemet att det ska vara hög akademisk kvalitet. Själva utbildningen utvärderas också kontinuerligt och universitetskanslern har instruktioner att vara tuff även här. Men det finns heller inget yrke som utvärderas så som lärarens av rektorerna ute på skolorna, först kommer de till en skola på praktik och ska sen anställas. Kvaliteten på lärarutbildningen i Sverige går inte att dölja.
Studenter jag talat med är oroliga för platserna under introduktionsåret. Redan i dag har många lärarstudenter svårt att få praktik på rätt nivå. Hur ska det gå till?
– Introduktionsplats kommer alla att få, det ska de inte vara oroliga för. Kommunerna får en kvarts miljard om året för detta eftersom det är en merkostnad. Det funkar ju inom sjukvården, läkarna får göra sin AT-tjänstgöring. Det är klart att det måste funka.
Men det finns redan i dag de som pluggar för att bli gymnasielärare och som får göra praktik på en förskola.
– Så ska det absolut inte vara. Det har delvis haft att göra med den tidigare lärarutbildningsreformen. I 2001 års reform av utbildningen så var det en ideologisk tanke att man skulle sudda ut skillnaderna mellan olika lärarkategorier vilket jag tycker var helt fel. Att vara gymnasielärare och förskolelärare är två helt olika jobb. Studerar du till gymnasielärare ska du också praktisera på en gymnasieskola. Men det förutsätter att kommunerna samarbetar. Men jag uppfattar det som det finns en mycket stor medvetenhet hos kommunerna om vikten att vi måste få in unga, duktiga lärare och att kommunerna måste bidra till detta. Och för just introduktionsåret får de ju betalt. Ambitiösa och duktiga studenter är oroliga för att de får en stämpel…
– Tyvärr finns attityden och många av studenterna är så klart jätteduktiga men tyvärr har utbildningen haft dålig kvalitet så diskussionen är ofrånkomlig. Men det är ju därför vi gör förändringen och synen på lärarutbildningen kommer successivt förändras när kraven höjs och kanslern gör tuffa granskningar och avskaffar de utbildningar som inte håller måttet.

Vill inte söka stöd hos SD

Du sitter i en minoritetsregering, hur ska du trygga dina skolreformer?
– Jag är inte så orolig, det är bara om de fyra oppositionspartierna enas om ett motförslag som regeringens förslag faller. Och jag tror inte det kommer att hända, i alla fall inte i någon central fråga.
Finns det någon plan för en särskilt samarbetspartner i skolfrågor?
– Nej. Men regeringen har i dagarna bjudit in Miljöpartiet och Socialdemokraterna till överläggningar om friskolorna.
– Tycker man precis lika, eller nästan precis lika, så finns det ingen anledning att inte försöka finna varandra. Tycker man helt olika är det ingen idé att bjuda in till samtal. Det här är från fråga till fråga. Men ta nu frågan om lärarlegitimationen, nu har Socialdemokraterna sagt att de gillar förslaget och då har vi ju majoritet.
Sverigedemokraternas partipolitiska program i skolfrågor påminner väldigt mycket om Folkpartiets. Hur känns det?
– Regeringen, och Folkpartiet, utformar sin politik utifrån vad vi tycker är bra så får andra utforma sin politik som de vill.
Skulle du i något sammanhang kunna tänka dig att förhandla med SD för att få igenom en fråga?
– Nej.
Detta följs av ett längre resonemang om betygsstarten, alliansen har kommit överens om en kompromiss med betyg från årskurs 6 men både Folkpartiet och Moderaterna vill ha en ännu tidigare start, vilket också Sverigedemokraterna vill.
Men Björklund är tydlig:
– Riksdagen röstar den 2 december, om jag minns rätt, om betygen och min bedömning är att förslaget går igenom.
Hur mycket pragmatiker är du?
– Jag kan vara det. Jag tror man ska ha klart för sig att nu lägger vi om hela den svenska utbildningspolitiken. Det har skett i rätt stor konflikt med den politiska oppositionen men nu i efterhand accepterar de rätt mycket. Men hade vi satt oss från början för att göra upp då hade det inte blivit så stora förändringar. Det viktiga är att vi har en bra skolpolitik, inte att vi har största möjliga samförstånd. Om man är överens över alla partigränser om något som är dåligt, vad är det värt?
– Hade vi inte velat förändra skolan 2006 hade vi fått en jätteenighet för att låta skolan vara.
Finns det något som kan göra att ni river upp beslutet om att de estetiska ämnena på gymnasiet förblir obligatoriska?
– Nej, de som är kritiska är de som undervisar i ämnena. Och det gäller heller inte bara de estetiska ämnena. Men det finns inget som får oss att ändra beslutet. De obligatoriska kärnämnena som finns på gymnasiet minskas ju ner kraftigt. Skälet för det är att vi måste skapa ökat utrymme för karaktärsämnena.

”Möter lärare varje vecka”

Vad är du mest nöjd med hittills som utbildningsminister?
– Det är naturligtvis de fem riktigt stora reformerna sammantaget. Det är nytt betygssystem, ny läroplan, ny gymnasieskola, ny skollag och ny lärarutbildning.
– Om jag ska lyfta fram något mer konkret så har vi nu uppemot 10 000 lärlingar, som inte funnits på 50 år. Och så lärarlyftet som blev en väldigt konkret satsning för att lyfta redan behöriga lärare så de kan fördjupa sig.
Hur mycket lyssnar du på lärarna?
– Jag tror att jag är en av de som besökt flest gymnasieskolor i Sverige. Jag möter lärare och rektorer varje vecka. Och i valrörelsen tror jag att jag var på en skola varje dag. Visst är det viktigt med underlag från Skolverket och Skolinspektionen men väl så viktigt är att lyssna hur snacket går i lärarrummen för att förstå lärarna. Om vi ska göra en reform är det viktigt att försöka förstå om den kommer att funka i verkligheten.
Vad är det vanligaste lärare vill prata med dig om?
– Det har länge funnits en ökad oro både för läraryrkets sjunkande status och att det finns många obehöriga lärare. Många lärare är också ilskna över kommunaliseringen och på gymnasiet har man verkligen längtat efter flera betygssteg och att inte alla elever måste få en akademisk inriktning. Det är återkommande synpunkter.
– Alla tänker så klart inte lika men i huvuddrag känner jag i lärarleden ett starkt stöd för de utbildningsreformer vi genomför.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm