”Det får inte bli en räddhågsenhet i skolan”

Gymnasieläraren Åsa Fahlén fick en hektisk avslutning på vårterminen. Vid sidan av att hålla lektioner, rätta de sista proven och sätta betyg på sina elever på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg valdes hon på kongressen i maj också till ny ordförande för Lärarnas Riksförbund.

– Jag är stolt och ödmjuk över det förtroende som har visats för mig. Det ska bli roligt att tillsammans med alla kloka och engagerade lärare och studie- och yrkesvägledare runt om i landet leda förbundet in i framtiden, säger hon..

Varför började du engagera dig fackligt?

– Jag tror att det från grunden handlar om ett rättvisedriv och om att kunna vara med och förändra. Ensam är svag, tillsammans blir vi starkare. Även om jag för egen del har kunnat stå upp och förhandla om ny lön, så kan inte alla kan det.  

Yrkets attraktivitet, arbetsvillkor och lön är de viktigaste frågorna för henne att driva hårt från start. Hon säger att arbetet med lönepatrullerna är mycket viktigt.

– Vad gäller lönen har det hänt saker på nationell nivå, men inte överallt. Staten har – genom regeringens lärarlönesatsning – tagit sin del av ansvaret. Jag kommer nu att ligga på kommuner och friskolor i hela landet, så att de tar det ansvar för att uppgradera läraryrket som har försummats i så många år, säger hon och fortsätter:

– Den statliga lärarlönesatsningen gick inte till vux-lärare och studie- och yrkesvägledare och där måste vi också fortsätta att ligga på.

Vilken blir skillnaden mellan ditt och Bo Janssons sätt att leda LR?

– Det är svårt att säga. Jag hoppas att jag kan fortsätta med det som Bosse har varit väldigt bra på, det vill säga att knyta kontakter, skaffa förståelse för våra frågor hos andra fackförbund och ha bra kommunikation med regeringen och riksdagspartierna. Jag vill fortsätta det arbetet.

Det är lärare och skolledare som sätter ramarna i skolan. 

Några förändringar blir det väl?

– En stor och svår utmaning att ta tag i är karriärsystemet, som på många håll gjort det jobbigt för lärarna. Samtidigt går det inte att säga nej till de här pengarna, även om de ibland sår split i kollegiet.

Går det att komma runt?

– Jag hoppas det. Det var en hel del motioner på kongressen om att rektorer inte ensamma ska kunna sätta lön. Det finns en viss kritik mot den individuella lönesättningen. Ett sätt att kompensera för den är att utveckla karriärsystemet med trappsteg som man själv kan påverka genom fortbildning, erfarenhet och kompetens. Så att det blir individuell lönesättning inom vissa steg, där erfarenhet ska räknas med. 

Hon tillägger:

– Vi ser ganska mycket av att om man kommit upp i en viss ålder och lön, så avstannar utvecklingen. I dag förlorar man livslönemässigt på alla typer av lärarutbildningar och det är förkastligt i ett land som ska leva på kunskap. 

Den senaste tiden har frågan om hot och våld i skolan och en press på lärare att sätta höga betyg fått stor uppmärksamhet i svenska medier.

Åsa Fahlén menar att en ökad status för lärarna skulle stärka dem i det dagliga arbetet. Hon vill att lärarna ska känna ett starkare mandat i sin yrkesutövning och poängterar att rektorer måste backa upp sina lärare, samtidigt som skolcheferna ska stå upp för rektorerna.

– Lärare och skolledare är de som sätter ramarna i skolan. Det är inte bra om det blir en räddhågsenhet i skolan. 

Spelar det fria skolvalet någon roll vad gäller det?

– Om en förälder vill ta sitt barn och flytta det till en annan skola för att det inte fått ett tillräckligt högt betyg, då drabbar det skolans ekonomi jättemycket. På gymnasiet, där jag jobbar, räknar man av skolpengen varje månad. Ryckigheten är dålig och sätter en press, kanske på att vara snällare med betygen och det är helt fel.

Hur går det att komma åt?

– Vi beslutade på kongressen att vi vill begränsa det fria skolvalet. Jag är inte helt hundra på hur det ska göras, men vi har ett förslag om att det skulle kunna gå att begränsa skolvalet till förskoleklass, årskurs 4, 7 och gymnasiet. Det går att byta utöver det om man har skäl, som om man ska flytta, men det ska inte gå att hela tiden ”shoppa runt”. 

Är allmänhetens bild av skolan och läraryrket för negativ?

– Svår fråga. Vi har ibland beskyllts för att svartmåla skolan, men jag tycker att det är lite orättvist. Vill man förbättra något måste man titta på det som inte fungerar. Jag tror att allmänhetens syn har förändrats så till vida att det är fler som ser att vi måste satsa på skolan och ge lärarna större chans att göra det de ska. Eller att du som studie- och yrkesvägledare har tusen elever att vägleda – det fungerar inte. 

Hur känns det att sluta undervisa?

– Det är en av de sakerna som gjorde att jag var lite tveksam till att acceptera en nominering. Jag tycker genuint att det är väldigt, väldigt roligt att vara lärare.