Annons
Läraren Daniel Weiland och klass 3-4-5 på Skapaskolan har lektion i gradängen som ryms i en av skolans paviljonger. Från baksidan nås ett krypin under trappen. Foto: Skapaskolan
Peter Lippman sitter på bordet mellan två tätt placerade soffor. Tillsammans utgör de en trygg definierad yta för grupp- eller individuellt arbete. Foto: Emil Hedman
Bild 1/2

”Det bästa som finns i ett klassrum är hörn”

Publicerad 31 mars 2015

Den amerikanske arkitekten Peter Lippman har specialiserat sig på lärmiljöer. På besök i Sverige konstaterar han att vi är lika fel ute som de flesta andra länder när vi bygger skolor.

Fakta

Skapaskolan

Skapaskolan är en F-9-skola i Huddinge söder om Stockholm. Peter Lippman är med och tar fram den nya skolbyggnad som ska stå klar 2017, och agerar under tiden bollblank för utvecklingen av miljön i de temporära paviljongerna.

Relaterat

Oavsett om det rör sig om att rita en hel skolbyggnad från grunden eller bara att flytta runt borden i ett klassrum så ska rummet formas utifrån hur människor faktiskt beter sig – inte utifrån hur vi vill att de ska bete sig. Det återkommer Peter Lippman till ofta.

Han tycker att den rådande internationella trenden i lärmiljöer - stora öppna ytor - visar på två saker: Arkitekter saknar kunskap om hur människor lär sig saker, och skolföreträdare saknar kunskap om det rumsliga.

– Det finns många arkitekter som påstår att ”jag kan det här med att definiera ytor och skapa lärmiljöer” fast att de egentligen inte har förstått vad det handlar om. Stora öppna ytor kan se häftigt ut och det känns ”wow”. Men det fungerar inte i en skola i praktiken. Vi behöver tydligt definierade ytor som talar om för oss vad de är till för. För att människor ska kunna fokusera på sin uppgift och ta in kunskap behöver de känna sig trygga. Den känslan skapar vi bäst med hörn, prång och smygar. Det bästa som finns i ett klassrum är hörn, säger han.

Peter Lippman har studerat och designat skolmiljöer i tjugo år. Först i hemlandet USA och numera i Australien, där han har tre olika pågående projekt för tillfället. Han återvänder ofta till de platser han hjälpt till att forma för att ta reda på vad som fungerar och inte. Då intervjuar han personal och elever och studerar på vilket sätt utrymmena används – lärdomar som sedan kan implementeras i nästa byggnad.

2010 släppte han en bok där han skriver om ”evidensbaserad design” i skolan. Begreppet är vedertaget inom sjukvården där man forskat på vilka miljöer som främjar tillfrisknande, och Lippman applicerar samma metod på skolor.

– I skolans värld är det visserligen inte alltid lika tydligt vad som fungerar bra, och det som fungerar på ett ställe fungerar inte automatiskt på nästa. Men det är självklart relevant med forskning även inom skoldesign, säger han.

Under studietiden skulle han ha tre veckors praktik på en skola för att undervisa i arkitektur, men det utvecklades till ett samarbete som höll i sig i fyra år där han samlade på sig mycket kunskap om skolan och om lärande.

Funktionell design och arkitektur ska ta hänsyn till mänsklig natur och neurologisk forskning menar Peter Lippman. Han har själv hela tre stycken bachelor- och två masterexamen inom arkitektur, sociologi, filosofi och psykologi. Sitt examensarbete inom psykologi skrev han om miljöpsykologi – ett område inom psykologi och beteendevetenskap som studerar samspelet mellan människa och omgivning. Invändningen mot stora öppna ytor utvecklar han med en liknelse från djurlivet.

– En antiloop som ska dricka vatten ur ett vattenhål är glad för själva vattnet. Men den är samtidigt på helspänn eftersom den vet att den är helt oskyddad ute i det öppna landskapet, och rovdjur kan dyka upp både i vattnet framför den, på sidorna och bakom den. I grunden fungerar vi människor på samma sätt: ger vi ger oss ut i det öppna känner vi oss mindre trygga. Samma mekanism påverkar exempelvis hur de flesta av oss väljer sittplats på tåget.

Peter Lippman är i Sverige i första hand för att tillsammans med personal och elever arbeta fram lärmiljön på Skapaskolan i Huddinge. Han och en av lärarna träffades på en konferens och började utbyta idéer om lärmiljöer, och nu är han direkt involverad i skolans utveckling. Han är som bäst i färd med att flytta omkring möblerna i klassrummen när Skolvärlden hälsar på. Men han passar även på att besöka så många andra skolor han hinner med, för att studera olika typer av miljöer. Den samlade domen så här långt är rätt hård – i synnerhet mot de skolor som anammat trenden med stora öppna ytor.

– Skolföreträdare kan nog imponeras av ”flashigheten” som arkitekter är duktiga på. Men att bygga snyggt är inte det svåra, det kan alla arkitekter. När sen presentationen och invigningen är avklarad och arkitekten drar vidare till nästa projekt inser personalen att ”den här miljön fungerar inte” och så tvingas de göra justeringar efterhand.

Han är kritisk till sin egen yrkeskår och menar att arkitekter i alldeles för hög utsträckning skapar miljöer för att tillfredsställa sin egen kreativitet och sitt ego. Dessutom menar han att de är för ängsliga för att ifrågasätta trender.

När Peter Lippman inleder ett nytt uppdrag på en skola börjar han med att sätta sig in i den rådande kulturen. Hur fungerar den, och hur kan miljön stötta det? Han ställer mängder med frågor och observerar verksamheten. Samtidigt finns vissa saker som inte förändras mellan projekten.

– Hur lär sig folk? De lär sig individuellt, två och två, och i små grupper. Det är väldigt grundläggande, men det är där jag börjar. Det behövs utrymme för alla dessa former av lärande i klassrummet, och gärna att en yta utanför fungerar som en förlängning av klassrummet, där man kan ägna sig åt exempelvis grupparbete. Där kan jag jobba med glas för att ge läraren möjligheten att hela tiden se vad eleverna ägnar sig åt. Men det får inte bli för mycket, man vill inte känna det som att man sitter i ett akvarium, säger han.

När han i ett projekt först pratar med lärare om vilken sorts rum de vill ha och sedan observerar hur de jobbar på lektionerna så går det inte alltid ihop.

– Jag kan upptäcka att han eller hon i själva verket gör något helt annat. Då måste jag lirka fram vilket beteende rummet ska främja – det beskrivna eller det faktiska.

Han vill att lärarna ska vara med på tåget, men kan också välja att luta sig på vetskapen att det han föreslår har fungerat i tidigare projekt. Evidensbaserat.

– Fördelen jag har är att de flesta lärare inte kan läsa planlösningar, så om det behövs kan jag oftast få dem dit jag vill, säger han med glimten i ögat. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

OECD: Inga skolsystem är likvärdiga

Forskning

Ditt postnummer avgör kvaliteten på din utbildning, enligt en ny OECD-rapport. Och Sverige ligger bitvis under genomsnittet.
– Det är ett stort nederlag, säger Svante Tideman på LR.

Annons
Annons
Kurs- och ämnesplaner

Skolverket om förändringsarbetet: ”Lärarnas synpunkter väger tungt”

Kurs- och ämnesplaner

Skolverket har inlett förarbetet inför kommande revideringar av kurs- och ämnesplanerna. Nu uppmanas lärare att lämna synpunkter på hur kurs- och ämnesplanerna fungerar – och intresset har varit stort.

 

Lärare oroas inför revideringsarbetet: Skolverket måste lyssna på oss

Kurs- och ämnesplaner

Läraren Filippa Mannerheim vill se en förändring inom svenskämnet och har därför lämnat synpunkter på kurs- och ämnesplanerna till Skolverket. Samtidigt oroas hon över att lärarnas anmärkningar inte tas på allvar.

Annons

Kommunen gav 120 lärare utbildning i syv

Syv

Med syftet att öka elevernas studiemotivation har Smedjebackens alla lärare utbildats i studie- och yrkesvägledning.
– Att alla lärare skulle utbildas var skönt att höra, säger studie- och yrkesvägledaren Helena Reichbauer.

