Annons
Läraren Daniel Weiland och klass 3-4-5 på Skapaskolan har lektion i gradängen som ryms i en av skolans paviljonger. Från baksidan nås ett krypin under trappen. - Skapaskolan
Läraren Daniel Weiland och klass 3-4-5 på Skapaskolan har lektion i gradängen som ryms i en av skolans paviljonger. Från baksidan nås ett krypin under trappen. Foto: Skapaskolan
Bild 1/2
Peter Lippman sitter på bordet mellan två tätt placerade soffor. Tillsammans utgör de en trygg definierad yta för grupp- eller individuellt arbete. - Emil Hedman
Peter Lippman sitter på bordet mellan två tätt placerade soffor. Tillsammans utgör de en trygg definierad yta för grupp- eller individuellt arbete. Foto: Emil Hedman
Bild 2/2

”Det bästa som finns i ett klassrum är hörn”

Publicerad 31 mars 2015

Den amerikanske arkitekten Peter Lippman har specialiserat sig på lärmiljöer. På besök i Sverige konstaterar han att vi är lika fel ute som de flesta andra länder när vi bygger skolor.

Fakta

Skapaskolan

Skapaskolan är en F-9-skola i Huddinge söder om Stockholm. Peter Lippman är med och tar fram den nya skolbyggnad som ska stå klar 2017, och agerar under tiden bollblank för utvecklingen av miljön i de temporära paviljongerna.

Relaterat

Oavsett om det rör sig om att rita en hel skolbyggnad från grunden eller bara att flytta runt borden i ett klassrum så ska rummet formas utifrån hur människor faktiskt beter sig – inte utifrån hur vi vill att de ska bete sig. Det återkommer Peter Lippman till ofta.

Han tycker att den rådande internationella trenden i lärmiljöer - stora öppna ytor - visar på två saker: Arkitekter saknar kunskap om hur människor lär sig saker, och skolföreträdare saknar kunskap om det rumsliga.

– Det finns många arkitekter som påstår att ”jag kan det här med att definiera ytor och skapa lärmiljöer” fast att de egentligen inte har förstått vad det handlar om. Stora öppna ytor kan se häftigt ut och det känns ”wow”. Men det fungerar inte i en skola i praktiken. Vi behöver tydligt definierade ytor som talar om för oss vad de är till för. För att människor ska kunna fokusera på sin uppgift och ta in kunskap behöver de känna sig trygga. Den känslan skapar vi bäst med hörn, prång och smygar. Det bästa som finns i ett klassrum är hörn, säger han.

Peter Lippman har studerat och designat skolmiljöer i tjugo år. Först i hemlandet USA och numera i Australien, där han har tre olika pågående projekt för tillfället. Han återvänder ofta till de platser han hjälpt till att forma för att ta reda på vad som fungerar och inte. Då intervjuar han personal och elever och studerar på vilket sätt utrymmena används – lärdomar som sedan kan implementeras i nästa byggnad.

2010 släppte han en bok där han skriver om ”evidensbaserad design” i skolan. Begreppet är vedertaget inom sjukvården där man forskat på vilka miljöer som främjar tillfrisknande, och Lippman applicerar samma metod på skolor.

– I skolans värld är det visserligen inte alltid lika tydligt vad som fungerar bra, och det som fungerar på ett ställe fungerar inte automatiskt på nästa. Men det är självklart relevant med forskning även inom skoldesign, säger han.

Under studietiden skulle han ha tre veckors praktik på en skola för att undervisa i arkitektur, men det utvecklades till ett samarbete som höll i sig i fyra år där han samlade på sig mycket kunskap om skolan och om lärande.

Funktionell design och arkitektur ska ta hänsyn till mänsklig natur och neurologisk forskning menar Peter Lippman. Han har själv hela tre stycken bachelor- och två masterexamen inom arkitektur, sociologi, filosofi och psykologi. Sitt examensarbete inom psykologi skrev han om miljöpsykologi – ett område inom psykologi och beteendevetenskap som studerar samspelet mellan människa och omgivning. Invändningen mot stora öppna ytor utvecklar han med en liknelse från djurlivet.

