”Det här är att bygga skolutveckling på riktigt”

I mitten av 2015 gav regeringen Skolverket i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram för att få en långsiktig och kvalitetssäkrad professionsutveckling i skolan. Förändringar som lägger grunden för en jämlik skola med fokus på kunskap och bildning.

Genom de nationella skolutvecklingsprogrammen erbjuder nu Skolverket stöd till huvudmän och skolor för att de ska kunna förbättra undervisningen och den pedagogiska verksamheten.

Under fredagen samlades utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och Kjell Hedvall, enhetschef på Skolverket, under ett seminarium för att ge fler och tydligare besked om skolutvecklingsprogrammen.

Stödet kommer att finnas i form av insatser under ett eller flera av de åtta nationella skolutvecklingsprogrammen: ”Bedömning och betyg”, ”Digitalisering”, ”Elevhälsa och barns omsorg”, ”Kunskaper och värden”, ”Nyanlända och flerspråkiga barns och elevers lärande”, ”Skola och arbetsliv samt vidare studier”, ”Styrning och ledning” och ”Systematiskt kvalitetsarbete”.

Det hela är upplagt för att passa alla skolor. I och med att man kan plocka insatser från olika program kan man därför bygga ihop sin egen struktur på skolorna eller hos huvudmannen.

– Detta för att hitta ett sätt som passar hur man har det just där man är. Ju mer systematiskt skolor och huvudmän kan arbeta med att kombinera insatser av olika slag, desto bättre är det, säger Kjell Hedvall.

På Skolverkets webbplats finns det redan insatser som erbjuds inom skolutvecklingsprogrammet. Under 2017 kommer antalet insatser att byggas på.

– Det kommer att presenteras eftersom. Just nu jobbar vi med några saker som systematiskt kvalitetsarbete i skolan, elevhälsa och god undervisnings- och studiemiljö, säger han.

Utbildningsminister Gustav Fridolin:

– Redan nu finns det ganska mycket eftersom vi har samlat sånt som byggts upp tidigare och är även på väg att lägga upp nya saker så som digitalisering. Mycket finns redan tillgängligt. Jag tror ungefär att hälften av de som man anmäler här är på väg ut under 2017 eller 2018, sedan ska väl inte omfattningen vara så mycket större, säger han till Skolvärlden.

Skolverket menar att man tidigare har haft en situation där man erbjudit oerhört många olika utvecklingsinsatser till skolor och till huvudmän, lärare och rektorer. Men med skolutvecklingsprogrammen ska detta systematiseras på ett bättre sätt.

– Det är inte frågan om att vi ska avsluta alla pågående insatser, utan vi ska förvalta dem. Tidigare har det varit en del kortsiktiga utvecklingssatsningar som regeringen tagit initiativ till, och de har upphört efter att uppdraget har slutredovisats.

Det här ger Skolverket möjlighet att fortsätta arbeta med det som varit framgångsrikt, menar Kjell Hedvall.

– Matematiklyftet kommer vi att ta hand om inom ramen för skolutvecklingsprogrammen. Samma gäller läslyftet. Tanken är att vi kommer att ha hela vårt utbud av insatser samlade inom skolutvecklingsprogrammen. I alla fall så många som möjligt, det tror vi underlättar för lärare och skolledare.

Det här är att bygga skolutveckling på riktigt

Gustav Fridolin är inte orolig för att det ska bli överväldigande för huvudmännen, skolorna och lärarna.

– Det handlar inte om att varje lärare ska behöva göra sin egen analys utan det handlar om att varje huvudman och varje skola måste ha ett systematiskt kvalitetsarbete. Där man själv analyserar vad man själv behöver stöd i, snarare än att man sitter här och säger det här behöver de nog. Det ska bygga på den egna analysen, säger han.

– Det är väldigt tydligt att Skolsverige är i steget att utveckla den här analysförmågan och många har kommit väldigt långt. Men det har saknats statlig infrastruktur för att stödja vad det är när vi har gjort analysen.

Han fortsätter:

– Det här är att bygga skolutveckling på riktigt. Det är insatser som kan göra stor nytta i sig. Vi tar ett mycket större nationellt ansvar för lärarens rätt att utvecklas.

Finns det några farhågor inför införandet de nationella skolutvecklingsprogrammen?

– Nej det finns det inte. Jag skulle snarare säga att vi nu tydliggör till exempel vilken tid som en sådan här fortbildning innebär. Det ställer krav på arbetsgivarna att faktiskt prioritera, snarare än att man säger: ”nu ska alla göra allt”. Dels får du som lärare mycket större rätt att få din tid för kompetensutveckling.