”Det är roligare att vara lärare än att vara konsult”

Något morgontrötta släntrar eleverna in och slår sig ner vid datorerna. Det luktar nymålat i klassrummet och all inredning är ännu inte på plats efter sommarens renovering. Ute gassar solen men så fort bildskärmarna tänts har eleverna bara ögon för dem.

Det är tredje lektionen som Niklas Gyulai har med dessa tvåor på det naturvetenskapliga programmet på Berzeliusskolan i Linköping, men de har redan börjat få grepp om programmeringsspråket.

– Har ni joinat mig än, undrar Niklas och visar webbadressen han skrivit upp på tavlan.

– 17 har kommit in, bra.

Niklas Gyulai är programmerare och civilingenjör, som under 90-talskrisen skolade om sig till gymnasielärare i matematik och programmering. Förutom en vända som konsult har han varit skolans värld trogen sedan dess.

– Det är bättre och roligare att vara lärare än att vara konsult. Programmering är ett så tacksamt ämne också – kolla bara på de här tjejerna och killarna och hur kul de tycker att det är. Programmering är som slöjd – du kan inte bara sitta och prata, utan måste lära dig hur olika verktyg funkar. Det är som att använda svarven eller stämjärnet – du vet om du gjort rätt eftersom du ser svaret och resultatet framför dig, säger han.

Niklas fastnade för programmering redan som 14-åring, när han började knacka kod på sin ABC 80. Han plockar upp sin smartphone ur fickan och konstaterar att den är en miljon gånger smartare än hemdatorn han använde på 80-talet. 

Inget tyder på annat än att IT-utvecklingen kommer fortsätta i rasande fart. Kodspråket finns i den mesta teknik vi använder i dag, och att ha ett hum om programmering gör att eleverna bättre förstår samtiden och rustas för framtiden. Niklas säger att ”han vill dra ner byxorna på internet och visa att det inte är magi det handlar om”, utan att det bakom tekniken finns människor som skapat instruktionerna – alltså programmerat.

– Om tio år kommer alla ha robotar. Det finns redan bilar som kör själva och kameror som flyger. Vi måste instruera dem och ju bättre förståelse du har för programmering, desto bättre grund för det har du, menar han.

Förra läsåret började Niklas Gyulai använda det visuella programmeringsspråket Scratch i sin undervisning. Scratch är utvecklat på MIT, Massachusetts Institute of Technology, och riktar sig speciellt mot barn och unga och används i dag av lärare världen över. Till skillnad från Java, där koden består av rader med text, ser Scratch ut mer som färgglada legobitar som byggs ihop.

– Med ett verktyg som Scratch kan du komma igång direkt, utan krånglig syntax. Det var knöligare förr. Nu har utvecklingsverktygen blivit bättre och det är lättare att hitta hjälp på nätet.

Stämningen i klassrummet är djupt koncentrerad. I elevernas datorer växer fascinerande miljöer fram: Dystopiska storstäder. Gulliga, Super Mario-liknande figurer. Svävande, färgglada bokstäver. 

Niklas finns ständigt tillhands för att bolla eller komma med förslag när någon kört fast. Eleverna småpratar också mycket sinsemellan, visar och hjälper varandra på traven. Ingen gör den minsta ansats till att resa sig när dubbellektionen är slut – alla sitter kvar och jobbar vidare.

– Sist ut låser dörren, uppmanar Niklas när han går.

– Mina bästa elever kan ringa till Spotify eller Google och säga ”Hej, får jag jobba hos er?” Så duktiga är de.