– En antiloop som ska dricka vatten ur ett vattenhål är glad för själva vattnet. Men den är samtidigt på helspänn eftersom den vet att den är helt oskyddad ute i det öppna landskapet, och rovdjur kan dyka upp både i vattnet framför den, på sidorna och bakom den. I grunden fungerar vi människor på samma sätt: ger vi ger oss ut i det öppna känner vi oss mindre trygga. Samma mekanism påverkar exempelvis hur de flesta av oss väljer sittplats på tåget.

Peter Lippman är i Sverige i första hand för att tillsammans med personal och elever arbeta fram lärmiljön på Skapaskolan i Huddinge. Han och en av lärarna träffades på en konferens och började utbyta idéer om lärmiljöer, och nu är han direkt involverad i skolans utveckling. Han är som bäst i färd med att flytta omkring möblerna i klassrummen när Skolvärlden hälsar på. Men han passar även på att besöka så många andra skolor han hinner med, för att studera olika typer av miljöer. Den samlade domen så här långt är rätt hård – i synnerhet mot de skolor som anammat trenden med stora öppna ytor.

– Skolföreträdare kan nog imponeras av ”flashigheten” som arkitekter är duktiga på. Men att bygga snyggt är inte det svåra, det kan alla arkitekter. När sen presentationen och invigningen är avklarad och arkitekten drar vidare till nästa projekt inser personalen att ”den här miljön fungerar inte” och så tvingas de göra justeringar efterhand.

Han är kritisk till sin egen yrkeskår och menar att arkitekter i alldeles för hög utsträckning skapar miljöer för att tillfredsställa sin egen kreativitet och sitt ego. Dessutom menar han att de är för ängsliga för att ifrågasätta trender.

När Peter Lippman inleder ett nytt uppdrag på en skola börjar han med att sätta sig in i den rådande kulturen. Hur fungerar den, och hur kan miljön stötta det? Han ställer mängder med frågor och observerar verksamheten. Samtidigt finns vissa saker som inte förändras mellan projekten.

– Hur lär sig folk? De lär sig individuellt, två och två, och i små grupper. Det är väldigt grundläggande, men det är där jag börjar. Det behövs utrymme för alla dessa former av lärande i klassrummet, och gärna att en yta utanför fungerar som en förlängning av klassrummet, där man kan ägna sig åt exempelvis grupparbete. Där kan jag jobba med glas för att ge läraren möjligheten att hela tiden se vad eleverna ägnar sig åt. Men det får inte bli för mycket, man vill inte känna det som att man sitter i ett akvarium, säger han.

När han i ett projekt först pratar med lärare om vilken sorts rum de vill ha och sedan observerar hur de jobbar på lektionerna så går det inte alltid ihop.

– Jag kan upptäcka att han eller hon i själva verket gör något helt annat. Då måste jag lirka fram vilket beteende rummet ska främja – det beskrivna eller det faktiska.

Han vill att lärarna ska vara med på tåget, men kan också välja att luta sig på vetskapen att det han föreslår har fungerat i tidigare projekt. Evidensbaserat.

– Fördelen jag har är att de flesta lärare inte kan läsa planlösningar, så om det behövs kan jag oftast få dem dit jag vill, säger han med glimten i ögat. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Religionsundervisningen får hård kritik

Religionsundervisningen får hård kritik

Forskning

Gammalmodig och exkluderande – forskning riktar hård kritik mot skolans religionsundervisning. Läraren Mikael Bruér känner igen mycket av det som forskningen problematiserar.

Annons
Annons
Hårdare reglerad skolmarknad ger en mer likvärdig skola

Hårdare reglerad skolmarknad ger en mer likvärdig skola

Debatt

Staten bör reglera och finansiera skolan – vinsten ska återinvesteras i verksamheten.
Så vill Robin Smith, styrelseledamot för Lärarnas Riksförbund, göra undervisning och bedömning likvärdig.

Kommentera
Annons
Beslut: Friskolorna får kvotera in nyanlända

Beslut: Friskolorna får kvotera in nyanlända

Nyanlända

Genom en bred politisk överenskommelse ska nyanlända elever kunna gå före i friskoleköerna.
– Det räcker inte. I en sådan extrem situation måste alla skolor ta ansvar, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Fusk: Nationella provet i matte spreds

Fusk: Nationella provet i matte spreds

Fusk

Nationella provet i matematik har spritts via elevers mobiltelefoner, samma dag som provet hålls.

Annons
Annons
Källkritik på schemat – en succé på skolan

Källkritik på schemat – en succé på skolan

Undervisning

På Stenungsunds Montessoriskola har högstadieeleverna källkritik på schemat. Efter positiva reaktioner från både elever och föräldrar hoppas läraren Anna Rosenqvist att fler skolor väljer att följa deras satsning.

Annons
Martin är årets svensklärare

Martin är årets svensklärare

Årets svensklärare

Varje år sedan 1987 delar Svenska Akademien ut priset Årets svensklärare. I år är det Martin Ahlstedt som får äran och prissumman på 50 000 kronor.

Sämre provresultat för elever på friskolor

Sämre provresultat för elever på friskolor

Forskning

Gymnasieelever på kommunala skolor presterar bättre på de nationella proven än elever på friskolor, visar ny forskning från regeringens utvärderingsmyndighet IFAU.

Här ska de nya lektorerna skolas

Här ska de nya lektorerna skolas

Lärarutbildning

Nu är det klart vilka lärosäten som kommer att vidareutbilda forskare till lektorer.

Gymnasiearbete på Nordiska museet och Wikipedia

Gymnasiearbete på Nordiska museet och Wikipedia

Gymnasiet

Nordiska museet öppnar upp arkiven för lärare som vill handleda elever i att skriva kulturhistoriska texter på Wikipedia som del av sitt gymnasiearbete.

Fokusera på lösningen – spara tid

Fokusera på lösningen – spara tid

Arbetssätt

Alexandra Drakdal arbetar lösningsfokuserat i klassrummet.
– Om jag litar på att eleverna kan, istället för att säga vad som är fel, så vill de ju visa vad de kan, säger Alexandra Drakdal, matte- och NO-lärare.

Framtidsvecka alternativ till prao

Framtidsvecka alternativ till prao

Studie- och yrkesvägledning

När kommunens företag backade inför åttornas prao, fick studie- och yrkesvägledaren Margaretha Byhlin idén om en framtidsvecka.
– Om eleverna tog till sig tio procent så fick de en supervecka.

Forskare: Likvärdigheten hotas av dålig skolmiljö

Forskare: Likvärdigheten hotas av dålig skolmiljö

Skolmiljö

Skolmiljön är en viktig del av inlärningen och sänder signaler om elever och lärares värde.
– Det är svårt att se hur likvärdigheten ska kunna nås om den materiella miljön är så olika, säger Pär Isling Poromaa, doktorand vid Umeå universitet.

Här tjänar lärare med leg minst 30 000

Här tjänar lärare med leg minst 30 000

Lönegolv

Kastellskolan i Härnösand inför en lägstalön på 30 000 kronor för alla legitimerade lärare.
– Det är brist på legitimerade lärare och vi vill vara en attraktiv arbetsgivare, säger rektor Malin Schéele.

Studie: Rätt digital teknik lyfter eleverna

Studie: Rätt digital teknik lyfter eleverna

Studie

Rätt använd digital teknik i undervisningen har förbättrat elevernas resultat i årskurs tre, visar en ny studie vid Örebro universitet.

Lärare kan förlora loven med nytt arbetssätt

Lärare kan förlora loven med nytt arbetssätt

Ledighet

40 timmarsvecka och bara fem veckors sommarledigt. Det är ett förslag som snart kan bli verklighet för nyanställda lärare i Växjö kommun. 

LR kongress 2016
Åsa Fahlén tar över som ny ordförande

Åsa Fahlén tar över som ny ordförande

Ny ordförande

Efter en dramatisk omröstning valdes Åsa Fahlén till ny ordförande för Lärarnas Riksförbund på lördagen.
– Jätteroligt. Jag är stolt och ödmjuk över förtroendet, sa hon efter omröstningen på LR:s kongress i Stockholm.

...och nu tar Bo Jansson examen

...och nu tar Bo Jansson examen

Ny ordförande

Han har fått se lärarnas löneutveckling börja ta fart. Men är besviken över att arbetsmiljön och arbetsbelastningen ännu inte blivit bättre. Efter tre händelserika år lämnar Bo Jansson nu ordförandeposten i Lärarnas Riksförbund.
– Jag kommer sakna intensiteten och möjligheten att vara med och påverka, säger han.

