Annons
Foto: Urban Jörén

Diagnoshysterin: Dubbelt så många utredningar görs

Publicerad 20 januari 2012

Antalet ADHD- och autismdiagnoser bland barn har ökat markant de senaste åren. Experterna tycker att skolan måste bli bättre på att anpassa undervisningen efter varje barns behov.
- En elev ska inte behöva en diagnos för att få rätt stöd. Alla elever vill lyckas; det gäller bara att vi funderar över vad vi kan göra för att låta dem ha framgång, säger Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfskolan i Alingsås.

Fakta

Fakta: Autism och ADHD

Adhd: Bristande uppmärksamhet, hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter.

Autism: En av diagnoserna inom autismspektrumet som också omfattar bland annat Aspergers syndrom. Begränsningar i socialt och kommunikativt beteende.

Damp: ”Deficits in Attention, Motor control and Perception.” En kombination av adhd-symtom och motoriska-perceptuella svårigheter.

Tourettes: Upprepande ofrivilliga rörelser samt minst ett läte; dessa kallas tics. Vokala tics kan också vara hela ord eller meningar.

Dyslexi: Läs- och skriv­svårigheter.

 

• Syftet med en neuropsykiatrisk utredning är att skapa en förståelse för barnets sätt att fungera så att det får rätt stöd och bemötande. Oavsett om man kommer fram till en diagnos eller inte ska utredningen beskriva barnets svårigheter och resurser och analysera vad som försvårar respektive underlättar för barnet.

• Antalet utredningar av adhd och
autismspektrumstörningar har ökat med
55 procent på två år i Stockholms län.

• Cirka 80 procent av de utredda barnen inom BUP får en diagnos autism- eller adhd-diagnos.

• Cirka 30 procent av både utredda och diagnosticerade är flickor och 70 procent pojkar.

• Inflödet av remisser varierar så mycket mellan olika kommuner att det knappast kan förklaras enbart med skillnader i behov hos barnen.

Fakta: Neuropsykiatriska utredningar av barn och unga – Stockholms läns landsting 2007–2009.

Stor klass, otydlig struktur, mycket självständigt arbete, lärarlag, projektarbeten – en mardröm för ett barn med neuropsykiatriska svårigheter. Det moderna sättet att jobba i skolan ställer till det för många elever.
För ett litet barn är anknytningen och relationer till människor i skolan viktiga. Små barns hjärnor är inte tillräckligt utvecklade för att ta ansvar för ett helt projektarbete, säger Anna Lundh, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri.

I Stockholms län har antalet utredningar av ADHD och autism ökat med över femtio procent på två år. Att kunskapen om olika diagnoser har ökat är en förklaring. En annan är att möjligheterna att få en neuropsykiatrisk utredning ökat. Men Anna Lundh ser också en tredje förklaring: skolan har förändrats och ställer nya typer av krav på sina elever. Det gör att även barn med lindriga inlärningssvårigheter riskerar att utveckla symptom. För inte så många decennier sedan var det helt okej att vara annorlunda och egen. Man kunde finna sin plats i en gemenskap trots funktionsnedsättningar. I dag kräver samhället att ett barn fungerar på alla plan. Det ska vara duktigt i idrott, i skolan, ha många fritidsintressen och dessutom vara socialt utåtriktad. Självklart finns det många människor som inte klarar av att leva upp till alla krav, menar Anna Lundh.
- Vi har alla olika sårbarheter – anlag för till exempel sömnlöshet, nedstämdhet, oro – och om man i sin vardag utsätts för överkrav finns risk att man utvecklar psykiska symptom, säger Anna Lundh.

Anna Lundh efterlyser en pedagogik med tydligare struktur. Det underlättar för barn med funktionsnedsättningar – men också barn utan problem har stor hjälp av en strukturerad undervisning. Ett barn med inlärningssvårigheter är också betjänt av att använda flera sinnen vid inlärning: hörsel, syn, motorik. Och vissa barn kanske bara behöver ett extra vuxenstöd, ett hjälpjag. Det gäller bland annat de barn som har svårt med socialt samspel och de som saknar "start"- och "stopp"-knapp.

Gustav Adolfskolan, med 300 elever i årskurs 7 till 9, har fått beröm av Skolinspektionen för sitt sätt att anpassa undervisningen efter elevernas olika förutsättningar. Ann-Christin Pinola har varit rektor på skolan i elva år. Att utgå från varje elev är en kultur som sitter i väggarna, säger hon.
- Då lärarna planerar verksamheten utgår de från eleverna som har svårigheter. De andra eleverna klarar många olika sätt att arbeta på. Därefter lägger man till de utmaningar som de andra eleverna behöver för att få rätt nivå och stimulans i undervisningen. Jag möter rektorer som beskriver att undervisningen på deras skolor planeras utifrån ”en normalnivå”. Då exkluderar man barn med svårigheter. Vi vill i stället inkludera.
- Varför skulle det vara annorlunda med neuropsykiatriska svårigheter än med fysiska svårigheter? Jag brukar jämföra med om man hade en rullstolsburen elev i klassen. Om klassen ska orientera och jag är idrottslärare bestämmer jag ju inte att vi ska ha samling högst upp på berget. Jag skulle förstås hitta en terräng där alla kan vara.

Om en elev på Gustav Adolfskolan har problem med en undervisningsmetod så får den testa en ny. Om en elev med funktionsnedsättning vill att en expert ska komma till skolan och berätta om diagnosen så ordnas det. Ett sådant besök brukar öka förståelsen för barnet, och kanske finns det till och med flera barn i klassen som känner igen sig. Dessutom jobbar skolan tajt med föräldrarna. När föräldrarna är trygga och känner att skolan gör vad den kan för att hjälpa eleven brukar det mesta lösa sig. Fördomar och låga krav på elever med funktionsnedsättning är ett problem på många skolor. Men de eleverna behöver ju inte vara lågpresterande, poängterar Ann-Christine Pinola.
- Vi har alla mörka fläckar. Om vi fokuserar på fläckarna kommer vi antagligen inte någon vart. Vi måste utgå från varje elev och den personens lärande, inte från den personens funktionshinder. Lärarnas uppgift är alltså att undanröja hinder. Konkret innebär det att om det finns tre elever som saknar impulskontroll i klassen, måste läraren förbereda och berätta för eleverna vad som ska hända under dagen.
Ann-Christin Pinola tycker att kontakterna med BUP kan vara otroligt värdefulla.
- Vi har inte kunskap om allt. Vi kanske inte har förstått vissa saker och de kan dela med sig av bra tips. En diagnos kan fylla en viktig funktion, som gör att eleven får det stöd från samhället som den har rätt till. En diagnos kan göra mycket för elevens självkänsla. Men utifrån skolans del så gör en diagnos egentligen ingen skillnad. Vi måste kunna hantera alla elever – diagnos eller inte.

Anna Lundh är kritisk till att skolorna fokuserar för mycket på själva diagnosen och för snabbt vill lämna över barnet i barnpsykiatrins händer.
- Jag konstaterar två saker. Det första är att det är erbarmligt dåligt med resurser i skolorna. Det har skurits ner både på specialpedagoger och på kringpersonal som bibliotekarier, vaktmästare och skolhälsovårdare. Det andra är att kunskaperna runt barn som har olika typer av inlärningssvårigheter är bristfälliga. Många skolor kapitulerar när de möter dessa barn och vill att barnpsykiatrin ska ta över och behandla. Hon önskar en större kunskap i skolan om barnens kognitiva utveckling. Barn med lättare former av funktionsnedsättningar skulle aldrig behöva komma i kontakt med barnpsykiatrin med mer kunskap i skolan. - Jag vill stärka lärarens känsla av att det är de som vet bäst hur barnen fungerar. Att de själva ska kunna anpassa sin undervisning utifrån de elever som finns i klassen. Många lärare uttrycker att de inte har metodikredskapen i sin verktygslåda. Det är något som borde ingå mycket mer i lärarutbildningen. - Diagnoser är sjukvårdens verktyg för att veta hur vi ska behandla olika barn och ungdomar. Men de pedagogiska hjälpinsatserna ska inte bygga på en isolerad diagnos, utan i stället baseras på barnets funktionsnivå, säger Anna Lundh.

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Skolornas lockbeten försvårar för eleverna i gymnasievalet

SYV

Gymnasievalet försvåras av skolornas egen marknadsföring. Det menar Jakob Amnér, ordförande för Sveriges elevråd – SVEA.
– Eleverna måste lära sig att kritiskt granska utbudet, säger vägledaren Sara Nordström.

Annons
Annons

Nya förslag ska få fler elever att klara gymnasiet

Gymnasiet

Regeringen föreslår en rad åtgärder för svensk gymnasieutbildning för att fler ska påbörja och fullfölja skolan.
– Med den arbetsmarknaden vi har i dag är det väldigt viktigt att ha en gymnasieexamen, säger gymnasieminister Anna Ekström (S).

Annons

Lagförslag om större insyn i friskolor

Regeringen.

I ett lagförslag från regeringen föreslås att rätten om att ta del av allmänna handlingar ska gälla även hos huvudmän för fristående skolor.

– Man ska ha rätt att ta del av samma information från en friskola som från en kommunal skola, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

SKL-kritik mot regeringens satsning på likvärdighet i skolan

Utbildningspolitik

Nu riktar Sveriges kommuner och landsting kritik mot regeringens likvärdighetssatsning.
– Vi ser en uppenbar risk att satsningen kommer motverka sitt syfte, säger Bodil Båvner, utredare på SKL.

Annons
Annons

Plugga med lön på flera nya lärarutbildningar i höst

Lärarutbildning

Flera lärosäten följer Högskolan Dalarnas exempel och startar lärarutbildningar där studenterna jobbar deltid i klassrummet från dag ett.

Annons

Efter kritiken: Nu ska övergreppen inom gymnasieföreningarna bort

Åtgärdskrav

Skolinspektionen riktar skarp kritik mot kommunen och ledningen på Wargentinskolan i Östersund. De har fram till september på sig att åtgärda ett flertal brister i hanteringen av elever som utsätts för kränkningar.

Undervisningen i sex- och samlevnad brister: ”Är förvånad”

Sex- och samlevnad

Skolinspektionens granskning pekar på flera brister i skolors sex- och samlevnadsundervisning.
– Vi visste att undervisningen var ojämlik, nu har vi fått faktaunderlag för att uppdatera läroplanen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Här har lärarna fredad tid för planering av sina lektioner

Arbetsmiljö

I Lidingö finns en mycket tydlig mall för hur grundskollärarnas tid ska fördelas.
Och kanske viktigast av allt: fredad tid för det betydelsefulla för- och efterarbetet.

5 sätt att hantera en hotfull situation i skolan

Våld

Våldet i skolan ökar och många lärare har blivit utsatta under det senaste året. Alexander Tilly, leg psykolog och specialiserad på frågor om hot och våld, delar med sig av sina bästa tips för hur man som lärare kan agera i hotfulla situationer.

Forskning: Därför är IT-mässorna problematiska

Forskning

Ny forskning lyfter flera problem med hur IT-mässan SETT sätter agendan för skolans digitalisering och lärares fortbildning.
– Det är väldigt svårt att förstå var budskapen kommer ifrån och vem det är som är avsändaren, säger forskaren Catarina Player-Koro.

Så kan lärare stärka nyanlända elever

Ny bok

Studiehandledningen på modersmålet är ett viktigt stöd för att nyanlända elever ska klara skolan.
– En svag punkt är samarbetet mellan läraren och handledaren, säger Karin Sheikhi som skrivit en bok om hur studiehandledningen kan utvecklas.

Introduktionsprogram lockar nyblivna lärare

Lärarprofessionen

Ett introduktionsår med 70 procents undervisningstid, en förstelärare som mentor och ledarskapsutbildning. Det ingår i programmet som ska locka lärare till skolor i Täby.

Signe Jonsson sökte till programmet förra året.

– Jag saknade utbildning i ledarskap, det får jag här, säger hon.

”Det är dags att återinföra ordningsbetyget”

Debatt

”Vi måste arbeta ännu hårdare med att betona vikten av ordning och uppförande i och runt våra skolmiljöer”, skriver Emma Köster.

Kommentera

Elever med särskilda behov nekas läromedel

Särskilda behov

Bristande utbud, bristande kunskap och bristande ekonomi är alla skäl till att elever med funktionsnedsättning inte får de hjälpmedel de har laglig rätt till, enligt en ny rapport.

Förslag om en läsa-skriva-räkna-garanti dras tillbaka

Lagförslag

Regeringen beslutar att dra tillbaka propositionen Läsa, skriva, räkna – en åtgärdsgaranti efter motstånd från allianspartierna och Sverigedemokraterna. Nu ska regeringen återkomma med ett nytt förslag.

– Det här får inte fastna i prestige, här måste politiken nå samsyn, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.

Larmsiffror: Hälften av lärarna hinner inte ta lunchrast

Lunchrast

Över hälften av skolpersonalen på grundskolan i Malmö har inte möjlighet till ostörd lunchrast varje dag.

Omöjliga betygskrav: ”Finns en övertro på särskilt stöd”

Specialpedagogik

En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna.
– Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.

Ny trend: Elever vandaliserar och lägger ut på Snapchat

Sociala medier

En ny vandaliseringstrend sprids på svenska skolor. Elever vandaliserar sin skola, filmar händelsen och lägger ut på Snapchat.
– Det är superviktigt att markera mot eleverna, säger LR:s Åsa Fahlén.

Så blev klassen vinnare av Surfa Lugnt-priset

Vinstglädje

Efter att klass 8F på Östra grundskolan i Huddinge skrivit en debattartikel i DN och mötts av otrevliga kommentarer på bland annat Twitter, beslöt sig läraren Maria Wiman för att tillsammans med sin klass göra något åt saken.

Belöningen: Första pris i tävlingen ”Surfa lugnt”.

Konflikten mellan lärare och föräldrar: ”Vi ser brister”

Arbetsmiljö

Debatten om den bristande dialogen mellan lärare och föräldrar i skolan fortsätter växa. Nu går Skolinspektionen in i diskussionen och efterlyser en uppryckning från huvudmännen.

Läraren på utpekade SFI-skolan: Ledningen lyssnar inte på oss

SFI

Fuskande utbildningsföretag, kaosartade lektioner, snabb läraromsättning. Det är bilden av SFI-undervisning i privat regi som målas i ett reportage i Kalla fakta.
– Det är en stor genomströmning av elever och dessutom stor rotation på lärare, säger Anders Olzon, SFI-lärare på den utpekade skolan.

Skolan med skönlitterär läsning i alla ämnen

Läsglädje

På ProCivitas i Lund inleds varje lektion med en lässtund. Initiativtagaren Kalle Palm är överraskad av den positiva responsen.

– Jag har aldrig fått så mycket beröm i hela mitt liv, säger han.

Mobilförbudet delar lärarkåren

Mobiltelefoner

Liberalerna vill lagstifta om mobilförbud i klassrummen för att öka studieron.
Bland lärarna går åsikterna isär.

”Lärare och föräldrar måste sluta kasta grus på varandra”

Debatt

”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi fortsätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.

Kommentera

Forskarkritik mot fria skolvalet

Fritt skolval

En grupp forskare riktar skarp kritik mot det fria skolvalet och dess konsekvenser.
– Vi talar om det fria skolvalet som om alla hade möjlighet att välja. Det är nonsens, säger Marianne Dovemark, professor i pedagogik.

”Släpp in ungdomsförbunden på skolorna”

Debatt

”Att fler ungdomsförbund och partier tillåts besöka skolor är särskilt angeläget i en tid där ungas tilltro till demokratin sjunker”, skriver debattörerna.

Kommentera

Efter kritiken: Mobilen viktig för skolans likvärdighet

Mobilförbud

Allt fler höjer rösten för att stoppa mobilen i skolan. Men förbud löser inte problemen, menar Stefan Bonn på SPSM som vill att den tillåts för en mer likvärdig skola.
– Ett förbud kan ta ifrån en del elever deras möjligheter, säger han.

Anna Ekström: ”Bättre med undervisning på svenska”

Engelska

När elever till stor del undervisas på engelska riskerar det att gå ut över elevernas kunskaper i svenska, menar Skolverket.
– Om elever ska lära sig riktigt mycket svenska och riktigt mycket i ämnet så är undervisning på svenska det bästa om man har det som modersmål, säger gymnasieminister Anna Ekström till Skolvärlden.

Skolverket: Se över engelskspråkig undervisning

Ny rapport

I ett antal gymnasieskolor bedrivs undervisningen på engelska. Nu vill Skolverket att reglerna för detta ses över. 

Skolan satsar på att bli hjärnsmartast i Sverige

Hjärnsmart

Kattegattgymnasiet har under flera år satsat för att bli Sveriges hjärnsmartaste skola.
Tillsammans har elever, skolpersonal och forskare tagit fram strategier för att främja hjärnhälsa och som samtidigt förbättrar inlärningen hos eleverna.

Avskrivna CSN-lån löser inte skolans problem

Debatt

Joar Forssell, förbundsordförande Liberala ungdomsförbundet, svarar på förslaget om att skriva av CSN-lånen för lärarstudenter. ”Höj lönerna i stället”, skriver han.

Kommentera

Äta bör man – annars förstör man

NPF

Hur bemöter man ett barn med perceptuellkänslighet? Att säga ”du måste äta för att orka” sätter en skuld som barnet inte klarar av. ”Inte konstigt att det är svårt att lita på vuxna”, skriver Alexander Skytte.

Var finns rektorerna i skoldebatten?

Debatt

”Det är mycket som vilar på en rektors stolta axlar, så vi lär väl bjuda på ett leende och stå upp för en framgångsrik långsiktig skola och vara tydliga med att kvalitet kostar”, skriver Eva Myrehed Karlsson.

Kommentera

Åtgärdsgarantin: Fridolin fortfarande hoppfull

Tidiga insatser

Trots nya nej från oppositionen till regeringens läsa-skriva-räknagaranti hoppas fortfarande utbildningsministern på reformen.
– Vi har löpande samtal, säger han till Skolvärlden.

Lärare och elever drabbas när kommunen drar in assistenter

Nedskärningar

129 elever med särskilda behov riskerar att bli av med sin assistent i höst, när Eskilstuna ska spara miljoner på grundskolan.

Utökad elevhälsa avlastar lärarna i skolan

Elevhälsa

Dalhemsskolan förstärkte elevhälsan för att komma till rätta med elevernas låga studieresultat och höga frånvaro. Nu ser man effekt av satsningen.

Avtalsrörelsen: LR växer och blir starkare

Avtalsrörelse

När årets avtalsförhandlingar drar igång visar nya siffror att LR har vuxit till fler än 90 000 medlemmar.
– Ju fler medlemmar vi är desto större tyngd får våra frågor, säger Sara Svanlund, 2:a vice ordförande i förbundet.

De styr upp lärmiljön – för att stötta lärarna

Lärarstöd

Zohra Fahim Bosevska och Tina Rossi arbetar som lärmiljöutvecklare.
– Vi ser oftast brister i lektionsstrukturen och anpassningar till eleven när vi är ute och stöttar lärare, berättar Zohra Fahim Bosevska. 

Avskrivna CSN-lån ska locka fler att bli lärare

Studielån

Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening vill locka fler till läraryrket med avskrivna CSN-lån. Helene Hellmark Knutsson tycker att det är ett intressant förslag.
– Det här ser jag som ett av många förslag som vi behöver titta närmare på för att komma åt lärarbristen, säger hon.

Svårare få rättvisa betyg i idrott

Idrott och hälsa

Elever upplever att möjligheten att kunna få högt betyg i ämnet idrott och hälsa har blivit svårare.

Nu får lärare nytt stöd vid betygsättning

Bedömning

Nu tar Skolverket fram nya allmänna råd för att stötta lärare vid betygssättning.
– Givet de frågor vi får är det klart att vi kan vara tydligare, säger Pernilla Lundgren, Skolverket.

SPSM kritiskt till skolornas inställning till mobilförbud

Mobilförbud

Majoriteten av Sveriges lärare vill ha mobilförbud i skolan, visar en ny undersökning. Specialpedagogiska skolmyndigheten är kritiskt till att stoppa telefonerna på skolan.

Stina Oscarson: ”Jag kände mig sviken av skolan”

Bok

Stina Oscarson har upptäckt ett svart hål i svensk undervisning. I en ny bok beskriver hon hur lärare kan belysa frågorna hon saknar i skolan.
– Jag kände mig sviken av skolan att jag inte fick lära mig det här, säger hon.

Flexibla klassrum har ökat skolans trivsel

Elevhälsa

Stå upp under lektionen, sitt på en pilatesboll eller trampa på en motionscykel. Det är några av alternativen som finns tillgängliga för eleverna i klassrummen på Drottninghögsskolan.
– Projektet startade i höstas, men vi kan redan se positiva resultat, säger Mark Siegbahn som jobbar på skolan. 

Dags för strejk?

Debatt

”Se till att vi får en bra arbetsmiljö med mycket frihet, och se till att skapa tjänster som passar även äldre lärare. Upp till kamp för att göra yrket attraktivt igen”, skriver läraren Anders Åstrand i Simrishamn.

Kommentera

Regeringen ratar förslag om Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Riksrevisionens rekommendationer om Lärarlönelyftet nobbas av regeringen.
– Vi ser att det Riksrevisionen föreslår inte riktigt svarar upp mot de intentioner som vi har haft i regeringen, säger minister Helene Hellmark Knutsson.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons