bwetyg

”Det saknas politiskt intresse”

Skolreformen om komvux behöver moderniseras, menar experter Skolvärlden talat med.

Komvux uppdrag är att hjälpa dem som står längst från arbetsmarknaden och dem med lägst utbildning. Nio av tio elever som går på den grundläggande nivån har utländsk bakgrund. De allra flesta på komvux är kvinnor, ungefär två tredjedelar. Under hela 2000-talet har resultaten kraftigt försämrats. Det gäller såväl utlandsfödda, som svenskfödda, män som kvinnor. Andelen icke godkända ökar och andelen med högsta betyg minskar. Detta trots att de elever som går på komvux har bättre utbildning än tidigare.

– Det kan vara så att komvux har problem att möta sin elevsammansättning på grund av att elevgruppen är så heterogen, säger Pontus Bäckström, utredare på Lärarnas Riksförbund.

– Elever som tidigare sökte sig till komux var ofta väldigt motiverade och hade framförallt språket. De hade andra förutsättningar att klara studierna. Nu har det skett en massiv ökning av utlandsfödda elever och tittar man på hur resultaten sjunker är det rimligt att anta att komvux har haft svårt att möta dessa elever. Det är andra utmaningar och förutsättningar, menar Pontus Bäckström, som tror att skolformen helt enkelt inte riktigt hunnit med att förändras i takt med verkligheten.

På komvux var 1998, 59,8 procent av eleverna på den grundläggande nivån utlandsfödda. 2010 hade den siffran ökat till 88,8 procent. Men ökningen gäller även på den gymnasiala nivån, där det skett en fördubbling, från 16,3 procent till 30,1 procent.

Statens utredare av komvux, Geoff Erici, menar att det krävs en kompetensutveckling bland lärarna på komvux, mycket beroende på att andelen utlandsfödda elever har ökat så kraftigt.

– För lärarna innebär detta att man har fått en helt ny målgrupp. Frågan som kommunerna måste ställa sig är om lärarna på komvux har den kompetens som behövs.

Han tycker att lärarna på komvux – och framför allt de som undervisar på grundläggande nivå – ibland glöms bort när det kommer till vidareutbildning och kompetenshöjande åtgärder.

– Min personliga uppfattning är att vuxenutbildning på grundläggande nivå och på särvux är de skolformer som är mest glömda och minst prioriterade i det här landet. Det finns inget stort politiskt intresse för den skolformen, varken nationellt eller lokalt, säger Geoff Erici.

Det politiska ointresset kanske också avspeglas i att antalet elever, som sjunkit varje år sedan år 2000, nu ligger på ungefär samma antal som innan kunskapslyftet på 1990-talet, cirka 150 000 elever. Elevantalet har i stort följt de riktade statsbidrag som utgått under åren. 

Utbildnings-bakgrund 2010

Folkskola
Svenskfödda: 0,7 %
Utlandsfödda: 8,9 %

Grundskola
Svenskfödda: 22,4 %
Utlandsfödda: 11,8 %

Tvåårigt gymnasium
Svenskfödda: 20 %
Utlandsfödda: 18,3 % 

Gymnasium mer än två år
Svenskfödda: 47,6 %
Utlandsfödda: 19,2 %

Högskole­utbildning
Svenskfödda: 8,6 % 
Utlandsfödda: 33,3 %

Uppgift saknas
Svenskfödda: 0,7%
Utlandsfödda: 8,3%

 

 

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm