Annons
Foto: Robert Hilmersson

Dragkampen om skolan

Publicerad 25 april 2013

Polemiken kring skolans huvudmannaskap har förändrats totalt sedan kommunaliseringen och allt fler sällar sig nu till kampen för en starkare nationell styrning. Lärarnas Riksförbund driver frågan och är mitt i en massiv kampanj där ett nationellt kunskapslyft är målet.
– Det är oerhört glädjande att allt fler verkar för en nationell kunskapsskola, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Skolvärlden har gjort en historisk tillbakablick av skolans huvudmannaskap och talat med ett par skolkännare om utvecklingen.

Med fem rösters marginal röstade riksdagen den 8 december 1989 för att kommunalisera skolan, det vill säga att föra över ansvaret för lärarna på kommunerna.
 Beslutet var finalen på flera decenniers utveckling mot en mer decentraliserad skola.

På ja-sidan stod Socialdemokraterna och Vänsterpartiet (dåvarande VPK). Många lärare var, precis som den borgerliga oppositionen, kritiska till beslutet. Men även inom den socialdemokratiska regeringen fanns det personer som var tveksamma.

En var utbildningsministern Bengt Göransson som ifrågasatte det rimliga i att kommunalpolitikerna i framtiden skulle bedöma lärarnas kompetens: ”Med samma rätt som Volvo väljer företagsläkare bör kommunerna ha rätt att anställa lärare. Men lika lite som Volvo kan utfärda läkarlegitimationer bör lokala skolstyrelser får ta ställning till lärarbehörighet”, resonerade han.

Den dåvarande skolministern Göran Persson (S) skriver i sina memoarer att han är övertygad om att han gjorde rätt när han drev fram kommunaliseringen ”även om jag samtidigt insåg varför lärarna gjorde sådant motstånd. Den statliga kopplingen gav dem högre status i förhållande till kommunalanställda. Jag förstod deras motstånd, men det gamla systemet var dödsdömt”.

Folkpartiet är förmodligen det riksdagsparti som under de senaste åren mest ihärdigt och kategoriskt kritiserat den ökade decentraliseringen. Då det begav sig var man inte lika kritisk.

1990 till exempel, förklarade Lars Leijonborg, senare FP-ledare, från riksdagens talarstol: ”Nu får vi äntligen en kraftig decentralisering av skolan och schabloniserade stats-bidrag. Allt detta har vi krävt länge, och den svenska skolan behöver det verkligen. Jag är också beredd att ge ett visst överbetyg för Göran Perssons rejäla tag i skolbyråkratin. Jag tror att det är riktiga grepp.”

En som omprövat sin uppfattning är den tidigare socialdemokratiska riksdagsledamoten och utbildningspolitikern Bengt Silfverstrand. 1989 röstade han för kommunaliseringen.

Det var ett felaktigt beslut som har skapat ojämlika förhållanden i skolan, ökade skillnader, godtycklighet i beslutsfattandet och på många håll sämre kvalitet i undervisningen. Jag tycker idag att skolan bör för-statligas.

Flera som Skolvärlden har talat med säger att beslutet 1989 visserligen inte var oundvikligt, men den logiska konsekvensen av en flera decennier lång utveckling mot allt större kommunal kontroll över skolan.

– Det gamla systemet hade havererat. Huvudmannaskapet var splittrat. Skolöverstyrelsen hade på 1980-talet blivit en koloss som det var oerhört svårt att få något vettigt ur. Dess anseende var kört i botten, säger historiken och Sacos avgående samhällspolitiske chef Gunnar Wetterberg som under 1980-talet bland annat arbetade som chefstjänsteman och utredare på finansdepartementet.

Han är tveksam om det hade varit möjligt att gå åt det motsatta hållet.

– Det gamla systemets haveri blockerade en utveckling mot ett totalt förstatligande, vilket nog var tur, säger Gunnar Wetterberg.

Hans Albin Larsson, professor i historia och utbildningsvetenskap samt ordförande i Historielärarnas förening, menar att makten över skolan alltid har böljat fram och tillbaka mellan staten och kommunerna.

– När staten etablerade universitet och högskolor ville den säkerställa att kvaliteten var hög på dem som skulle gå där. Därför blev gymnasierna statliga. Folkskolan blev det upp till socknarna/kommunerna att svara för, säger Hans Albin Larsson.

Och så fortsatte det långt in på 1900-talet.

– Innan socialdemokratin kom i regeringsställning värnade man om den kommunala självstyrelsen. På många håll – framför allt i kommuner där partiet var starkt - såg man den kommunala självstyrelsen som en möjlighet att genomföra reformer. Socialdemokratiskt styrda Malmö hade till exempel tidigt en radikal skolpolitik som gick ut på att staden sponsrade familjer som lät sina barn gå kvar ytterligare ett år i skolan efter att den obligatoriska skolgången tagit slut, berättar Gunnar Wetterberg.


– När socialdemokratin i början på 1930-talet fick regeringsmakten blev man däremot betydligt mer benägen att centralstyra skolan.

Den moderna skolan är precis som övriga delar av välfärdssamhället i stor utsträckning ett efterkrigsprojekt. Det är under 1950-talet som skolan på allvar börjar byggas ut. För många var en bred, allmän och allomfattande skola en väg att lösa ekonomiska och sociala problem och att utjämna klasskillnader. Skolan sågs som ett verktyg i demokratiseringen av samhället.

Inför valet 1948 tryckte det socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU upp en idag klassisk affisch med en springpojke som blickar bort mot en grupp studenter. Affischen hade texten:
”Begåvad men fattig – ge honom lika chans.”

– Det var under 1940- och 1950-talen mycket prat om begåvningsreserven, framför allt från socialdemokratins och en del liberalers sida, berättar Gunnar Wetterberg.

Men bara ideologisk övertygelse räckte inte för att driva på utbyggnaden av skolan. Lika viktigt var det växande behovet av välutbildad arbetskraft. Även krigsårens stora barnkullar bidrog till utbyggnaden.

– Det här var en expansiv period där det satsades mycket pengar. Kommunernas roll stärktes på utbildningsområdet. Fler och fler uppgifter blev kommunala – lokaler, skolmåltider, läromedelsinköp och skolhälsovård. Däremot inte själva undervisningen. Den fortsatte staten att reglera, säger Hans Albin Larsson.

Som en del i arbetet med att skapa den nya skolan blev lärarna inom barn- och ungdomsskolan kommunalt anställda, förutom (motsvarande) låg- och mellanstadielärarna som redan var det. Lärarnas arbetsvillkor reglerades i avtal med staten som också finansierade deras löner.


I flera statliga utredningar pläderades det för att det lokala inflytandet över skolan borde öka. Samtidigt betonades det att kvalitetsfrågorna skulle vara förbehållna staten.

– Det handlade bland annat om behörighetsregler och liknande. Den statliga styrningen ansågs viktig för att åstadkomma en likvärdig skola över hela landet. Det var professionen som skulle svara för vad som skedde i klassrummet: för undervisningsmetoder, läromedel och liknande. Staten såg till att undervisningens innersta kärna var förbehållen lärarna, säger Hans Albin Larsson.

Kommunsammanslagningarna i början av 1970-talet är en bra illustration av det nära sambandet mellan skolutbyggnaden och kommunerna. I början av 1950-talet fanns det cirka 2 500 kommuner i Sverige. Tjugo år senare hade antalet minskat till knappt 280.

– En av de viktigaste drivkrafterna bakom kommunsammanslagningarna lär ha varit att alla kommuner skulle bli stora nog att kunna bära ett högstadium. Det var också kommunerna som, genom kraftiga höjningar av kommunalskatterna, mobiliserade de pengar som behövdes för att kunna bygga ut skolan, säger Gunnar Wetterberg.

Ett återkommande begrepp i 1970-talets diskussion om skolan var decentralisering. Staten skulle ange mål och riktlinjer, men i växande utsträckning överlåta ansvaret för skolans organisation till kommunerna.

– Det är i ganska stor politisk enighet som man för över mer och mer makt över skolan till kommunerna, säger Hans Albin Larsson.

Samtidigt börjar lärarnas löner försämras jämfört med flera andra yrkesgruppers.

– Resan neråt för lärarlönerna började redan runt 1970. Lärarna tjänade tidigare ganska hyfsat och kom bra ut ur arbetsmarknadskonflikterna 1966 och 1971. Deras framgångar retade många sociademokratiska makthavare som tog revansch under 1970- och 1980-talens förhandlingar mellan lärarfacken och staten. Den höga inflationen bidrog också till att urholka lärarlönerna, säger Gunnar Wetterberg.

Under 1980-talet växte kritiken mot den offentliga sektorn. Den ansågs, framför allt av kritiker på den politiska högerkanten, som byråkratisk och ineffektiv. Den svenska skolan beskrevs som den kanske dyraste i världen, men långt ifrån den bästa. Produktiviteten ansågs som alldeles för låg.

Med inspiration från Ronald Reagans USA och Margaret Thatchers Storbritannien hoppades många, även inom delar av socialdemokratin, att det med hjälp av avregleringar, privatiseringar, decentralisering, konkurrensutsättning, besparingar och en allt större fokusering på mål- och resultatstyrning skulle gå att effektivisera den offentliga sektorn, däribland skolan.

– Det togs ett antal viktiga beslut under 1980-talet som enligt min mening starkt har bidragit till skolans negativa utveckling. Ett sådant gällde lärarnas behörighetsregler. Istället för att de skulle ha utbildning i de ämnen som de undervisade i, ändrades reglerna till att skolans rektor skulle eftersträva att lärarna i huvudsak hade en utbildning som motsvarade deras arbetsuppgifter, berättar Hans Albin Larsson.

– Samtidigt ändrades det statliga regelverket kring rektorernas behörighet. De skulle tidigare ha lärarutbildning på den nivån de skulle vara rektor för. Det ändrades till att till rektor kunde endast den utses som hade förvärvat pedagogisk insikt. Och det har ju nästan varenda människa. Man tog bort behörigheten för rektorerna och gjorde dem till budgethållare. De tidigare statligt reglerade skolcheferna blev helt kommunala, en slags skolkamrerer.

Hans Albin Larsson beskriver beslutet i riksdagen i december 1989 som toppen på en lång utvecklingskurva.

– Man gör rent hus och tar bort nästan alla kvalitetsregler som finns. De regler som trots allt blir kvar görs väldigt lösa. Staten retirerar och överlåter till kommunerna att helt sköta skolan. I praktiken innebär det att människor som ofta inte har några direkta kunskaper om utbildning fattar detaljbeslut över professionens huvud.

Det lilla som fanns kvar av statlig styrning och kontroll försvann med den nya borgerliga regeringens satsning på friskolor och skolpeng. Kommunala och fristående/privata skolor agerade plötsligt på en marknad i konkurrens med varandra. Från att ha varit medborgare med rätt till utbildning blev eleverna kunder på en skolmarknad.

– De borgerliga var emot kommunaliseringen. Men när de själva fick regeringsmakten 1991 upphävdes den inte. Istället gjorde de en uppgörelse med Socialdemokraterna om skolpeng, säger Hans Albin Larsson.

– Reglerna som togs fram kring friskolorna var oerhört ”lösa”. I det nya kapitlet i skollagen hette det till exempel att de fristående skolorna skulle leva upp till samma krav som de kommunala till ”art och nivå”. Man formulerade en gummiparagraf. Det betydde att man kunde ha färre lärare, hitta på nya ämnen, bilda koncerner och trixa med det mesta. Kommunaliseringen i kombination med friskolereformen slog sönder det som trots allt fanns kvar av en likvärdig skola, säger Hans Albin Larsson.

I början av 1990-talet förändrades även statsbidragssystemet till kommunerna, vilket många anser påverkade skolans kvalitet negativt.

– Tidigare fanns det 50 eller 60 specialdestinerade statsbidrag till kommunerna, vilket de flesta ekonomer som sysslade med frågan ansåg var ett mycket ineffektivt system. 1993 valde man istället att lägga i princip alla bidrag i samma påse. Sedan var det upp till respektive kommun att avgöra hur pengarna skulle användas, berättar Gunnar Wetterberg.

Problemet var bara att staten, som en del i arbetet med att sanera sin egen ekonomi, minskade på bidragens storlek.

– Den gjorde ungefär som Axel Oxenstierna gjorde när han skulle ta ut soldater till trettioåriga kriget. Han lät nämndemännen svara för uttaget och slapp därmed folkets vrede. På liknande vis var det under 1990-talet. Då var det kommunstyrelseledamöterna som fick ta stryk för de många besparingarna på skolans område.

Gunnar Wetterberg, som arbetade på Finansdepartementet under krisåren, tror att det antagligen hade skurits lika mycket på skolan om den hade varit statlligt finasierad.

–Man skar hårt i alla statliga anslag då, säger han.

Forskaren, ämnesläraren och rektorsutbildaren Anna Forssell vid Stockholms universitet arbetade under några år på 1990-talet som pressekreterare till skolminister Ylva Johansson (S) och var sedan kvar som sakkunnig på departementet under en period.

Hon menar att det är alldeles för enkelt att skylla de senaste årens sjunkande skolresultat på enbart kommunaliseringen.

– Man skulle decentralisera makt och inflytande till professionen, till lärare och rektorer. Men så blev det inte. Lärarna fick inte makten i klassrummet som många hoppades på.

– Ungefär samtidigt med kommunaliseringen fick vi friskolor, fria skolval, skolpeng och enorma nedskärningar i offentlig sektor på grund av den ekonomiska krisen. Det var reformer och förändringar som förstärkte varandra negativt. Många hoppades att den ökade konkurrensen skulle gynna kvaliteten, att det inte behövdes någon egentlig kontrollapparat. Det fanns en utbredd naivitet kring vilka krafter som släpptes lösa.

Även om den statliga styrningen och kontrollen av skolan har ökat under de senaste åren, beskriver Gunnar Wetterberg de senaste decenniernas skolutvecklingen som ”katastrofal”, i synnerhet på gymnasienivå.

– Man har till exempel släppt hela den offentliga kontrollen över gymnasieskolans dimensionering. Istället bejakas eleverna fria val fullt ut. På grundskolenivå är kombinationen av fritt skolval och fri etableringsrätt framför allt problematisk ur segregationssynvinkel, vilket jag dessutom tror är något som är mycket farligt på sikt.

– Vi hade tidigare två viktiga instrument för att etablera ett kitt i samhället – lumpen och skolan. Lumpen har vi helt och hållit avhängt oss. Nu är vi också på väg att avhänga oss skolan.

Att öka den statliga styrningen och kontrollen av skolan är Gunnar Wetterberg positiv till.

– Men jag tror inte på att förstatliga skolor. Däremot tycker jag att det vore spännande att slå samman landstingen till exempelvis sex regioner och låta dem bland annat ansvara för gymnasieskolan. Regionerna behöver inte driva några egna gymnasier, däremot ska de upphandla utbildningsplatserna med hjälp av tydliga kvalitetskriterier.

Med andra ord, ingen skolpeng eller fri etableringsrätt?

– Nej, däremot får eleverna i mitt system får söka och välja fritt bland de platser som är upphandlade av regionerna. Det fria skolvalet blir kvar.

Vad man ska göra med grundskolan tycker Gunnar Wetterberg är knepigare.

– Vi befinner oss i en pest– eller kolerasituation. Kommunaliseringen var inte bra, men jag tror heller inte på ett förstatligande. Jag tror att det mest rationella är att ha kvar grundskolan på kommunal nivå, men inom tydliga statliga ramar.

Liknande uppfattning har Hans Albin Larsson:

– Jag tror att kommunerna även i framtiden bör ansvara för grundskolan och de praktiska gymnasierna, förutsatt att det finns en mycket tydlig kvalitetsstyrning från statens sida. Det är viktigt med tydliga statliga regler, framför allt när det gäller behörighet, timplaner och liknande. Under de senaste åren har det nästan rått en Klondykeinställning till skolan. Nästan vem som helst har kunnat hitta på vad som helst och dessutom fått skattepengar för besväret.

Vad bör hända med friskolorna?

– Är de seriösa och upprätthåller kvalitetskrav kan de få vara kvar. Men de bör vara betydligt färre än idag. Friskolorna ska bidra till att förbättra skolan, inte dränera den på pengar och förstöra många ungdomars förutsättningar att studera vidare.

Enligt Hans Albin Larsson bör staten svara för de universitetsförberedande gymnasierna.

– Då kan man ganska lätt upprätt-hålla samma kvalitet och villkor över hela landet. Statliga gymnasier förenklar dessutom kontakten och samarbetet mellan gymnasierna och universiteten/högskolorna och gör det möjligt att kombinera lärartjänster.

Anna Forssell tror att ett förstatligande av den svenska grund- och gymnasieskolan skulle vara kostsamt.

– Frågan är hur man tänkt göra med friskolorna? Förstatliganden är en mycket mer komplex fråga än vad som görs gällande i debatten.

– Däremot tror jag att den statliga kontrollen och styrningen av skolan måste öka. Jag tror även att staten bör ta ett större ansvar för finansieringen.

 

Skolutvecklingen i korthet

– Makten över skolan har varierat genom århundradena

1085: Katedralskolan i Lund grundas som en domskola. Domskolorna var ursprunget till de svenska allmänna läroverken.

1623: Sveriges första gymnasieskola grundas i Västerås.

1693: Enligt den nya skolordningen stadgas att de som ville gå vidare till akademien skulle genomgå en kunskapsprövning. Detta var en första form av studentexamen.

1723: Enligt en regeringsresolution ålades föräldrarna att lära barnen ”läsa bok” och se till att de lärde sig vissa hänvisade kristendomsstycken. 

1786: Första flickskolan grundas i Sverige av Herrnhutiska brödraförsamlingen i Göteborg.

1842: Folkskolan inrättas. Enligt 1842 års folkskolestadga ska det finnas minst en skola i varje socken och stadsförsamling. Denna skola skulle vara fast och ha en godkänd lärare. Alla åldersgrupper skulle gå i samma klass.

1847: Mindre än hälften av barnen i skolåldern är inskrivna i någon skola.

1849: Gymnasiet delas i två lika långa studievägar, förenade inom ett läroverk med studentexamen som slutmål.

1856: För att även barn i glesbygden ska få undervisning inrättar staten statsbidrag till mindre folkskolor.

1862: Det första statliga reglementet för folkskoleseminarier. 1877 blev utbildningen fyraårig. Tvåårig seminarieutbildning av småskollärare anordnades av landstingen.

1864: Klasser inrättas i folkskolan.

1878: Allmän läroplan införs.  Folkskolan blev sexårig. Läroverken delas in i ett högre läroverk med nioårig studiegång fram till slutexamen och ett lägre läroverk med tre eller fem årskurser utan slutexamen.

1882: Skolplikt införs.

1895: Tre fullgjorda folkskoleår blir grund för läroverksstudier.

