Fridolin: ”Det behövs fler vuxna i skolan”

Under det senaste decenniet har lärare efter lärare vittnat och larmat om att en allt större del av deras arbetstid går åt till annat än undervisning och vad som där hör till. Samma sak har framförts av lärarorganisationer, myndigheter och forskare.

– Ska man komma till rätta med detta, och se till att lärarna får ägna mer av sin tid åt det som skapar kvalitet i undervisningen, behöver man systematiskt gå igenom och försöka plocka bort tidstjuvar och se vilka arbetsuppgifter som kan läggas på andra än lärarna, säger Gustav Fridolin.

Det kostar pengar?

– Ja, det kostar pengar och kräver att det anställs fler i skolan. Det var också en av anledningarna till att vi, när vi gjorde personalinvesteringarna för de tidiga åren, klargjorde att pengarna kunde gå till lärare, men också till personal som gör att lärarna får mer tid för sitt jobb. På samma sätt gör vi rätt stora investeringar i bland annat elevhälsa och specialpedagogisk kompetens.

Men ni är inte i närheten av att kompensera för alla de vuxna som har försvunnit från skolan under de senaste 20–30 åren?

– Nej. När vi tog över arbetade ungefär 10 000 färre i skolan än vad det gjorde 2006. Lärartätheten var dock på ungefär samma nivå. Det var andra grupper som minskat. Med färre medarbetare är det de som är kvar som får göra jobbet.

– Vi behöver anställa fler personer i skolan, till exempel lärarassistenter, men också se var vi har gått för långt i kontroll och i stället övergå i ett mer tillitsbaserat ledarskap. Det är också anledningen till att vi exempelvis minskar antalet nationella prov och ändrar reglerna för särskilt stöd.

Är inte risken stor att fler vuxna i skolan leder till att lärarnas undervisningstid utökas, att de helt enkelt får fler elever?

– Just nu tror jag att många lärare upplever att det riskerar att hända därför att antalet elever i skolan växer väldigt snabbt samtidigt som vi har en stor lärarbrist. Men vi ska inte öka arbetsbördan på en yrkeskår som redan i väldigt stor utsträckning är stressad och där vi har bland de högsta sjukskrivningstalen. Jag tillhör dem som i stor utsträckning vill värna för- och efterarbetstid, alltså då du har möjlighet till reflektion och utveckling.

Hur ska det gå till i praktiken?

– Jag tror att det i det här sammanhanget är viktigt med starka fackliga företrädare. I dag definieras tydligt antalet timmar i den enskildes tjänst och i praktiken, i och med att det ligger i schemat, antalet undervisningstimmar. Men det andra som en lärare ska göra, och som i bästa fall ska vara fokuserat på att skapa kvalitet i undervisningstimmarna, är inte lika tydligt definierat, vilket lätt leder till att andra arbetsuppgifter äter upp tid för förberedelser och möjligheter att utveckla undervisningen. Arbetsgivare och fack måste tydligare definiera den här tiden.

– Den svenska skoldebatten bör handla om hur lärarna ska få mer tid till sin kärnverksamhet. Får lärarna tid att skapa kvalitet i undervisningssituationen och tid att möta varje elev, då har vi helt andra förutsättningar att ge eleverna det som de behöver för att klara målen.