Annons
Annons

SPSM kritiseras för rapport om adhd: Det blir olyckligt

NPF

Specialpedagogiska skolmyndigheten kritiseras kraftigt för en nysläppt rapport insatser för elever med adhd.

Annons

Replik: ”Nej, vi är inte emot friskolor”

Replik

Svante Tideman, vice ordförande i Lärarnas Riksförbund, reder ut missförståndet kring LR:s hållning till friskolor.

Kommentera

”Sverige behöver inte färre friskolor”

Debatt

”Sverige behöver inte färre friskolor. Sverige behöver bättre skolor över lag”, skriver Liane Blom, ordförande i Liberalerna Norberg.

Kommentera

Sanningen bakom Sydkoreas hyllade elitskolor

Reportage

Sydkoreas skolsystem hyllas ofta internationellt. Samtidigt skapar jakten på betyg en hög stress hos lärarna och eleverna. 
Nu höjs röster som vill reformera landets utbildningssystem. Utbildningschefen i Seoul sneglar på skandinaviska länder där Finland ses som en förebild.

Efter SD-anmälan: ”Lärare bör vara tydliga med sina politiska åsikter”

Värderingar

En lärare är anmäld till Skolinspektionen av en förälder för att läraren kallat SD för rasister och nazister. Men beroende på sammanhanget kan det uttalandet vara helt i sin ordning, menar didaktik- och etikforskaren David Kronlid vid Uppsala universitet.

”Lärare bör vara objektiva i sin undervisning – i samtliga ämnen”

Debatt

”Om lärare nu skall få vara subjektiva när det gäller politik, vilka områden står på tur?”, frågar sig fyra sverigedemokrater i utbildningsutskottet.

Kommentera

Tydligare trend: Så läser fler till lärare

Lärarutbildning

Allt fler läser den kompletterande pedagogiska utbildningen för att bli lärare. I höst har antalet antagna stigit till nära 800, enligt UHR.

Idrottslärare hinner inte utveckla eleverna

Idrott och hälsa

Relationsbygget mellan lärare och elev är extra viktigt i ett så pass utlämnande ämne som idrott och hälsa. 
Men tidsbrist gör att lärarna i stället måste ägna sig åt bedömning – varje lektion.

Läsning

Ann Boglind: ”Vi måste prata om läsning med lust och magi”

Läsning

Under drygt tio år visade internationella undersökningar att svenska elevers läsförmåga försämrades. Men så kom lyftet.
– Det är viktigt att vi fortsätter fokusera på elever i alla åldersgrupper, säger Ann Boglind, tidigare universitetslektor i litteratur i Göteborg.

”Vi vuxna måste visa barnen att vi också läser”

Läsning

– Jag tror att det är viktigt att vi visar våra barn och elever mer att vi vuxna också läser, säger Sara Persson som arbetar med svenska som andraspråk både i årskurs fyra, fem och sex på två olika skolor i Västervik.

I Sofies bokcirkel hoppar ingen över läxan

Läsning

– Det allra viktigaste för mina elever är läsförståelsen, att de ska ha strategin för att verkligen förstå texten och ta sig igenom den, säger Sofie Palm, 1–7-lärare som arbetar med svenska för årskurs 6 på Aggarpskolan i Svedala.

Diskussioner är en nyckel för att skapa läslust

Läsning

– Målet måste vara att upprätthålla läsintresset hos eleverna även på fritiden. Det skiljer ju så mycket mellan de som läser mycket och de som inte gör det, säger Åsa Söderström, svensklärare i årskurs åtta och nio på Junedalsskolan i Jönköping.

”Tunga, lite svåra ämnen, kan vara bra”

Läsning

– När man väljer rätt bok, läser tillsammans och har boksamtal så blir oftast även den elev som tycker det är svårt intresserad, säger Martin Ahlstedt, lärare i svenska och engelska på Lindholmens tekniska gymnasium.

Efter Skolinspektionens granskning: ”Lärare mår dåligt”

Arbetsmiljö

Under hösten granskar Skolinspektionen betygssättningen på ett antal utvalda skolor. Nu reagerar facket kraftigt på genomförandet och ser granskningen som ett arbetsmiljöproblem för lärare.

 

Skol-OSA

De går mot strömmen för en bättre arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Det finns kommuner som går mot strömmen, där lärarna tycker att arbetsbördan är rimlig och där god arbetsmiljö står i centrum. Vilhelmina är en av dem.

”Vi satsar på arbetsmiljö för att behålla våra lärare”

Arbetsmiljö

Christer Staaf, utbildningsförvaltningens chef i Vilhelmina, ser god arbetsmiljö som en konkurrensfördel i jakten på behöriga lärare. 

Rektorerna: Större effekt med ordningsregler

Arbetsmiljö

Ordningsregler har större betydelse för elevers trygghet och studiero i skolan än vad disciplinära åtgärder har. Det anser rektorerna i en ny kartläggning som Skolverket har gjort. 

Lärares oro för beröring överdriven

Forskning

En ny studie tyder på att elever ser positivt på lärares fysiska beröring i idrott och hälsa, om övningen motiverar det.
– Det handlar om kontexten, säger Annica Caldeborg, doktorand och idrottslärare.

Nobelprisvinnaren: ”Lärare regerar världen”

Evenemang

Demokrati, rasism och jämställdhet. Det var några av de centrala teman som diskuterades under årets Nobel Prize teacher summit där närmare 400 lärare deltog.
 

Elever med språkstörningar drabbas när kompetensen brister

Undersökning

Flera av landets kommuner uppger att det finns brister i kompetensen kring elever med språkstörningar. Det visar en ny undersökning från Specialpedagogiska skolmyndigheten.
–  Att kunskapen inom området behöver öka har har flaggat för länge, säger logopeden Anna Eva Hallin.

Läraryrket tillbaka på listan över svenskarnas drömjobb

Lärare

Lärare är i topp tio på listan över svenskarnas drömjobb visar en ny undersökning.

Hyllad satsning på lärarlöner: ”En överlevnadsstrategi”

Lön

I Nybro storsatsar man på lönerna för att inte tappa behöriga lärare till andra närliggande kommuner.
– Det här kommer att höja lärarstatusen i kommunen, säger Stefan Lindmark, huvudskyddsombud för LR.

12-åriga Petrinas öppna brev: Ge barn med diagnoser bättre hjälp

Debatt

Petrina, 12 år, har adhd, asperger – och ett stort motstånd mot att skriva. Men i ett arbete i svenska som handlade om insändare började hon plötsligt att skriva. Det här är hennes öppna brev till skola, lärare och allmänhet. 

Kommentera

”Lärare förtvivlas av den där tomma stolen”

Frånvaro

Komplexitet kännetecknar frånvaroproblematiken. Men det finns metoder som kan vägleda eleverna tillbaka till klassrummet. Det säger Marie Gladh som har lång erfarenhet av arbete med hemmasittare. 

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Metod

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden ”Universal design for learning” som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen.
 

Fem högpresterande skolsystem från insidan

Utbildning

Lucy Crehan tröttnade på att läsa om hur bra skolsystemen är i andra länder, och åkte dit för att på egen hand leva och arbeta med lärarna i de länder som toppar OECD:s undersökningar. Resultatet är boken ”Cleverlands : vad skapar utbildning i världsklass?”.

Sara Bruun: Lågaffektivt bemötande har kört i diket

Blogg

Sara Bruun bloggar: ”Dessa missförstånd runt vad lågaffektivt bemötande innebär har blivit en katastrof för svensk skola.”

Hejlskov Elvén: Tre viktiga metoder lärare bör ha i verktygslådan

På språng med

Psykologen Bo Hejlskov Elvén vet hur man framgångsrikt kombinerar verktyg från lågaffektivt bemötande, tydliggörande pedagogik och neuropsykologin till en pedagogisk helhet.

Hon prisas för sitt arbete med nyanlända elever

Pris

Läraren Tiyodora Abdulahad har blivit utsedd till Årets språkliga eldsjäl 2018. På Världslärardagen blev hon prisad för sitt arbete inom modersmålsundervisningen.

Skolvärlden dubbelt nominerad till Tidskriftspriset

Media

Skolvärlden kan ta hem en dubbel i Tidskriftspriset. Både skolvärlden.se och magasinet är nominerade i varsin kategori.
– Att vara är nominerad i två kategorier i konkurrens med Sveriges alla tidskrifter känns fantastiskt roligt, säger Skolvärldens chefredaktör Jonas Fond.

Ny satsning ska lyfta lärares kunskap om digitalisering

Digitalisering 

Sex av landets lärosäten ska samarbeta i ett nytt projekt som fokuserar på digitalisering i skolan.
Målet är att skapa ett nationellt nätverk som forskar på hur tekniken påverkar lärares arbete.

NPF-pedagogen: Begreppet ”inkludering” missbrukas

Webb-tv

NPF-pedagogen Kenth Hedevåg om en exkluderande läroplan och bristen på likvärdig bedömning för elever med funktionsnedsättningar.

På Skolvärlden hittar du skolprofilerna: ”Någon måste våga skriva som det är”

Blogg

På skolvärlden.se skriver flera av Sveriges vassaste skolprofiler om frågor som berör lärare och syvare.
Nu förstärker vi vår uppställning av bloggare med lärarna Mikael Bruér och Nicklas Mörk. 

Filosofen: Kraven på mätbarhet sänker skolan

Kritisk bok

Såväl Skolinspektionens kontroller som new public management är konsekvenser av att vi lever under ”pedanternas världsherravälde”. Det menar sommar i P1-bekanta filosofen Jonna Bornemark, som manar till motstånd mot mätbarhetsfixeringen.

”Dyslexi är mer än läs- och skrivsvårigheter”

Läsa och skriva

Dyslexi tar sig uttryck i olika former, inte bara genom läs-och skrivsvårigheter.
– Funktionsvariationen bottnar i en nedsatt fonologisk bearbetningsförmåga, säger forskaren och specialpedagogen Anna Fouganthine.

Bakom kulisserna på kunskapskollapsen inom SFI

Debatt

Kerstin Rauserk, pedagog, journalist och författare skriver om kunskapskollapsen inom SFI: ”Nu ska ni få följa med mig på en hisnande resa genom ett fullständigt kaosartat utbildningssystem som drabbar vuxna elever inom SFI och på lång sikt även nästa generations kunskapssökare.”

Kommentera

Lärare fick indraget lönelyft – utan motivering

Lön

14 lärare på Lugnetgymnasiet har blivit av med Lärarlönelyftet och påslaget på 3 500 kronor, utan någon motivering från skolledningen. 
– Det här var verkligen en käftsmäll, säger Ulla Milstam, lokalombud för LR på skolan.

”Det är en tillgång att vara särskilt begåvad”

Debatt

”Det finns rädslor, skam och önskningar om att vara ’normal’ när det borde vara en ynnest och tillgång att ha fötts med sådan gåva som särskild begåvning”, skriver författaren Reija Karjalainen.

Kommentera

Löfte om lärarstudenternas VFU-platser upprör: ”Besviken”

VFU

Lärarstudenter vid Södertörns högskola känner sig bestulna på sin VFU-period – trots att ledningen lovat förbättringar kring praktikplatserna.

Per Kornhall: ”Det finns triljoner sätt att undervisa”

Ny bok

Med sin nya bok ”Lärare ­– en handbok” vill skoldebattören och författaren både uppmuntra och utmana lärarkåren.

Elevenkäter resulterade i positiv förändring

Elevinflytande

Från föreskoleklass får skolans elever arbeta med elevråd, klassråd och värdegrund. Satsningen är en del av arbetet för att öka elevinflytandet. 
– Våra årliga enkäter uppdagade att det behövdes förändring, säger Anna Bennetter, lärare på skolan.

Experter oense om ”Momo”-varning på skolor

Elevhälsa

Skolor varnar för ”Momo challenge” – en utmaningslek bland unga som framställs som farlig och hotfull. 
Det råder delade meningar om huruvida det är bra eller dåligt att gå ut och varna för fenomenet.

De har fungerande modell för steget till högstadiet

Överlämning

Viktig information om elevers behov riskerar att gå förlorad i samband med överlämningar. Det visar en ny granskning. I Mölndal har man däremot hittat välfungerande metoder för en smärtfri övergång. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Annons
Annons