Beslutat: Så vill LR förbättra skolan

Lärarnas Riksförbund

Nytt mål för lärarlönerna och ett statligt huvudansvar för skolan. Det är några av de viktigaste besluten som fattades under Lärarnas Riksförbunds kongress som ska göra den svenska skolan bättre.

Lärarna: Viktigaste frågan just nu

Lärarna: Viktigaste frågan just nu

Enkät

Vilken är den viktigaste frågan för lärare och Lärarnas Riksförbund de närmaste åren? Fem kongressdeltagare svarar.

”Det land som inte är vän med sina lärare kommer aldrig att lyckas”

”Det land som inte är vän med sina lärare kommer aldrig att lyckas”

Kongressen

Kunglig invigning av Lärarnas Riksförbunds kongress när prins Daniel hyllade landets lärare i sitt tal: ”Jag vill tacka er för att ni öppnar upp fönster för våra barn mot världen och mot framtiden.”

Lärarlönelyftet under lupp

Lärarlönelyftet under lupp

Lärarlönelyftet

Regeringen ger Statskontoret i uppdrag att utvärdera reformen och se hur den genomförs av huvudmännen. 

Stora brister hos yrkesprogrammen

Stora brister hos yrkesprogrammen

Yrkesutbildning

Lågt lärarstöd och stökigt i klassrummen. Så ser situationen ut på de svenska yrkesprogrammen, enligt Skolinspektionen. 

Befarad fördubbling av it-notan

Befarad fördubbling av it-notan

It-strategin

Skolverkets en-till-en-policy för grundskolan riskerar att bli dubbelt så dyr som beräknat.
– Den största kostnaden blir lärarnas tid, menar Skolverket.

Större pedagogisk erfarenhet hos kommunala rektorer

Större pedagogisk erfarenhet hos kommunala rektorer

Ledarskap

Jobbar du på en kommunal skola? I så fall är chansen större att rektor har pedagogisk högskoleexamen.

Ja till hemliga adresser för lärare

Ja till hemliga adresser för lärare

Hemligt

Kommunalt anställda lärares personuppgifter föreslås bli sekretessbelagda. Lärarnas Riksförbund gör tummen upp.

Utökad satsning på specialpedagoger

Utökad satsning på specialpedagoger

Specialpedagogik

Nu införs statsbidrag för att kommunerna ska kunna anställa fler specialpedagoger. Det är en del i den utökade satsningen på specialpedagogiken.

”Anmärkningsvärt om politikerna inte följer förslagen”

”Anmärkningsvärt om politikerna inte följer förslagen”

Skolkommissionen

Kommissionen är enig om förslagen som lagts fram – nu ligger pressen på politikerna att göra verklighet av dem. ”Förslagen innebär ett stort steg i rätt riktning”, säger Lärarnas Riksförbunds ledamot i Skolkommissionen, Lars Hallenberg.

"Vill ha ännu mer statlig styrning"

Skolkommissionen

Förslagen på hur skolan ska förbättras har presenterats för regeringen. "Jag hade i många avseenden velat se mycket mer", säger läraren Mikael Bruér.

Elever på 100 skolor får betyg från fyran

Elever på 100 skolor får betyg från fyran

Betyg

Försöken med betyg från årskurs 4 inleds nästa höst. ”En sådan här studie kan ju visa vad det egentligen är som ger mest resultat på lärandet”, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Dubbelt så många lärarstudenter behövs

Dubbelt så många lärarstudenter behövs

Lärarbristen

Alldeles för få påbörjar och ännu färre avslutar en lärarutbildning.
– Lösningen finns på högskolan men kanske framför allt i skolan, säger Annika Pontén, avdelningschef UKÄ.

”Kvalitetssäkra undervisningstiden i grundskolan”

”Kvalitetssäkra undervisningstiden i grundskolan”

Debatt

Skolinspektionen ska granska hur skolhuvudmännen lever upp till kravet på garanterad undervisningstid och i förekommande fall vidta åtgärder, skriver Annika Eclund, skolpolitisk talesperson (KD).

Kommentera
”Yrkes-SM är toppen för lärarna”

”Yrkes-SM är toppen för lärarna”

Yrkes-SM

Läraren Jimmy Åkesson är en beundrare av yrkes-SM. Han tror att tävlingsmomenten i skolan är viktiga för att sporra eleverna till att utvecklas.

Forskare: Släpp in eleverna i bedömningen

Forskare: Släpp in eleverna i bedömningen

Bedömning

Eleverna behöver vara del i bedömningsprocessen för att den ska kunna bli formativ på riktigt. Det menar skolforskaren Lisbeth Gyllander Torkildsen.

Nationell skolutveckling
Förslaget: Inför fler karriärsteg för lärare

Förslaget: Inför fler karriärsteg för lärare

Skolkommissionen

Mer statlig styrning, fler karriärsteg för lärare och insatser för integrationen är huvuddragen i Skolkommissionens delbetänkande.

Så resonerar kommissionen om karriärstegen

Så resonerar kommissionen om karriärstegen

Skolkommissionen

Ett professionsprogram ska ge efterlängtad systematik till lärarkarriären, enligt Skolkommissionens delbetänkande.
– Det finns redan en lönespridning, men vi kanske kan upprätta bättre kriterier för den, säger Björn Åstrand, ledamot i Skolkommissionen och dekan för lärarutbildningen i Karlstad.

Delade meningar om Skolkommissionens delbetänkande

Delade meningar om Skolkommissionens delbetänkande

Skolkommissionen

Skolkommissionens delbetänkande om hur den svenska skolan ska förbättras emottogs inte enbart positivt.

Vi lärare vill inte ha mer politiska experiment

Vi lärare vill inte ha mer politiska experiment

Debatt

Det är inte underligt att vanliga lärare tröttnar på diskussionerna om skolan. Diskussionen hoppar från tuva till tuva. Problemet är att det är samma två tuvor, skriver läraren Peter Dahlgren.

Kommentera
Undersökning: Varannan vill förändra friskolereformen

Undersökning: Varannan vill förändra friskolereformen

Undersökning

En ny undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att en majoritet av Sveriges väljare kräver ett nytt skolsystem – 54 procent anser att skolvalet behöver förändras.

Kaos bland lärarna efter nya betygsbeskedet

Kaos bland lärarna efter nya betygsbeskedet

Betyg

Lärare kan nu ha en generösare tolkning vid betygssättning. Men kritikerna menar att det leder till stor förvirring, mindre kunskap och samtidigt växer oron om att alla lärare inte hinner få informationen innan terminsavslutningen.

Läraren: ”Barnen orkar inte längre skoldagar”

Läraren: ”Barnen orkar inte längre skoldagar”

Lågstadiet

Moderaterna i Stockholm vill utöka skoldagarna i lågstadiet för att höja kunskapsresultaten.

De gör moderna språk levande

De gör moderna språk levande

Språklärare

Med en levande undervisning med rollspel, stadsvandringar och mingel ökar lärarna Eva Danielsson och Sofia Källström intresset för tyska språket – och gör samtidigt övergången från högstadiet till gymnasiet lättare.

De blev utsedda till årets yrkeslärare

De blev utsedda till årets yrkeslärare

Yrkeslärare

Under yrkes-SM i Malmö utsågs vinnarna av Årets Yrkeslärare. Vann gjorde Håkan Nilsson, Monica Nilsson och Michael Borgström.

Skolan där eleverna får välja sovmorgon

Skolan där eleverna får välja sovmorgon

Flextid

I tyska Aachen har en gymnasieskola infört flextid för eleverna. De får själva välja om de vill börja klockan åtta eller hellre komma en timme senare.

Lärare positiv till elevers flextid: ”Kräver struktur”

Lärare positiv till elevers flextid: ”Kräver struktur”

Flextid

Språkläraren Rosana Månsson i Ludvika ser både fördelar och fallgropar med ett flextidssystem för elever.

Ljuspunkter när lärare betygsätter skolan

Ljuspunkter när lärare betygsätter skolan

Arbetsmiljö

Allt färre lärare vill byta yrke. Nio av tio lärare tycker att det är arbetsro på lektionerna. Men stressen är utbredd och förtroendet för skolpolitiker fortsatt lågt. Det visar en ny undersökning från Skolverket.

Lärartipsen ska hjälpa studenterna in i klassrummet

Lärartipsen ska hjälpa studenterna in i klassrummet

Lärarstudenter

I boken ”Välkommen in i mitt klassrum” ger läraren Katja Hvenmark-Nilsson tips på hur man tar steget från studierna ut i verkligheten som nyutexaminerad lärare.

Hotat sommarlov för Katrineholms förstelärare

Hotat sommarlov för Katrineholms förstelärare

Semestertjänster

Katrineholms kommun överväger semestertjänster för sina förstelärare. Trots att sommarlovet är i antågande, är det ännu inte bestämt hur det blir.

100 000 i böter för Enköping

100 000 i böter för Enköping

Arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket hotar med vite på 100 000 kronor om Enköpings kommun inte tar tag i arbetsbelastningen på två skolor. 

Yrkesutbildning
Så vill LR förändra yrkesprogrammen

Så vill LR förändra yrkesprogrammen

Ny rapport

Krav på lärarleg och garanterad kompetensutveckling för lärarna, högskolebehörighet till eleverna. Det är några av förslagen i LR:s nya rapport om yrkesutbildningen.

Ministern om rapporten: ”En viktig signal”

Ministern om rapporten: ”En viktig signal”

Ny rapport

Gymnasie- och kunskapslyftsministern Aida Hadzialic välkomnar rapporten ”13 steg mot en framgångsrik yrkesutbildning”.

Pressen på lärarna
Lista: Så många nyanlända elever tog din kommun emot

Lista: Så många nyanlända elever tog din kommun emot

Nyanlända

Flyktingkrisen pressar den svenska skolan. Vare sig lärare eller lokaler räcker till. Men så är det inte överallt. För samtidigt som kommuner som Askersund, Gullspång och Åsele tar emot många barn och ungdomar på flykt, finns det kommuner som tar emot mycket få, till exempel Danderyd, Vaxholm och Vellinge.

 

”Skolor ska inte kunna säga nej”

”Skolor ska inte kunna säga nej”

Nyanlända

Många nyanlända elever på kort tid sätter skolorna under stark press. Men långt ifrån alla.

 

Norbergs kommun: ”Befolkningsökningen är välkommen”

Norbergs kommun: ”Befolkningsökningen är välkommen”

Nyanlända

Norberg är en av de kommuner som under senare år tagit emot flest flyktingar i Sverige förhållande till antalet invånare.

Rektorn: ”Det råder undantagstillstånd”

Rektorn: ”Det råder undantagstillstånd”

Nyanlända

I Askersund samlas alla nyanlända elever i en speciell skola. – Det råder lite av undantagstillstånd här, säger tf rektor Göran Björnståhl på förberedelseskolan Slussen.

Så får de eleverna att komma in i sina klasser

Så får de eleverna att komma in i sina klasser

Nyanlända

Det är viktigt att nyanlända elever snabbt kommer ut i sina ordinarie klasser. – Det är bra för integrationen och språkutvecklingen, säger Viktoria Lundström som är biträdande rektor på Grönkullaskolan i Alvesta.

Anna Kaya: ”Måste satsa mer på fortbildning”

Anna Kaya: ”Måste satsa mer på fortbildning”

Nyanlända

Det stora antalet nyanlända elever ökar trycket på lärarna. – Det behöver satsas betydligt mer på fortbildning och kompetensutveckling av redan yrkesverksamma lärare, säger Anna Kaya på Nationellt centrum för svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.

Så ska lärarna få det bättre

Så ska lärarna få det bättre

Läraryrket

Regeringen utser en utredare som ska komma med konkreta förslag inom fem olika områden.

Trappmodellen ger ökad trygghet i skolan

Trappmodellen ger ökad trygghet i skolan

Arbetsmiljö

Trappstegsmodellen har resulterat i mer ordning och studiero på Murgårdsskolan i Sandviken. De utökade regler som skolan infört mot stökiga elever har gett lärare redskap till att ingripa.

Kumlaanstalten
Skolan bakom murarna på Kumla

Skolan bakom murarna på Kumla

Kumlaanstalten

Björn, Annica och Christian har några av Sveriges mest omskrivna brottslingar som sina elever. Att undervisa på Kumlaanstalten är ett annorlunda lärarjobb – som samtidigt har likheter med det på en vanlig skola. Skolvärlden har fått göra ett unikt besök på anstalten.

