”Det finns en naiv inställning”
En ny bok går till grunden med vad digitaliseringen av skolan egentligen innebär.
Bakom står läraren och forskaren Tomas Kroksmark tillsammans med andra lärare och forskare.
– Skolan och forskare ska närma sig varandra. Vi forskare ska inte grötmyndigt åka ut till skolorna och berätta hur saker ska vara, säger han.
För Tomas Kroksmark är det självklart att se ett digitalt klassrum inom en ganska snar framtid.
– Om bara några år så kommer de här olika digitala lösningarna finnas i varenda kommun, säger han – men ser samtidigt problem.
– Det som jag har märkt genom de här projekten vi har i boken är att det är alldeles för många skolor och kommuner som anser att det räcker att bara dela ut några ”paddor” till eleverna och så löser sig resten automatiskt. Så enkelt är det ju inte, utan här måste man ha vissa grundläggande principer för användande klart för sig.
Enligt Tomas Kroksmark finns också en grupp lärare som inte är vänligt inställda till den digitala utvecklingen och en-till-en-tänket.
– Jag är själv 60 plus, och ofta när jag pratar med andra lärare i min ålder så säger många att de tänker sluta den dagen datorn kommer in i klassrummet. Det här upplevs som ett fruktansvärt hot hos vissa lärargrupper som har gedigna ämneskunskaper och som har lagt upp undervisningen efter målen. Nu kommer det här kreativa, innovativa och samtidigt livsfarliga verktyget in i skolan. Det här måste man också diskutera.
I boken ”Den trådlösa pedagogiken” tar Tomas Kroksmark och hans medförfattare upp olika problematiker och lösningar när det gäller en-till-en.
– Vi har försökt göra analyser av vad som kan gå fel, hur man ska tänka – och även ge lite goda råd, även om det här inte är någon tipskatalog riktigt.
Det allra största problemet för skolorna är att satsningarna som görs inte är genomtänkta.
– Det finns en naiv inställning till att det här kommer lösa alla problem, samtidigt som det finns många lärare som tycker att det här är en obehaglig utmanare.
Bakom boken står, förutom Tomas Kroksmark, tre lärare som gjort empiriska studier, en forskare som skrivit om bildningsbegreppet och två lärare som läser på masters-nivå.
– Skolan och forskare ska närma sig varandra. Vi forskare ska inte grötmyndigt åka ut till skolorna och berätta hur saker ska vara. I och med den nya skollagen om att skolan ska vila på vetenskapligt grund så måste lärarna vigas in i det hela