”Det är en vansinnig snedprioritering”

LO-ekonomerna anser att argumenten för finanspolitiska stimulanser har stärkts de senaste månaderna. Sverige har enligt dem ett lågt resursutnyttjande och en hög arbetslöshet, samtidigt som man har en lönebildning, låga statslåneräntor och mycket låg inflation.

– Vi ser ett behov av finanspolitiska stimulanser, och har räknat på ett förslag som omfattar ungefär två procent av BNP, det vill säga 70 miljarder, säger Ola Pettersson till Skolvärlden.

Med de pengarna hoppas LO-ekonomerna kunna öka sysselsättningen med 100 000 personer jämfört med en neutral finanspolitik.

Av de 70 miljarderna ska 30 gå till kommuner och landsting via ett statsbidrag. Pengarna ska användas till vård, skola och omsorg.

– Vi tycker att det är rimligt att en väldigt stor del av pengarna går till kommuner och landsting. De har inte fått någon egentlig uppräkning på ganska länge och de behöver långsiktiga villkor för att kunna hantera kommande demografiska behov och de kvalitetsförbättringar som är nödvändiga, inte minst inom grundläggande utbildning.

Går det att bryta ned de siffrorna ytterligare?

– Vi har inte gjort det. Det är rimligt att en ganska stor del av de 30 miljarderna ska gå till utbildningssystemet, men vi har inte satt någon exakt siffra på det.

LO-ekonomerna pekar ut gymnasieskolan som ett stort problemområde.

– Vi har tittat en hel del på yrkesprogrammen. Där fungerar kopplingen mot arbetslivet dåligt, precis som det arbetsplatsförlagda lärandet. Det finns också dimensioneringsproblem, det vill säga att för många går utbildningar som inte leder vidare till arbetsmarknaden, säger Ola Pettersson, och fortsätter:

– Det allra mest grundläggande problemet är att ungdomar i dag behöver ha en färdig gymnasieutbildning för att vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden och att en stor del av varje årskull inte klarar det.