Brå: ”Många ser tiden på anstalt som bra för studier”

Brå: ”Många ser tiden på anstalt som bra för studier”

Kumlaanstalten

Utbildning kan underlätta vägen till en vanlig tillvaro efter fängelsestraffet.

”Lärarna är den förlorade pusselbiten”

”Lärarna är den förlorade pusselbiten”

Studie

Suheer Sherif har studerat hur personer med utomeuropeisk bakgrund talar om sin framgångsrika skolgång och lärarens avgörande roll i deras liv. En resa hon själv gått igenom.

Stipendium
Lärarkollegorna fick stipendium till Frankrike

Lärarkollegorna fick stipendium till Frankrike

Stipendium

Ola Landén och lärarkollegan Andreas Lång fick i fjol ett stipendium för att åka till La Rochelle i Frankrike.

Här finns stipendier för lärare att söka

Här finns stipendier för lärare att söka

Stipendium

Varje år delar svenska fonder och stiftelser ut flera miljarder kronor i stipendier. 

Förstelärare kvar även utan statsbidrag

Karriär 

Tranemo kommuns förstelärartjänster permanentas - oavsett om kommunen får bidrag från staten eller inte.

Forskning: Lärare lägger 50 procent på administration

Forskning: Lärare lägger 50 procent på administration

Administration

Allt fler lärare ägnar allt mer av sin arbetstid åt administration, det visar docent Anders Ivarsson Westerberg i sitt forskningsprojekt ”Begravd i papper”.

”Gympaläraren” är ett hån mot lärarkåren

”Gympaläraren” är ett hån mot lärarkåren

Debatt

SVT:s serie ”Gympaläraren” gav tittarna en helt felaktig bild av vad det innebär att undervisa i idrott och hälsa i dag. ”Gympaläraren” glömde helt bort att sätta in fysisk aktivitet i kontexten hälsa och livsstil, skriver debattörerna.

Kommentera
”M:s kovändning kommer resultera i mer avhopp”

”M:s kovändning kommer resultera i mer avhopp”

Debatt

Moderaternas kovändning inom skolfrågan är något som endast kommer att resultera i mer likriktning, fler avhopp och lägre studiemotivation, skriver Christopher Rydaeus, ordförande i Moderat skolungdom.

Kommentera
Marija har ersatt alla böcker med digitala läromedel

Marija har ersatt alla böcker med digitala läromedel

Läromedel

Digitala läromedel har helt ersatt läroböckerna i hennes kurser. Marija Gustafsson använder sig av film, tecknade serier och historier digitalt i undervisningen och har nått resultat och samtidigt dragit ner på arbetsstressen.

Per Måhl om nya betygsförslaget: Inte glasklart

Per Måhl om nya betygsförslaget: Inte glasklart

Bedömning

Betygssystemet ska förbättras. Bland annat ska lärarna få större utrymme att sätta betygen B och D, enligt ett förslag från Skolverket.
– Jag tycker inte att det är glasklart vad de menar, säger Per Måhl, lärare, författare och expert på betygsättning och bedömning.

Skolverket: Därför skickar vi ut facit först i efterhand

Skolverket: Därför skickar vi ut facit först i efterhand

Nationella prov

Många lärare har knappt med tid för att rätta de nationella proven – men Skolverket håller fast vid att bedömningsanvisningarna ska skickas ut i efterhand. ”Minimerar risken för fusk.”

Prisbelönta läraren: Så skapar du rika skoluppgifter

Prisbelönta läraren: Så skapar du rika skoluppgifter

Lärare

Mindre stress för lärarna och ett rikare innehåll för eleverna. Läraren Martin Fernström avslöjar hemligheten till hur man skapar uppgifterna som gör eleverna till riktiga proffs.

Lärare vinnare i moderat skuggbudget

Lärare vinnare i moderat skuggbudget

Skuggbudget

1,2 miljarder till bättre lärarutbildning ­– den viktigaste posten i Moderaternas skuggbudget för skolan.

Bibliotekarien: ”Var tredje skola saknar bemanning”

Bibliotekarien: ”Var tredje skola saknar bemanning”

Bibliotek

Regeringen ska stärka skolbiblioteken med 15 miljoner för att öka skolbibliotekens bemanning. Bibliotekarien Sofia Malmberg ser gåtor med satsningen.

Fritt fram för religiös skolavslutning

Fritt fram för religiös skolavslutning

Skolavslutning

Skolavslutningar i kyrkan ska få ha religiösa inslag, enligt en majoritet i utbildningsutskottet. 

Succé för matematik utanför klassrummet

Succé för matematik utanför klassrummet

Matematik

Att flytta matten ut från klassrummet har ökat elevernas intresse och motivation.
– Eleverna utför matematiken praktiskt utan att direkt ens tänka på det, säger Elisabet Bellander, förstelärare och initiativtagare till satsningen på ”karaktärsämnesmatte”, KaMa.

Reklamkampanj för miljoner ska locka fler lärare

Reklamkampanj för miljoner ska locka fler lärare

Lärarbristen

Regeringen ska locka fler till läraryrket med en reklamsatsning för 21 miljoner kronor.

SETT 2016
Nytt klassrum utvecklade Ingrid som lärare

Nytt klassrum utvecklade Ingrid som lärare

Arbetsmiljö

Har klassrumsmiljön egentligen någon betydelse? Under SETT 2016 berättade läraren Ingrid Palmqvist om hur steget ur det traditionella klassrummet har påverkat hennes professionella utveckling som lärare.

Så arbetar hon med ”21st century skills” i klassrummet

Så arbetar hon med ”21st century skills” i klassrummet

Pilotprojekt

På SETT 2016 presenterades ett konkret klassrumsexempel från SKL:s pilotprojekt om 21st century skills i samarbete med Stockholms universitet.
– Jag har aldrig sett elever i klass åtta jobba så fokuserat och tyst, säger Jenny Hägg, en av de inblandade lärarna.

Vad var bäst på SETT?

Vad var bäst på SETT?

Lärarenkät

Nio lärare berättar vad de tar med sig till sin egen skola efter att ha besökt SETT-mässan i Kista.

Lärarens förslag: Inför en ”examensvecka”

Lärarens förslag: Inför en ”examensvecka”

Nationella prov

Lärare och elever drabbas ofta av att grundskolans nationella prov tar upp alldeles för mycket tid. Nu vill läraren Gustav Forne samla dem under en vecka.

Betygen riskerar att påverkas av obehöriga sfi-lärare

Betygen riskerar att påverkas av obehöriga sfi-lärare

Bedömning

Fler än sex av tio sfi-lärare saknar behörighet. Något som riskerar att påverka bedömningen och betygsättningen av eleverna.

Här finns landets bästa skolor

Här finns landets bästa skolor

Ny jämförelse

SKL har rangordnat landets alla skolkommuner. Vellinge toppar listan, medan Färgelanda hamnar i botten.

Hot och våld

”Tillsätt en ordningskommission för den svenska skolan”

Debatt

Liberalerna avsätter 150 miljoner kronor i sin budget för att tillsätta en ordningskommission. ”En skola som präglas av stök och oordning leder till sämre skolresultat”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet, i en debattartikel.

Kommentera
"Direkt samband mellan stök och lägre resultat"

"Direkt samband mellan stök och lägre resultat"

Kommentar

Efter senaste dagarnas rapporter om hot och våld mot lärare föreslår Liberalerna att riksdagen tillsätter en ordningskommission med uppgift att motverka stöket i skolan.

Autismförbundet: Skolan bryter mot lagen

Autismförbundet: Skolan bryter mot lagen

Rapport

Drygt hälften av grundskoleeleverna med autism stannar hemma på grund av bristande stöd och lika många saknar godkända betyg i svenska, engelska och matematik. Autism- och Aspergerförbundet menar att skolan bryter mot lagen.

Här är lärardialog lösningen på lärarkrisen

Här är lärardialog lösningen på lärarkrisen

Skoldialog

I Uppsala kommun pågår en spännande satsning för att råda bot på den växande lärarbristen. 

Varannan politiker vill ändra fria skolvalet

Varannan politiker vill ändra fria skolvalet

Fria skolvalet

Det fria skolvalet befinner sig i blåsväder. Nästan hälften av landets skolpolitiker vill se inskränkningar för att minska klyftorna mellan skolorna.