Det svenska forskningsfiaskot
Internationella undersökningar visar att svenska elever halkar efter – och att många av de pedagogiska metoder som används i svenska skolor inte är effektiva.– Dessutom är det under en tiondel av de pedagogiska avhandlingarna som handlar om metoder som främjar elevers inlärning och utveckling, säger Knut Sundell, docent i psykologi och socialråd vid Socialstyrelsen.
1. Strukturerad utvärdering av enskilda lärare
2. Lärare får video-feedback på sin undervisning.
3. Snabbare undervisning för snabba elever.
4. Insatser som minskar störande beteenden i klassrum.
5. Omfattande stöd till elever med inlärningssvårigheter.
6. Feedback från lärare till elev.
7. Goda relationer mellan elever och lärare.
8. Undervisning utspridd i tiden (ej blockundervisning).
9. Meta-kognitiva strategier för inlärning (till exempel minnesträning för att snabbt ta till sig en komplex text).
10. Direkt undervisning (klassisk katederundervisning).
I botten på listan, det vill säga sådant som till och med kan ha negativ effekt på elevers prestationer, hamnar exempelvis mentorskap, helordsmetoden vid läsinlärning, åldersblandade klasser och när elev bestämmer inlärningen.
KÄLLA: Studie utförd av professor John Hattie, Nya Zeeland.
Svenska elevers resultat i läsförståelse, matematik och naturvetenskap har försämrats ytterligare jämfört med andra länder. Det stod klart när den senaste Pisa-undersökningen presenterades i slutet av 2010 – en internationell studie som jämför hur ländernas utbildningssystem påverkar 15-åringars skolresultat.
Den svenska skolan har de senaste decennierna genomgått en rad reformer i syfte att utveckla undervisningen. Pedagogiska metoder som grundar sig på mer eller mindre rimliga teorier har avlöst varandra. Som lärare eller skolledare kan det vara svårt att avgöra vilka som ger bäst resultat i undervisningen.
Det råder ingen brist på forskning inom skolområdet. Här finns allt från rektorns roll under 1900-talet till skolgårdarnas fysiska miljö väl belyst. Men när det gäller det som sker i klassrummet är det glesare mellan avhandlingarna.
– Barn som misslyckas i skolan har en kraftigt ökad risk för många hälsoproblem och särkskilt psykosociala problem. Det gäller barn från alla socialgrupper. Därför är det viktigt att forskningen ger lärarna vägledning för hur de ska arbeta, säger Knut Sundell, som har gått igenom avhandlingar mellan 1997 och 2006 för att titta på vilka som innehåller utvärderingar av metoder.
Pedagogik hamnade sist
Hans kartläggning visar att endast en liten del av avhandlingarna inom det pedagogiska området har detta som sitt syfte. Knut Sundell och hans team har undersökt totalt 1 402 avhandlingar inom sju olika discipliner (omvårdnad, folkhälsovetenskap, psykologi, sociologi, socialt arbete, pedagogik och kriminologi).
Ett av målen var att ta reda på hur stor andel av forskarna som arbetade med effektutvärderingar i kontrollerad form.
– Det är bara så man kan visa vilka insatser som ger effekt. Pedagogik hamnade i botten. Endast sex procent av avhandlingarna hade som syfte att granska effekterna av pedagogiska arbetssätt, säger Knut Sundell.
– Och av dem var det endast en tredjedel som hade gjort det på ett sådant sätt att de kan uttala sig om effekter.
Ett annat problem är enligt Knut Sundell att 80 procent av alla avhandlingar inom pedagogik är skriva på svenska, vilket gör att de inte kunnat granskas av kollegor internationellt.
– Bästa sättet att kvalitetssäkra forskning är genom kollegial granskning. Det vanliga sättet att göra det är genom att publicera sin forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. Men docenter och professorer i pedagogik hade i snitt endast fått in tre artiklar i sådana publikationer under en tioårsperiod, säger Knut Sundell.
Alla övriga discipliner hade ett högre snitt med omvårdnad i topp på 28 artiklar.
Citeras inte internationellt
– Ännu tydligare blir skillnaderna när man tittar på hur få som citeras internationellt. Inom pedagogik är det två av tre som inte har citerats en enda gång på tio år, säger han.
I brist på svensk forskning som ger lärarna vägledning kan det vara värt att uppmärksamma vad den internationella forskningen säger.
Professor John Hattie från Nya Zeeland har sammanställt ett gigantiskt material (800 metastudier från över 50 000 olika undersökningar som omfattar mer än 80 miljoner elever) som publicerades 2009.
Slutsatserna visar att svenska pedagogiska reformer och rekommendationer i många fall varit till mer skada än nytta. John Hattie använder ett standardiserat mått, kallat effektstorlek, för att beskriva vad som påverkar elevers skolprestationer. Dess värden kan vara både positiva och negativa.
Eftersom forskning från vissa delar av u-världen visar att barn lär sig utan att gå i skolan drar John Hattie slutsatsen att en effektstorlek som är lägre än 0,15 antyder att skolan haft en skadlig effekt. Ett vanligt resultat är effektstorlekar på mellan 0,15 och 0,40, vilket han tolkar som måttliga effekter. Effektstorlekar på 0,40 eller högre menar han är starka och eftersträvansvärda.
”Saknas generella rutiner”
– Flera av de svenska skolreformerna och rekommendationerna hamnar bland det som bedöms ha skadlig effekt eller inte vara mödan värt, exempelvis åldersblandade klasser, att elever själva ska bestämma sin inlärning och individualiserad undervisning, säger Knut Sundell.
I topp på listan över det som är mest eftersträvansvärt enligt John Hattie finns bland annat utvärdering av enskilda lärare och feedback på undervisningen.
– Det låter ju helt självklart, men i den svenska skolan saknas generella rutiner för feedback, säger Knut Sundell.
Snabbare undervisning för snabba elever (men inte nivågruppering) och god ordning i klassrummet tillhör också det mest eftersträvansvärda i John Hatties studie.
– För några år sedan fanns så vitt jag vet knappt någon lärarutbildning som undervisade i hur man skapar god social ordning i klassrummet, säger Knut Sundell.