Annons
Foto: Urban Jörén

Diagnoshysterin: Dubbelt så många utredningar görs

Publicerad 20 januari 2012

Antalet ADHD- och autismdiagnoser bland barn har ökat markant de senaste åren. Experterna tycker att skolan måste bli bättre på att anpassa undervisningen efter varje barns behov.
- En elev ska inte behöva en diagnos för att få rätt stöd. Alla elever vill lyckas; det gäller bara att vi funderar över vad vi kan göra för att låta dem ha framgång, säger Ann-Christin Pinola, rektor på Gustav Adolfskolan i Alingsås.

Fakta

Fakta: Autism och ADHD

Adhd: Bristande uppmärksamhet, hyperaktivitet, koncentrationssvårigheter.

Autism: En av diagnoserna inom autismspektrumet som också omfattar bland annat Aspergers syndrom. Begränsningar i socialt och kommunikativt beteende.

Damp: ”Deficits in Attention, Motor control and Perception.” En kombination av adhd-symtom och motoriska-perceptuella svårigheter.

Tourettes: Upprepande ofrivilliga rörelser samt minst ett läte; dessa kallas tics. Vokala tics kan också vara hela ord eller meningar.

Dyslexi: Läs- och skriv­svårigheter.

 

• Syftet med en neuropsykiatrisk utredning är att skapa en förståelse för barnets sätt att fungera så att det får rätt stöd och bemötande. Oavsett om man kommer fram till en diagnos eller inte ska utredningen beskriva barnets svårigheter och resurser och analysera vad som försvårar respektive underlättar för barnet.

• Antalet utredningar av adhd och
autismspektrumstörningar har ökat med
55 procent på två år i Stockholms län.

• Cirka 80 procent av de utredda barnen inom BUP får en diagnos autism- eller adhd-diagnos.

• Cirka 30 procent av både utredda och diagnosticerade är flickor och 70 procent pojkar.

• Inflödet av remisser varierar så mycket mellan olika kommuner att det knappast kan förklaras enbart med skillnader i behov hos barnen.

Fakta: Neuropsykiatriska utredningar av barn och unga – Stockholms läns landsting 2007–2009.

Stor klass, otydlig struktur, mycket självständigt arbete, lärarlag, projektarbeten – en mardröm för ett barn med neuropsykiatriska svårigheter. Det moderna sättet att jobba i skolan ställer till det för många elever.
För ett litet barn är anknytningen och relationer till människor i skolan viktiga. Små barns hjärnor är inte tillräckligt utvecklade för att ta ansvar för ett helt projektarbete, säger Anna Lundh, överläkare i barn- och ungdomspsykiatri.

I Stockholms län har antalet utredningar av ADHD och autism ökat med över femtio procent på två år. Att kunskapen om olika diagnoser har ökat är en förklaring. En annan är att möjligheterna att få en neuropsykiatrisk utredning ökat. Men Anna Lundh ser också en tredje förklaring: skolan har förändrats och ställer nya typer av krav på sina elever. Det gör att även barn med lindriga inlärningssvårigheter riskerar att utveckla symptom. För inte så många decennier sedan var det helt okej att vara annorlunda och egen. Man kunde finna sin plats i en gemenskap trots funktionsnedsättningar. I dag kräver samhället att ett barn fungerar på alla plan. Det ska vara duktigt i idrott, i skolan, ha många fritidsintressen och dessutom vara socialt utåtriktad. Självklart finns det många människor som inte klarar av att leva upp till alla krav, menar Anna Lundh.
- Vi har alla olika sårbarheter – anlag för till exempel sömnlöshet, nedstämdhet, oro – och om man i sin vardag utsätts för överkrav finns risk att man utvecklar psykiska symptom, säger Anna Lundh.

Anna Lundh efterlyser en pedagogik med tydligare struktur. Det underlättar för barn med funktionsnedsättningar – men också barn utan problem har stor hjälp av en strukturerad undervisning. Ett barn med inlärningssvårigheter är också betjänt av att använda flera sinnen vid inlärning: hörsel, syn, motorik. Och vissa barn kanske bara behöver ett extra vuxenstöd, ett hjälpjag. Det gäller bland annat de barn som har svårt med socialt samspel och de som saknar "start"- och "stopp"-knapp.

Gustav Adolfskolan, med 300 elever i årskurs 7 till 9, har fått beröm av Skolinspektionen för sitt sätt att anpassa undervisningen efter elevernas olika förutsättningar. Ann-Christin Pinola har varit rektor på skolan i elva år. Att utgå från varje elev är en kultur som sitter i väggarna, säger hon.
- Då lärarna planerar verksamheten utgår de från eleverna som har svårigheter. De andra eleverna klarar många olika sätt att arbeta på. Därefter lägger man till de utmaningar som de andra eleverna behöver för att få rätt nivå och stimulans i undervisningen. Jag möter rektorer som beskriver att undervisningen på deras skolor planeras utifrån ”en normalnivå”. Då exkluderar man barn med svårigheter. Vi vill i stället inkludera.
- Varför skulle det vara annorlunda med neuropsykiatriska svårigheter än med fysiska svårigheter? Jag brukar jämföra med om man hade en rullstolsburen elev i klassen. Om klassen ska orientera och jag är idrottslärare bestämmer jag ju inte att vi ska ha samling högst upp på berget. Jag skulle förstås hitta en terräng där alla kan vara.

Om en elev på Gustav Adolfskolan har problem med en undervisningsmetod så får den testa en ny. Om en elev med funktionsnedsättning vill att en expert ska komma till skolan och berätta om diagnosen så ordnas det. Ett sådant besök brukar öka förståelsen för barnet, och kanske finns det till och med flera barn i klassen som känner igen sig. Dessutom jobbar skolan tajt med föräldrarna. När föräldrarna är trygga och känner att skolan gör vad den kan för att hjälpa eleven brukar det mesta lösa sig. Fördomar och låga krav på elever med funktionsnedsättning är ett problem på många skolor. Men de eleverna behöver ju inte vara lågpresterande, poängterar Ann-Christine Pinola.
- Vi har alla mörka fläckar. Om vi fokuserar på fläckarna kommer vi antagligen inte någon vart. Vi måste utgå från varje elev och den personens lärande, inte från den personens funktionshinder. Lärarnas uppgift är alltså att undanröja hinder. Konkret innebär det att om det finns tre elever som saknar impulskontroll i klassen, måste läraren förbereda och berätta för eleverna vad som ska hända under dagen.
Ann-Christin Pinola tycker att kontakterna med BUP kan vara otroligt värdefulla.
- Vi har inte kunskap om allt. Vi kanske inte har förstått vissa saker och de kan dela med sig av bra tips. En diagnos kan fylla en viktig funktion, som gör att eleven får det stöd från samhället som den har rätt till. En diagnos kan göra mycket för elevens självkänsla. Men utifrån skolans del så gör en diagnos egentligen ingen skillnad. Vi måste kunna hantera alla elever – diagnos eller inte.

Anna Lundh är kritisk till att skolorna fokuserar för mycket på själva diagnosen och för snabbt vill lämna över barnet i barnpsykiatrins händer.
- Jag konstaterar två saker. Det första är att det är erbarmligt dåligt med resurser i skolorna. Det har skurits ner både på specialpedagoger och på kringpersonal som bibliotekarier, vaktmästare och skolhälsovårdare. Det andra är att kunskaperna runt barn som har olika typer av inlärningssvårigheter är bristfälliga. Många skolor kapitulerar när de möter dessa barn och vill att barnpsykiatrin ska ta över och behandla. Hon önskar en större kunskap i skolan om barnens kognitiva utveckling. Barn med lättare former av funktionsnedsättningar skulle aldrig behöva komma i kontakt med barnpsykiatrin med mer kunskap i skolan. - Jag vill stärka lärarens känsla av att det är de som vet bäst hur barnen fungerar. Att de själva ska kunna anpassa sin undervisning utifrån de elever som finns i klassen. Många lärare uttrycker att de inte har metodikredskapen i sin verktygslåda. Det är något som borde ingå mycket mer i lärarutbildningen. - Diagnoser är sjukvårdens verktyg för att veta hur vi ska behandla olika barn och ungdomar. Men de pedagogiska hjälpinsatserna ska inte bygga på en isolerad diagnos, utan i stället baseras på barnets funktionsnivå, säger Anna Lundh.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Världskampanj belyser ojämlikheter i skolan

Utbildning

Just nu lyfts frågan om allas rätt till utbildning i hela världen. Flera svenska toppolitiker besökte sina gamla grundskolor för att belysa frågan om de miljontals barn som inte går i skolan i dag.
– Det är en väldigt viktig fråga att jobba med, säger minister Anna Ekström.

Annons
Annons

”Stärk kvaliteten – högre utbildning måste löna sig”

Debatt

”Sverige lägger varje år många miljarder på den högre utbildningen men regeringens åtgärder för att sänka arbetslösheten utifrån att stärka utbildningssektorn har varit allt för tama”, menar Fredrik Christensson (C), riksdagsledamot och talesperson för högre utbildning. 

Kommentera
Annons

Problemskolan lades ner: ”Rätt beslut”

Likvärdighet

Det var rätt beslut att stänga Vivallaskolans högstadium och i stället placera barnen på andra skolor. Det menar läraren Per Ohlsson som nyligen själv har bytt från Vivallaskolan till Gumaeliusskolan i centrala Örebro.
– Jag tycker att alla borde ta efter det som vi har gjort i Örebro, säger han.

”Digitaliseringen är inget lärare kommer undan”

Digitalisering

Nio av tio 11-åringar använder internet för skolarbetet, och en fjärdedel av sjuåringarna. Majoriteten av svenska elever får källkritik genom skolan.
– Det viktigaste är att skolan digitaliserar sig nu, säger Måns Jonasson, på Internetstiftelsen.

Annons
Annons

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons

Utredningen gör deras undervisning svårare

Kulturskoleutredningen väckte rabalder med förslaget om gruppundervisning. På kulturskolan i Södertälje är det redan verklighet. En förändring som flera av lärarna är kritiska till.  
– Vi har tappat elever på grund av detta, säger Eva Dekany-Ström.

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Skolutveckling

De utvalda – så får de sin skola att lyfta

Sunnerbyskolan i Sorunda är en av skolorna i satsningen Samverkan för bästa skola – skolor vars resultat ska lyftas med hjälp av Skolverket. När den första orosfasen nu lagt sig är man eniga om att stödet är bra. Och skolutvecklingsarbetet genomsyrar precis allt.

Skolverket: ”Vi blir mötta med skepsis”

Skolverket möts ibland med viss skepsis från de utvalda skolorna.
– Då är det viktigt att vara tydlig med att vi ska stötta, inte dunka in insatser ovanifrån, säger Ulrika Lundqvist, enhetschef på Skolverket.

Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons