Annons
Åsa Fahlén har tagit över som ny ordförande för Lärarnas Riksförbund. Foto: Magnus Fond

”Det får inte bli en räddhågsenhet i skolan”

Publicerad 23 juni 2016

Fakta

Det här är Åsa Fahlén

  • Ålder: 48.
  • Bor: Göteborg.
  • Familj: Man, två barn.
  • På fritiden: Tränar, umgås med familj och vänner. ”Jag är en
  • social typ!”
  • Bakgrund: Är gymnasie-lärare i samhällskunskap och historia sedan 1997. Har parallellt med lärarjobbet de senaste åren suttit i förbundsstyrelsen och varit vice ordförande för Lärarnas Riksförbund i Göteborg.

Fakta

Åsa Fahlén om de fyra viktigaste besluten på LR:s kongress

1. Alla medlemmar ska kunna påverka förbundet

– Det handlar både om att vi som förbund ska ha möjlighet att ge medlemsservice oavsett var man arbetar, men också om att alla medlemmar ska få ett demokratiskt inflytande. Det är en jätteviktig fråga. Det fanns en stor enighet på kongressen att det är nödvändigt att göra något åt detta.

2. Andra yrkesgrupper ska avlasta lärarna

– Tanken med lärarassistenter är att lärarna ska få mer tid att ägna sig åt undervisningen och det som hör därtill. Men det finns en farhåga om att lärarna får mer undervisningstid om lärarassistenter införs. Och då blir det inte mer tid för varje elev. Används detta rätt kan det bli bra, används det fel är det förkastligt.

3. Nytt mål för lärarlönerna

– Lönespridningen inom lärar- och studie- och yrkesvägledarkollektivet är inte särskilt stor. Saco, som vi ingår i, har mål för sin lönespridning och vi antog på kongressen ett mål på 100 procent, vilket innebär att löneutvecklingen ska vara ganska stor under yrkeslivet. Det handlar också om att man själv ska kunna påverka sin lön genom ett karriärsystem och att erfarenhet räknas.

4. Staten ska ta huvudansvar för skolan

– Det är det nya, moderna huvudmannaskapet som vi pratar om, med en statlig finansiering och reglering. Att det inte är den dubbla styrningen som finns i dag, där staten har sina direktiv och kommunerna sätter upp egna mål och vill vara med och bestämma. Då är det nästan som att man har två huvudmän att förhålla sig till, vilket bidrar till en ökad arbetsbelastning och en osäkerhet.

Relaterat

Hon går direkt från klassrummet till maktens korridorer. För Lärarnas Riksförbunds nya ordförande Åsa Fahlén är läraryrkets attraktivitet en avgörande framtidsfråga – och då måste lönerna upp. 
– Arbetsgivarna vill gärna satsa på de unga och nya och det är viktigt, men de som har jobbat i 10–20 år befinner sig i dippen av hängmattan vad gäller löneutvecklingen – och det är förödande, säger hon.

Gymnasieläraren Åsa Fahlén fick en hektisk avslutning på vårterminen. Vid sidan av att hålla lektioner, rätta de sista proven och sätta betyg på sina elever på Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg valdes hon på kongressen i maj också till ny ordförande för Lärarnas Riksförbund.

– Jag är stolt och ödmjuk över det förtroende som har visats för mig. Det ska bli roligt att tillsammans med alla kloka och engagerade lärare och studie- och yrkesvägledare runt om i landet leda förbundet in i framtiden, säger hon..

Varför började du engagera dig fackligt?

– Jag tror att det från grunden handlar om ett rättvisedriv och om att kunna vara med och förändra. Ensam är svag, tillsammans blir vi starkare. Även om jag för egen del har kunnat stå upp och förhandla om ny lön, så kan inte alla kan det.  

Yrkets attraktivitet, arbetsvillkor och lön är de viktigaste frågorna för henne att driva hårt från start. Hon säger att arbetet med lönepatrullerna är mycket viktigt.

– Vad gäller lönen har det hänt saker på nationell nivå, men inte överallt. Staten har – genom regeringens lärarlönesatsning – tagit sin del av ansvaret. Jag kommer nu att ligga på kommuner och friskolor i hela landet, så att de tar det ansvar för att uppgradera läraryrket som har försummats i så många år, säger hon och fortsätter:

– Den statliga lärarlönesatsningen gick inte till vux-lärare och studie- och yrkesvägledare och där måste vi också fortsätta att ligga på.

Vilken blir skillnaden mellan ditt och Bo Janssons sätt att leda LR?

– Det är svårt att säga. Jag hoppas att jag kan fortsätta med det som Bosse har varit väldigt bra på, det vill säga att knyta kontakter, skaffa förståelse för våra frågor hos andra fackförbund och ha bra kommunikation med regeringen och riksdagspartierna. Jag vill fortsätta det arbetet.

Det är lärare och skolledare som sätter ramarna i skolan. 

Några förändringar blir det väl?

– En stor och svår utmaning att ta tag i är karriärsystemet, som på många håll gjort det jobbigt för lärarna. Samtidigt går det inte att säga nej till de här pengarna, även om de ibland sår split i kollegiet.

Går det att komma runt?

– Jag hoppas det. Det var en hel del motioner på kongressen om att rektorer inte ensamma ska kunna sätta lön. Det finns en viss kritik mot den individuella lönesättningen. Ett sätt att kompensera för den är att utveckla karriärsystemet med trappsteg som man själv kan påverka genom fortbildning, erfarenhet och kompetens. Så att det blir individuell lönesättning inom vissa steg, där erfarenhet ska räknas med. 

Hon tillägger:

– Vi ser ganska mycket av att om man kommit upp i en viss ålder och lön, så avstannar utvecklingen. I dag förlorar man livslönemässigt på alla typer av lärarutbildningar och det är förkastligt i ett land som ska leva på kunskap. 

Den senaste tiden har frågan om hot och våld i skolan och en press på lärare att sätta höga betyg fått stor uppmärksamhet i svenska medier.

Åsa Fahlén menar att en ökad status för lärarna skulle stärka dem i det dagliga arbetet. Hon vill att lärarna ska känna ett starkare mandat i sin yrkesutövning och poängterar att rektorer måste backa upp sina lärare, samtidigt som skolcheferna ska stå upp för rektorerna.

– Lärare och skolledare är de som sätter ramarna i skolan. Det är inte bra om det blir en räddhågsenhet i skolan. 

Spelar det fria skolvalet någon roll vad gäller det?

– Om en förälder vill ta sitt barn och flytta det till en annan skola för att det inte fått ett tillräckligt högt betyg, då drabbar det skolans ekonomi jättemycket. På gymnasiet, där jag jobbar, räknar man av skolpengen varje månad. Ryckigheten är dålig och sätter en press, kanske på att vara snällare med betygen och det är helt fel.

Hur går det att komma åt?

– Vi beslutade på kongressen att vi vill begränsa det fria skolvalet. Jag är inte helt hundra på hur det ska göras, men vi har ett förslag om att det skulle kunna gå att begränsa skolvalet till förskoleklass, årskurs 4, 7 och gymnasiet. Det går att byta utöver det om man har skäl, som om man ska flytta, men det ska inte gå att hela tiden ”shoppa runt”. 

Är allmänhetens bild av skolan och läraryrket för negativ?

– Svår fråga. Vi har ibland beskyllts för att svartmåla skolan, men jag tycker att det är lite orättvist. Vill man förbättra något måste man titta på det som inte fungerar. Jag tror att allmänhetens syn har förändrats så till vida att det är fler som ser att vi måste satsa på skolan och ge lärarna större chans att göra det de ska. Eller att du som studie- och yrkesvägledare har tusen elever att vägleda – det fungerar inte. 

Hur känns det att sluta undervisa?

– Det är en av de sakerna som gjorde att jag var lite tveksam till att acceptera en nominering. Jag tycker genuint att det är väldigt, väldigt roligt att vara lärare.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Annons
Annons
Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera
Annons

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Annons
Annons

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Annons
Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men nästan nio av tio lärare får varken ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

I spåren av #MeToo

#ickegodkänt – här är lärarnas berättelser om övergreppen

#ickegodkänt

Tafsande vårdnadshavare och skolledare som fingrar under kjolen. Över 15 000 kvinnliga lärare samlas i uppropet #ickegodkänt. Här är deras berättelser om sexuella trakasserier, tystnadskultur och övergrepp inom skolans värld.

Efter lärarnas berättelser: ”Trodde inte det var så illa”

#ickegodkänt

Lärarnas berättelser om sexuella trakasserier och övergrepp rör upp känslor över hela skol-Sverige. 
– Hårresande berättelser. Så här illa trodde jag inte att det såg ut, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Övergrepp i skolan är vanligare än vad många tror”

#ickegodkänt

Över 15 000 lärare och annan skolpersonal deltar i uppropet #ickegodkänt. Deras berättelser handlar om sexuella trakasserier och övergrepp i skolans värld.
– Nu får det vara nog, det måste upp till ytan, säger Sofia Lundström, lärare och en av initiativtagarna till #ickegodkänt.

Efter #tystiklassen: ”Behövs nya skrivningar i läroplanen”

#tystiklassen

1 700 elever från grundskolan och gymnasiet deltar i uppropet #tystiklassen. Läraren Malin Appeltofft tycker att det är hög tid att börja agera för en skola som är fri från sexuella trakasserier.

Fem tips: Så arbetar du med #MeToo i undervisningen

#MeToo

Lärarna uppmanas prata om #MeToo och sexuella trakasserier i klassrummet. Men många är obekväma med att lyfta ämnet i undervisningen.
Läraren Annika Sjödahl delar med sig av konkreta tips och lektionsuppgifter till andra pedagoger som vill lyfta det normkritiska arbetet i klassrummet.

”Vifta inte bort trakasserier i skolan som en jargong”

Debatt

”Ingen ska behöva må dåligt i skolan. Jag vill se är ett tydligt, landsomfattande ställningstagande från skolan där de fördömer och inleder ett omfattande arbete mot kränkande beteende, mot mobbing”, skriver barnboksförfattaren Björn Augustson.

Kommentera

LR och facken i upprop mot sexuella trakasserier

#InteFörhandlingsbart

I ett gemensamt upprop samlas Lärarnas Riksförbund och fackförbunden för att protestera mot sexuella övergrepp och trakasserier som kvinnor har fått utstå inom fackföreningsrörelsen.

”Machokulturen förtjänar att belysas i skolan”

#MeToo

Hashtagen #MeToo sköljer över världen och sätter fingret på mäns övergrepp mot kvinnor. På LBS Kreativa gymnasiet jobbar en klass på 24 teknik-killar med att utforska mansnormer och machokultur.

Lärare får egna pengar till fortbildning

Fortbildning

Vid årsskiftet får varje lärare i Lund 1 200 kronor att lägga på fortbildning utifrån egna behov.
– Vi har jobbat för detta länge, säger Robert Jivegård, ordförande LR Lund.

Så mäts hur bra eller dålig en skola är

Förädlingsvärde

Är det rättvist att tala om en framgångsrik skola utifrån elevernas meritvärden och slutbetyg? Nej, säger till exempel skoldebattören Åsa Melander. I stället förespråkas mätinstrument som riktar fokus mot vilken kunskap skolan faktiskt tillfört – ett förädlingsvärde. 

Virtuell praktik ska hjälpa lärare att bli bättre ledare

Forskning

Snart ska lärarstudenter få uppleva hur det är att hålla i undervisningen innan de kommit ut i klassrummet – med hjälp av virtuell praktik.
– Vi tror stenhårt på att det här kommer att ge bra träning och effekt, säger forskaren Marcus Samuelsson.

Metoden räddar eleverna i riskzonen

Läraren och Skolverket-experten Johanna Bogfors ligger bakom en unik metod som har förbättrat skolresultaten avsevärt och gjort att fler elever går ut gymnasiet. Hon kallar det att sprida ”skolkärlek”.

Därför avgår chefen för skolforskningen i protest

Forskning

Skolforskningsinstitutets första myndighetschef, Lena Adamson, avgår i protest mot regeringens bristande stöd.
För Skolvärlden förklarar hon bakgrunden till avhoppet.

Elever i krismöte med politikerna om tidigt stöd

Åtgärdsgarantin

Regeringens så kallade Läsa-skriva-räkna-garanti ser ut att inte bli verklighet. Därför bjöd Sveriges Elevråd (Svea) in utbildningsutskottet till ett krismöte.
– Vi får många berättelser från elever om hur stödet uteblir vilket leder till stress, psykisk ohälsa och att många tappar motivationen, säger Jakob Amnér, vice förbundsordförande för Svea.

”Problemet kvarstår: Modersmålslärare diskrimineras”

Slutreplik

Modersmålsläraren Sebüktay Kaans svar till Skolverket: ”Modersmålslärare diskrimineras, missgynnas och kränks.”

Kommentera

Nu tar fler nyanlända snabbspåret till läraryrket

Snabbspår

Snabbspåret vid Umeå universitet har blivit en succé för nyanlända lärare. Den första gruppen har avslutat utbildningen – och redan nu har en fjärdedel fått vikariatjobb.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons