Distansutbildning ska lösa lärarbrist

När man inte lyckades rekrytera nödvändig kompetens till årskurserna 7-9 i den lilla lantsortsskolan blev lösningen att vända sig till ett företag som erbjuder grundskoleutbildning på distans.

– Det är svårt att få tag i ämnesbehöriga lärare som vill jobba mindre än heltid, eller någon enskild som har alla kompetenser, säger rektor Pär Johansson.

Rent praktiskt går det till så att ett utbildningsföretag i Stockholm levererar en plan för vad eleverna ska göra och klara av under läsåret, och de tillhandahåller arbetsuppuppgifter och prov. I planen ingår en specifikation på hur många timmar eleven ska lägga på en viss uppgift, både hemma och i skolan. All kontakt mellan lärarna i Stockholm och eleverna sker genom ett särskilt mailsystem.

– Om eleverna har frågor om själva ämnet ska de alltid vända sig till distansundervisningen, och då gör de det via systemet där de kan ha mailkonversationer, säger Pär Johansson.

På plats i klassrummet finns en lärare, som saknar behörighet i ämnet. Den läraren blir en handledare som hjälper till med det praktiska och i viss mån kan bedriva undervisning, förutsatt att den utgår från utbildningsföretagets planering och de inte lägger till eller tar bort någonting. De håller tät kontakt med distanslärarna.

Bengt Larsson undervisar i engelska och spanska på sina egna lektioner, och handleder dessutom lektioner i andra ämnen som görs utifrån distansutbildningens planering. Han berättar att omställningen till det nya arbetssättet var prövande för en del elever.

– De flesta är väldigt positiva till det här. För de svagare eleverna var det tufft att komma igång, men nu har alla kommit in i det, och de jobbar på med materialet, säger han.

Ingen undervisning förs genom videosamtal eller andra realtidslösningar. Därför innehåller arbetsuppgifterna ett mer omfattande textmaterial än vad som kanske är vanligt i högstadiet. Men Bengt Larsson är positiv.

– Det kan uppfattas som lite jobbigt av en del elever, men jag tycker att det är bra. Nivån är hög, och materialet är välutvecklat. Eleverna får med sig väldigt mycket från det här, och de blir självständiga och lär sig att sovra och hitta information. Det kommer de ha glädje av längre fram, om de vill gå vidare på gymnasiet och högskolan, säger han.

Efter varje genomförd uppgift får eleven ett slags betyg av läraren, en formativ bedömning som ska underlätta för eleven att se hur det går och hur mycket som krävs för att uppnå det önskade terminsbetyget.

Skolan kommer ha täta kontakter med föräldrarna för att kunna hålla alla uppdaterade på hur det går, och se till att både skola och föräldrar har koll på läget.

– Vi kommer ha återkommande föräldramöten. Det är ju något nytt att jobba på det här viset, både för personalen och för eleverna, säger rektor Pär Johansson.

Alternativet till distanslösningen skulle vara att eleverna varje dag åkte till en större skola i Sveg, fyra och en halv mil bort. En resa man vill att de ska slippa.

– Det här är ju för att få ha dem kvar på hemorten, och att de får slippa den där långa resan. Det är en fördel att de får studera på hemmaplan, i en bekant miljö, säger Pär Johansson.

Han förnekar inte att det också kan finnas en baksida med att gå på en liten skola.

– Det finns förstås nackdelar också. Att det är få elever gör ju att den sociala biten inte blir densamma som på en stor skola. Man får väga fördelar och nackdelar mot varandra, som med allting. I slutändan är det ett politiskt beslut. Det är ett försök nu under det här läsåret, sen får vi se vilket beslut som kommer i framtiden. Det viktiga är att den undervisning som eleverna får håller en hög kvalitet.

I det nu gällande beslutet från Nämnden för bildning, fritid och kultur i Härjedalens kommun i augusti framgår att ett villkor för distansutbildningens genomförande är att det sker inom den befintliga budgeten, och att projektet ska utvärderas efter läsårets slut.