Annons
Läraren Daniel Weiland och klass 3-4-5 på Skapaskolan har lektion i gradängen som ryms i en av skolans paviljonger. Från baksidan nås ett krypin under trappen. - Skapaskolan
Läraren Daniel Weiland och klass 3-4-5 på Skapaskolan har lektion i gradängen som ryms i en av skolans paviljonger. Från baksidan nås ett krypin under trappen. Foto: Skapaskolan
Bild 1/2
Peter Lippman sitter på bordet mellan två tätt placerade soffor. Tillsammans utgör de en trygg definierad yta för grupp- eller individuellt arbete. - Emil Hedman
Peter Lippman sitter på bordet mellan två tätt placerade soffor. Tillsammans utgör de en trygg definierad yta för grupp- eller individuellt arbete. Foto: Emil Hedman
Bild 2/2

”Det bästa som finns i ett klassrum är hörn”

Publicerad 31 mars 2015

Den amerikanske arkitekten Peter Lippman har specialiserat sig på lärmiljöer. På besök i Sverige konstaterar han att vi är lika fel ute som de flesta andra länder när vi bygger skolor.

Fakta

Skapaskolan

Skapaskolan är en F-9-skola i Huddinge söder om Stockholm. Peter Lippman är med och tar fram den nya skolbyggnad som ska stå klar 2017, och agerar under tiden bollblank för utvecklingen av miljön i de temporära paviljongerna.

Relaterat

Oavsett om det rör sig om att rita en hel skolbyggnad från grunden eller bara att flytta runt borden i ett klassrum så ska rummet formas utifrån hur människor faktiskt beter sig – inte utifrån hur vi vill att de ska bete sig. Det återkommer Peter Lippman till ofta.

Han tycker att den rådande internationella trenden i lärmiljöer - stora öppna ytor - visar på två saker: Arkitekter saknar kunskap om hur människor lär sig saker, och skolföreträdare saknar kunskap om det rumsliga.

– Det finns många arkitekter som påstår att ”jag kan det här med att definiera ytor och skapa lärmiljöer” fast att de egentligen inte har förstått vad det handlar om. Stora öppna ytor kan se häftigt ut och det känns ”wow”. Men det fungerar inte i en skola i praktiken. Vi behöver tydligt definierade ytor som talar om för oss vad de är till för. För att människor ska kunna fokusera på sin uppgift och ta in kunskap behöver de känna sig trygga. Den känslan skapar vi bäst med hörn, prång och smygar. Det bästa som finns i ett klassrum är hörn, säger han.

Peter Lippman har studerat och designat skolmiljöer i tjugo år. Först i hemlandet USA och numera i Australien, där han har tre olika pågående projekt för tillfället. Han återvänder ofta till de platser han hjälpt till att forma för att ta reda på vad som fungerar och inte. Då intervjuar han personal och elever och studerar på vilket sätt utrymmena används – lärdomar som sedan kan implementeras i nästa byggnad.

2010 släppte han en bok där han skriver om ”evidensbaserad design” i skolan. Begreppet är vedertaget inom sjukvården där man forskat på vilka miljöer som främjar tillfrisknande, och Lippman applicerar samma metod på skolor.

– I skolans värld är det visserligen inte alltid lika tydligt vad som fungerar bra, och det som fungerar på ett ställe fungerar inte automatiskt på nästa. Men det är självklart relevant med forskning även inom skoldesign, säger han.

Under studietiden skulle han ha tre veckors praktik på en skola för att undervisa i arkitektur, men det utvecklades till ett samarbete som höll i sig i fyra år där han samlade på sig mycket kunskap om skolan och om lärande.

Funktionell design och arkitektur ska ta hänsyn till mänsklig natur och neurologisk forskning menar Peter Lippman. Han har själv hela tre stycken bachelor- och två masterexamen inom arkitektur, sociologi, filosofi och psykologi. Sitt examensarbete inom psykologi skrev han om miljöpsykologi – ett område inom psykologi och beteendevetenskap som studerar samspelet mellan människa och omgivning. Invändningen mot stora öppna ytor utvecklar han med en liknelse från djurlivet.

– En antiloop som ska dricka vatten ur ett vattenhål är glad för själva vattnet. Men den är samtidigt på helspänn eftersom den vet att den är helt oskyddad ute i det öppna landskapet, och rovdjur kan dyka upp både i vattnet framför den, på sidorna och bakom den. I grunden fungerar vi människor på samma sätt: ger vi ger oss ut i det öppna känner vi oss mindre trygga. Samma mekanism påverkar exempelvis hur de flesta av oss väljer sittplats på tåget.

Peter Lippman är i Sverige i första hand för att tillsammans med personal och elever arbeta fram lärmiljön på Skapaskolan i Huddinge. Han och en av lärarna träffades på en konferens och började utbyta idéer om lärmiljöer, och nu är han direkt involverad i skolans utveckling. Han är som bäst i färd med att flytta omkring möblerna i klassrummen när Skolvärlden hälsar på. Men han passar även på att besöka så många andra skolor han hinner med, för att studera olika typer av miljöer. Den samlade domen så här långt är rätt hård – i synnerhet mot de skolor som anammat trenden med stora öppna ytor.

– Skolföreträdare kan nog imponeras av ”flashigheten” som arkitekter är duktiga på. Men att bygga snyggt är inte det svåra, det kan alla arkitekter. När sen presentationen och invigningen är avklarad och arkitekten drar vidare till nästa projekt inser personalen att ”den här miljön fungerar inte” och så tvingas de göra justeringar efterhand.

Han är kritisk till sin egen yrkeskår och menar att arkitekter i alldeles för hög utsträckning skapar miljöer för att tillfredsställa sin egen kreativitet och sitt ego. Dessutom menar han att de är för ängsliga för att ifrågasätta trender.

När Peter Lippman inleder ett nytt uppdrag på en skola börjar han med att sätta sig in i den rådande kulturen. Hur fungerar den, och hur kan miljön stötta det? Han ställer mängder med frågor och observerar verksamheten. Samtidigt finns vissa saker som inte förändras mellan projekten.

– Hur lär sig folk? De lär sig individuellt, två och två, och i små grupper. Det är väldigt grundläggande, men det är där jag börjar. Det behövs utrymme för alla dessa former av lärande i klassrummet, och gärna att en yta utanför fungerar som en förlängning av klassrummet, där man kan ägna sig åt exempelvis grupparbete. Där kan jag jobba med glas för att ge läraren möjligheten att hela tiden se vad eleverna ägnar sig åt. Men det får inte bli för mycket, man vill inte känna det som att man sitter i ett akvarium, säger han.

När han i ett projekt först pratar med lärare om vilken sorts rum de vill ha och sedan observerar hur de jobbar på lektionerna så går det inte alltid ihop.

– Jag kan upptäcka att han eller hon i själva verket gör något helt annat. Då måste jag lirka fram vilket beteende rummet ska främja – det beskrivna eller det faktiska.

Han vill att lärarna ska vara med på tåget, men kan också välja att luta sig på vetskapen att det han föreslår har fungerat i tidigare projekt. Evidensbaserat.

– Fördelen jag har är att de flesta lärare inte kan läsa planlösningar, så om det behövs kan jag oftast få dem dit jag vill, säger han med glimten i ögat. 

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Granskning behörighet
Stora skillnader i andel behöriga lärare

Stora skillnader i andel behöriga lärare

Behörighet

I teorin har alla elever rätt till välutbildade och behöriga lärare. I verkligheten är det inte så. I många kommuner är till och med majoriteten av lärarna i engelska, svenska och matematik inte behöriga i det ämne de undervisar i, visar Skolvärldens granskning.

Annons
Annons
Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Fridolin: ”Det ska ha vänt om fem år”

Behörighet

Skillnaderna i andel behöriga lärare är enorm mellan kommunerna. Samtidigt kommer lärarbristen att förvärras.
– Vi har några tuffa år framför oss innan det vänder, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Annons
Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Så vill partierna öka andelen behöriga lärare

Behörighet

Ledamöterna i riksdagens utbildningsutskott svarar på frågan:
Hur vill ni öka andelen legitimerade och behöriga lärare i allmänhet och i socialt utsatta skolor/områden i synnerhet?

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Fokusera på snabba lösningar för nationella proven

Slutreplik

Regeringen borde lägga fokus på att lösa frågetecken och utmaningar för att möjliggöra att digitala prov och extern rättning kan bli verklighet snabbare än 2022, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M).

Kommentera
Annons
Annons
Skolvärlden i Estland
Därför gör Estland Pisa-succé

Därför gör Estland Pisa-succé

Reportage

Vad är det som gör att Estland alltmer tar över rollen som Europas fixstjärna på Pisa-himlen? Skolvärlden besökte en kommunal skola i Tallinn för att ta reda på mer.

Annons
Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Glesbygdsskolor bra på att stötta elever

Forskning

Glesbygdsskolor är bra på att ge elever i behov av stöd en inkluderande lärmiljö trots utmaningar som bristande resurser, få specialpedagoger och ständiga hot om nedläggning. Det visar en ny avhandling.

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Skolor använder kritiserade antimobbningsprogram

Kränkningar

Trots att Skolverket avråder från vissa antimobbningsmetoder som visat sig ha direkt motsatt effekt fortsätter skolor att använda dem.

Våldet fortsätter att öka i skolan

Våldet fortsätter att öka i skolan

Arbetsmiljö

Antalet våldshandlingar i skolan fortsatte att öka under 2016.
– Ingen ska i sitt arbete behöva utsättas för våld eller hot, säger Anders Jansson på Arbetsmiljöverket.

Han får lärarpris för sina fältstudier

Han får lärarpris för sina fältstudier

Prisad

Biologiläraren Lennart Wallstedt drar helst med sig eleverna ut i skog och mark. Nu tilldelas han Kungliga Vetenskapsakademiens lärarpris.

”Vi gör om utan hafs och slarv”

”Vi gör om utan hafs och slarv”

Replik

Regeringen tar fusket på allvar, därför reformerar vi provsystemet utan hafs och slarv, skriver gymnasieminister Anna Ekström i en replik på Skolvärlden debatt.

Kommentera
Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Tidigare rockstjärnan byter jobb – blir lärare

Lärare

Från de stora scenerna runt om i världen till klassrummet.
Den före detta Mando Diao-medlemmen Gustaf Norén har bestämt sig för att utbilda sig till musiklärare.
– De flesta musiker skulle må bra av att vara lärare, säger han till Skolvärlden.

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Ris och ros till Ekströms flyktingförslag

Nyanlända

Gymnasieminister Anna Ekström (S) vill se ett tak för hur många nyanlända elever en kommun ska ta emot, och samtidigt göra det obligatoriskt för alla kommuner och skolor att öppna dörrarna för flyktingbarn.

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Enkät: Lärare utsätts för påtryckningar

Fusk

Nio av tio lärare tycker att de nationella proven är ett viktigt underlag för bedömning. Skolvärlden har tidigare skrivit om elevernas fusk. Här berättar lärare om sina upplevelser.

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

SYV:are – vi behöver samarbeta för ett jämlikt samhälle

Slutreplik

”Vi i Byggnads behöver hjälp med att nå ett jämställt samhälle. Så jag håller fast vid att jag gärna ser att ni SYV:are lyfter frågan om bygg för era kvinnliga elever”, skriver Byggnads ordförande Johan Lindholm i en slutreplik.

Kommentera
”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

”Jag är inte orsaken till att tjejer väljer bort byggbranschen”

Replik

Mitt jobb är inte att leverera någon lösning för Byggnads rekryteringsproblem. Mitt jobb är att tillgodose mina elevers behov av vägledning och förse dem med verktyg för att de ska kunna göra väl underbyggda val inför framtida studier och arbetsliv, skriver studie- och yrkesvägledaren David Spak.

Kommentera
”Regeringen tar inte fusket på allvar”

”Regeringen tar inte fusket på allvar”

Debatt

Digitala prov och central rättning måste komma på plats snarast möjligt för att vi ska komma tillrätta med fusket på de nationella proven, skriver Camilla Waltersson Grönvall, (M) utbildningspolitisk talesperson.

Kommentera
Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Så ska Hans Roslings arv leva vidare genom lärarna

Hans Roslings kunskap ska spridas vidare efter hans död. Nyckeln är Sveriges lärare.
– Vi vill skapa ett material som faktiskt stödjer lärarna i deras dagliga arbete, säger Olof Gränström på Gapminder.

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Sara Bruun: ”Kan inte blunda för betygsinflationen”

Nationella prov

Nio av tio lärare anser att de nationella proven utgör ett viktigt stöd för att bedöma eleverna.
Det visar en undersökning av Lärarnas Riksförbund.
– De nationella proven måste återigen utformas för att kunna utgöra ett ankare för att dämpa betygsinflationen, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Skola stäms efter utebliven handskakning

Skola stäms efter utebliven handskakning

Diskriminering

En kvinnlig lärarvikarie ville inte ta en manlig kollega i hand, och fick sparken. Därför stäms skolan i Arbetsdomstolen.
– Är det omöjligt att skaka hand så måste det accepteras , säger Catharina Niwhede, Lärarnas Riksförbund.

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Forskaren: skolan fokuserar på nyanländas brister

Nyanlända

Skolorna brister pedagogiskt och socialt när det gäller nyanlända elever. Och det är i övergången mellan förberedande och ordinarie undervisning som de största problemen uppstår, visar en ny avhandling från Stockholms universitet.

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

”Rätt lönespridning ger en bättre skola”

Lön

Lönespridningen bland lärare fortsätter att öka, visar Statskontorets senaste undersökning. En höjning som LR:s ordförande Åsa Fahlén tror kommer gagna hela lärarkollektivet.
– Ser man att det finns möjlighet till en god löneutveckling blir yrket också mer attraktivt, säger hon.

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Fredrik valde att återvända till svarta tavlan

Lärarbrist

Sex av tio lärare som lämnat yrket, kan tänka sig att återvända om arbetsmiljön blir bättre.
Fredrik Lannergård gjorde slag i saken – och gick tillbaka till sin gamla arbetsplats.

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Forskaren: Fyra saker en lärare måste kunna

Ny avhandling

Genom intervjuer med VFU-handledare har Jens Gardesten identifierat faktorer som är helt nödvändiga för att klara lärarrollen. Och allt är inte sådant man lär sig på lärarutbildningen.

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

Skolutveckling

Stödet till lärare ska tas till nya höjder. 
Skolverkets lansering av nationella skolutvecklingsprogram ska nu erbjuda fler insatser för en långsiktig och bättre utveckling av landets skolor.
Och lärarna kommer få större rätt att få tid för kompetensutveckling, lovar utbildningsminister Gustav Fridolin.

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Anna Ekström: ”Förstår att lärare känner sig pressade”

Skolplikt

Nu tar Socialdemokraterna ett hårdare grepp om skolan och föreslår bland annat skolplikt fram till 18 års ålder. Men Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, är besviken på det bristande lärarperspektivet.

Lärarnas arbetsmarknad
Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Brist på speciallärare: ”Jag är mycket orolig”

Speciallärare

Det är en stor brist på specialpedagoger och speciallärare i hela landet, visar en ny prognos från Arbetsförmedlingen.
– Jag blir mycket orolig, säger Anna Ekström, gymnasie- och kunskapslyftsminister (S) till Skolvärlden.

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Fler lärare byter jobb mitt under terminen

Arbetsmarknad

Allt fler lärare slutar mitt under pågående termin. Det har lett till en ny situation på arbetsmarknaden och högre lärarlöner.
– Bristen har gjort att man rekryterar ännu tidigare än vad man gjort tidigare, säger Håkan Gustavsson, prognoschef på Arbetsförmedlingen.

Antonia bytte skola mitt under terminen

Antonia bytte skola mitt under terminen

Arbetsmarknad

Lärarbristen har lett till en ny situation på arbetsmarknaden. I dag kan lärarna byta jobb när de vill och nya siffor visar att allt fler lärare slutar mitt under pågående termin.

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Ingångslönen för HK-lärare: 40 000 kronor

Lärarbristen

Nyutexaminerade lärare i hem- och konsumentkunskap ges ingångslöner på 40 000 kronor i månaden. Det här är en stor ämneslärarbrist det talas lite om.

Återvändande lärare
6 av 10 lärare kan återvända till yrket

6 av 10 lärare kan återvända till yrket

Lärarbrist

Sex av tio utbildade lärare kan tänka sig att återvända till yrket. Rimligare arbetsbelastning, större möjlighet att styra över arbetssituationen och högre lön är det som krävs för att få dem att återvända, enligt en undersökning från SCB.

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Fridolin om återvändarna: ”Skolan är prioriterad”

Kommentar

Bättre arbetsmiljö krävs för att lärare ska återvända till skolan, visar SCB:s undersökning.
– Huvudmännen måste rensa i lärarnas arbetsuppgifter, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Trend: Fler kommuner satsar på lärarlöner

Lärarlönelyftet

Fler kommuner gör lokala satsningar på lönelyft för lärare som inte fått ta del av det statliga. Nu storsatsar även Södertälje på lärarlönerna och ger lyft till ytterligare 140 lärare. 
– För att höja våra elever ytterligare är det viktigt att vi är en attraktiv lärarkommun, säger Elof Hansjons, (S) ordförande i utbildningsnämnden.

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Förslag: Strängare regler för religiösa friskolor

Regeringen vill se strängare regler för religiösa friskolor och göra granskningen skarpare.
– Det är svårt att granska frivilligheten i praktiken, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Skärpta krav förbjuder könsuppdelade klassrum

Jämställdhet

Regeringen vill skärpa formuleringarna i läroplanen, för att förbjuda könsuppdelade lektioner.
– Idrottslärare har kompetensen att lägga upp lektionen så att alla elever kan delta, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Var tredje rektor tveksam till karriärreformen

Karriär

Rektorer är mer positiva till karriärlärarreformen än lärarna själva, samtidigt som var tredje rektor fortfarande är negativt inställd. Dessutom är man orolig för att reformen skapar splittring i lärarkåren.
Det visar Statskontorets rapport.

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Stort deltagartryck för Läslyftet bland lärarna

Läslyftet

Många lärare vill delta i Läslyftet det kommande läsåret.
Trycket är så stort att bidraget på 86 miljoner kronor inte har räckt till alla som har sökt.
– Det är en jättebra fortbildning. Jag fick nya idéer och tankar i mitt sätt att undervisa, säger Maria Eriksson, lärare i svenska och hem- och konsumentkunskap som deltog i Läslyftet i fjol.