1905: Läroverksöverstyrelsen inrättas vilket ger en centralisering. Läroverket delas in i ett lägre sexårigt stadium som kallas realskola och ett högre fyraårigt stadium som kallas gymnasium och som bygger på realskolans femte klass och får studentexamen som slutmål. Samma år får flickor tillträde till studier vid läroverken, till en början endast i realskola. Fyraåriga kommunala mellanskolor inrättas. De bygger på klass 6 i folkskolan och leder till realexamen.

1914: Beslut om en 4-årig folkskollärarutbildning.

1918: Tekniska skolor inrättas på gymnasienivå (tekniska läroverk).

1920: Den sexåriga folkskolan anses som genomförd. Folkskolöverstyrelsen och läroverksöverstyrelsen slås samman till Skolöverstyrelsen.

1921: Kommunala verkstadsskolor inrättas.

1928: Enligt den nya läroverksstadgan får även flickor antas till gymnasiet.

1936: Riksdagsbeslut om sjuårig obligatorisk folkskola. Genomförandet ska ske under perioden 1937 till 1949.

1941: Engelskan börjar införas som första främmande språk i skolan.

1950: Beslut om att enhetsskolan – istället för folk- och realskolan – ska införas för en försöksperiod om tio år.

1957: Riksdagen beslutar att försöksverksamheten ska vara avslutad 1961/62.

1958: Aga förbjuds i folkskolan.

1962: Riksdagen beslutar att inrätta en ny nioårig obligatorisk skola, grundskolan. Den ersätter folkskolan, fortsättningsskolan, högre folkskolan, kommunala mellanskolan, realskolan och kommunala flickskolan.

 Grundskolan övertar successivt folkskolans uppgifter och är helt införd 1971. Samtidigt beslutas om att inrätta tvååriga fackskolor. De ersätts 1970 av tvååriga allmänna linjer på det nya gymnasiet.

1964: Riksdagen beslutar om att inrätta ett nytt gymnasium uppdelat på fem treåriga linjer. Alla gymnasier skulle vara kommunala.

1970: Riksdagen beslutar om en ny och samlad läroplan för gymnasieskolan Lgy70.

1989: Riksdagen beslutar om kommunalt huvudmannaskap för lärare.

1990: Skolöverstyrelsen läggs ner och ersätts av Skolverket.

1990-talet: Genomförs en rad ”maktreformer” på skolans område. Statens kontroll och styrning minskar radikalt.  Kommunerna får det fulla ansvaret för genomförandet av skolans verksamhet. Den ekonomiska styrningen läggs på kommunerna. Samtidigt öppnas för ett långtgående privat friskolesystem. Ett nytt betygssystem införs, förskolan förs in i utbildningssystemet och gymnasieskolan blir helt treårig.

2000-talet: Efter larmrapporter om fallande skolresultat återtar staten kontrollen över skolan. Skolinspektionen inrättas, tydliga behörighetsregler införs för lärare. Däremot kvarstår friskolesystemet.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Förslaget att avskaffa modersmål sågas av egna partiet

Modersmål

Ledande moderatpolitiker vill avskaffa modersmålsundervisningen i skolan. Ett utspel som har väckt stor kritik. Till och med inom det egna partiet.
– Vi vill att man fortsatt ska ha möjlighet till modersmål, säger Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Erik Bengtzboe till Skolvärlden.

Annons
Annons

”Låt lärarna ta makten över fortbildningen”

Kompetensutveckling

Skolan lägger stora pengar på fortbildning med tveksamt innehåll, anordnade av kommersiella aktörer. Det menar läraren och forskaren Malin Tväråna. Och det sker ofta helt i onödan.
– Kompetensen finns redan i lärarkåren, säger hon.

Annons
Arbetsmiljö

Hyrlärare lockas med 50000 kr i månadslön

Arbetsmiljö

Bemanningsföretag lockar lärare med bättre villkor. Och levererar samtidigt en rejäl känga till skolor som inte tar hand om sin personal.
Men facket är kritiskt och menar att pengarna inte går dit de ska.

Lotte är hyrlärare: ”Jag plockade russinen ur kakan”

Arbetsmiljö

Friheten att kunna välja omfattning på uppdraget och att bara ägna sig åt undervisning. Det ser Lotte Johannessen som den stora vinsten med att jobba för ett bemanningsföretag.

Annons
Annons

Listan med regler för föräldrar skrotas

Arbetsmiljö

Stockholm föreslog regler för föräldrar för att stoppa påtryckningar mot lärare. Men regellistan skrotades av högsta skolchefen i sista stund.
– Det borde finnas ett förväntansdokument för föräldrar, säger Britt-Marie Selin på LR.

Annons

”Skolan riskerar bli lågpresterande – inte eleverna”

Debatt

”För många elever som har funktionsnedsättningar är teknikens intågande i klassrummen en lärorevolution. Elever med funktionshinder kan plötsligt skriva och läsa och delta i undervisningen på så lika villkor som möjligt”, skriver Gunilla Danielsson.

Kommentera

Ny forskning: Lågpresterande vinnare med digitala verktyg

Undervisning 

Digitala lärverktyg kan höja elevernas skolresultat och särskilt de lågpresterande, visar ny forskning. Alla är inte övertygade.
– Jag är inte övertygad om att själva undervisningen i skolan kan revolutionernas på det sättet som många teknikfrälsta menar, säger högstadieläraren och debattören Isak Skogstad.

Han får guldäpplets särskilda pris

Prisad

Guldäppeljuryns särskilda pris går till forskaren Carl Heath.
– Likvärdigheten är skolans största utmaning även när det gäller digitaliseringen, säger han.

Hjärnan

Så hjälper du dina elever att plugga smartare

Hjärnan

Forskning visar att rätt sorts studieteknik är avgörande för var information placerar sig i hjärnan – och hur eleven då skapar varaktiga minnen. Så här kan du hjälpa dina elever.

6 hjärnknep till dina elever

Hjärnan

Hur kan man som lärare hjälpa sina elever att plugga smartare? Författaren Johan Rapp har hjärnknepen. 

”Skolan får inte blunda för hedersvåld”

Integration

Kunskapen om hedersrelaterat våld ökar, samtidigt som ”bredvidsamhället” i förorterna växer. 
– Lärare måste understryka att det handlar om lagar, man får inte slåss och frihetsberöva. Och i dag finns det hjälp att få, säger Trifa Abdulla, lärare med egna erfarenheter av hedersvåld.

”Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron”

Integrationspolitik

Regeringen satsar 100 miljoner kronor under 2018 för att bekämpa hedersvåld. Det är ett förslag i höstbudgeten.
– Lärare ska aldrig behöva vara ensamma med oron för att en elev far illa, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

Undersökning

Så tycker lärarna om sin rektor

Skolledning

En majoritet av lärarna är missnöjda med hur rektorerna utövar sitt pedagogiska ledarskap och hur den lokala lönesättningen går till, visar en undersökning som Skolvärlden gjort.
– Rektorn syns nästan aldrig ute i verksamheten. Ändå är det rektor som ska bedöma lärarna och sätta lönerna, säger läraren Petter Hedström i Helsingborg.

”Många har inte tid att fungera som de vill”

Skolledning

Det är inte bara lärare som är kritiska till hur det pedagogiska ledarskapet fungerar i skolan. Även bland rektorerna finns det kritik.
– Många rektorer har inte tid att fungera som de pedagogiska ledare som de vill vara, säger Matz Nilsson som är ordförande för Sveriges skolledarförbund.

Lärarnas svar i enkäten om sin rektor

Skolledning

Öppna svar – så svarar lärarna i Skolvärldens undersökning om sin rektor.

Anna Ekström: ”Jag är orolig”

Skolledning

Rektorernas kärnuppgift är pedagogiskt ledarskap, säger gymnasie- och kunskapslyfts­minister Anna Ekström (S).
– Behovet av pedagogiskt ledarskap är väldigt stort i Sverige.

Stresslösningen: Rektorn tar hand om föräldraskället

Arbetsmiljö

Rektorn Mikael Lindberg tar hand om allt skäll från föräldrar som riktas mot skolans lärare. Arbetsmodellen har gett resultat.
– Det har självklart minskat stressen hos mig som lärare, säger läraren Julia Söderhäll.

Här rättar hon eleverna – på toaletten

Gymnasium 

På Gymnasieskolan Futurum blir eleverna uppläxade även på toaletten. När läraren Amanda Gustafsson såg ett ovanligt felstavat klotter rättade hon det med massor av lappar – och la upp på Instagram.

Låga gymnasiebetyg förklarar lärarutbildningens många avhopp

Rapport

En stor andel studenter med låga gymnasiebetyg. Det är förklaringen till att många hoppar av lärarutbildningen i ett tidigt skede, enligt en ny rapport. Studenternas sociala bakgrund påverkar däremot inte avhoppen.

Pensionerad lärare: Läge kräva bra villkor

Förhandlingsläge

Pensionerade gymnasieläraren Bo Johansson tycker att fler 65+lärare borde ta chansen att undervisa. De har ett bra förhandlingsläge.
–  Som pensionär kan jag kräva bra villkor och säga: jag vill ha det så här.

"Det behövs bättre samverkan mellan studiehandledare och ämneslärare"

Nyanlända

Skolan behöver höja kvaliteten i studiehandledning på modersmålet. Till exempel måste samverkan mellan studiehandledare och ämnesläraren stärkas. Det visar Skolinspektionens granskning.

Hon vill lyfta NO med hjälp av ”gråskalor”

Den traditionella undervisningen måste ge plats åt mer diskussioner om naturvetenskapens karaktär i klassrummet.
Det menar Lotta Leden, doktorand vid Högskolan Kristianstad, som i sin nya avhandling framhäver att naturvetenskapen inte är svartvit – utan att den snarare går i gråskalor. 

Rektorn: Skolbytena ett jätteproblem

Planeringen förstörs när elever försvinner och tillkommer varje vecka. Nu föreslår Liberalerna en reglering av möjligheten att byta skola.

Robotforskaren: ”Så funkar det i klassrummet”

Forskning

Robotlärare kan bidra till nya undervisningsformer i skolan i framtiden, men vi kan inte lita på att tekniken ska lösa lärarbristen. Det visar en ny studie från Göteborgs universitet.

Läraren: ”Så blir din skola bättre på extra anpassningar”

Särskilt stöd

Dammhagskolan är en av landets bästa skolor när det kommer till extra anpassningar och lyfts som ett gott exempel av Skolinspektionen.

Debatt: ”Föräldrar behövs i skolan”

Debatt

”Att inte ha föräldramöten i skolan är en uppgiven osthyveltaktik som inte löser något av skolans riktigt stora problem”, skriver Föräldraalliansen.

Kommentera

Demokrati och vetenskap i fokus på Nobel Teacher Summit

Nobel

Tre nobelpristagare och 350 lärare delar en dag som fördjupar lärarens roll i samhället.
– Det här ger inspiration, engagemang och praktiska tips, säger läraren Anna Vormisto.

Kraftig ökning: Så många återvänder till läraryrket

Lärarbrist

Fler lärare återvänder till yrket efter att ha arbetat med något annat.
Det visar statistik som SCB tagit fram på uppdrag av utbildningsdepartementet.
– Ökningen är jättepositiv, säger Åsa Fahlén på LR.

Obligatorisk förskoleklass blir verklighet

Politik

Regeringen vill att förskoleklass bli obligatoriskt redan nästa läsår. Nu får de stöd av Sverigedemokraterna vilket innebär att de ser ut att ha riksdagsmajoritet för förslaget.

Lista: Så många nya lärare kan din kommun få av miljarderna

Lista

Regeringens miljardsatsning kan teoretiskt innebära 10 000 nya lärartjänster i hela landet.
– Det vi vet spelar roll för elevernas resultat är tillgången på legitimerade lärare, säger Åsa Fahlén på LR.

Efter hjärnforskarens kritik: ”Bilden av läraren stämmer inte”

Hjärnforskaren Martin Ingvar är kritisk till läraridealet där läraren har en passiv roll och eleverna lär sig själva.
– Det ser inte ut så i dag – inte hos mig och inte hos mina kollegor, säger läraren Karin Johansson.

Olagligt förslag om obehöriga lärare dras tillbaka

Lärarbrist

Malmö stads omstridda förslag om obehöriga skolpedagoger kan dras tillbaka.
– Mycket tyder på det. Det skulle vara förödande för skolans resultat om detta gick igenom, säger Catharina Niwhede, distriktsordförande för Lärarnas Riksförbund i Malmö stad.

”Liberalerna säger nej till de elever som behöver mest resurser”

Debatt

”Det Liberalerna vill skära ner på i skolbudgeten skulle drabba de elever och skolor som behöver resurserna allra mest”, skriver utbildningsminister Gustav Fridolin i en debattartikel.

Kommentera

Debatt: ”För att stärka skolan måste kvalitet gå före kvantitet”

Debatt

”Vi behöver reformer som stärker kvaliteten i varje skola. Och reformer som ser till att de som behöver skolan mest får riktigt bra undervisning”, skriver Christer Nylander (L), vice ordförande i utbildningsutskottet.

Kommentera

Så kan syv stärka sin roll i undervisningen

Syv

Här är satsningen som ska stärka studie- och yrkesvägledningen i landets skolor.
– Det ger möjligheten till att på sikt öka elevernas motivation, säger syvaren Pernilla Danielsson.

Debatt: ”Facken ligger bakom lärarnas arbetsbelastning”

Debatt

”Tyvärr är situationen med den höga arbetsbelastningen för lärarna till stor del självförvållad av lärarfacken”, skriver Kjell Tormod.

Kommentera

Twitterstorm efter Malmös fortbildningsdag: ”Förakt”

”Förakt mot bildning och lärare”. Fortbildningsdagen i Malmö under onsdagen skapade en rejäl twitterstorm.
– Många lärare är besvikna och uppgivna, säger läraren Johan Åström.
– Vår egen utvärdering visar att många är positiva, svarar grundskoledirektören Anders Malmquist.

Bokmässan 2017

Emerich Roth: ”Skolan borde vara ett andra hem för de som behöver det”

Ny bok

Skolan är en av de viktigaste pusselbitarna till det svenska samhället för barn som flytt krig och förföljelse. I den nya boken ”Skolan och integrationen” söker man svaren på hur man bäst hjälper nyanlända ungdomar i skolan på ett bra sätt.
– Framtiden sitter fem dagar i veckan i skolbänken, säger Emerich Roth som överlevde förintelsen.

Här är finalisterna i Guldäpplet 2017

Lärarpris

Fyra lärare har valts ut till finalomgången av Guldäpplet, som varje år tilldelas en lärare som förnyat lärandet och inspirerat elever och kollegor med digital teknik.

10 tips som hjälper elever att börja läsa

Läsa

Populära barnboksförfattarna Helena Bross och Magnus Ljunggren har lång klassrumserfarenhet och på bokmässan delar de med sig av sina bästa tips för att stimulera elevernas läslust. Dessutom berättar de om sin egen dyslexi.

”Växla uttrycksformer och nå bättre resultat”

Digitalt

Elever behöver växla mellan olika uttrycksformer för att effektivisera lärandet. Det menar läraren Ivana Eklund som har utvecklat ett arbetssätt med digitala resurser i SFI-undervisningen.
– Om fler sinnen blir involverade förstärks lärandet, säger hon.

Var femte elev saknar behörighet till gymnasiet

Nära en femtedel av niorna som gick ut grundskolan i våras saknar behörighet till gymnasiet, visar ny statistik från Skolverket.
Elever med högutbildade föräldrar har betydligt högre behörighet än elever vars föräldrar har en kortare utbildning.

”Regeringens förslag offrar djupa ämneskunskaper”

Lärarutbildning

LR:s ordförande Åsa Fahlén tycker att regeringens förslag till kortare ämneslärarutbildning för högstadiet offrar djupa ämneskunskaper.

Lärarna hyllar Stig-Helmer i SFI-undervisningen

SFI

Svenska filmklassiker ska hjälpa landets SFI-pedagoger att göra språkinlärningen hos nyanlända bättre. Tusentals SFI-pedagoger har redan anmält sig till projektet Filmtegration.
– Nu behöver jag inte sitta och skriva lektionsmaterial på kvällarna, säger läraren Britt Lewis.

LR: Därför bojkottar vi inte bokmässan

Bokmässan 2017

139 författare bojkottar bokmässan i Göteborg i protest mot högerextrema Nya Tiders medverkan. Men LR tror inte att bojkott är vägen framåt. Istället använder de mässan för att lansera en ny bok om integration i skolan.
– Vår uppgift är att stå upp för allas lika värde och demokratiska principer, säger ordförande Åsa Fahlén.

Rapport: Lärarnas löner ökar mest

Lön

Lärare är en av de yrkeskårer vars lön ökat mest de senaste åren, visar en ny rapport från LO.

”Obligatoriskt språkval i sexan förvärrar lärarbristen”

Språkval

Nästa läsår blir språkvalet obligatoriskt för alla elever i årskurs 6.
– Lärarbristen är den stora utmaningen, den är redan stor och kommer bli än mer kännbar nu, säger språkläraren Mia Smith.

En kurs kan avgöra gymnasieexamen: ”100 poäng ska vara 100 timmar”

Undersökning

Många elever som inte tar gymnasieexamen stupar på målsnöret och saknar betyg i en kurs. Det visar en undersökning från Skolverket.
– Eleverna måste få sin garanterade undervisningstid. 100 poäng ska motsvara 100 timmar. Så ser det inte ut idag, säger LR-ordförande Åsa Fahlén.

”Satsningen skapar splittring i lärarkåren”

Lön

Lärarlönelyftet har gjort att lärarnas lönenivå har stigit. Men lönesatsningen har även skapat splittringar i lärarkåren. Det visar en ny rapport från Riksrevisionen.

Särskilt stöd eller extra anpassningar – har du koll?

Specialpedagogik

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar.
– Se till lärmiljön först, menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson. 

Så jobbar specialpedagogen med Karlstadmodellen

Specialpedagogik

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan.
– Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det, säger hon.

 

Nyhetskollen: Vad hände i helgen?

Börja måndagen med att snabbt få koll på läget i Skolsverige. Här är en sammanställning av vad som hände under helgen.

Sex punkter för ett bättre föräldramöte

Föräldramöten

Borde föräldramötet skrotas eller fyller det en funktion i skolan? En som är säker på sin sak och som vill behålla föräldramötet är läraren Cecilia Jalkebo.
– Det finns jättemånga anledningar för varför föräldramöten fyller en viktig funktion, säger hon.

Sara Bruun: ”Fyller föräldramöten ens någon funktion?”

Blogg

Sara Bruun om föräldramöten: ”Majoriteten kan tas bort. Det är min åsikt både ur lärar- och föräldraperspektivet.”

Priolistan som ska rädda lärarnas hälsa

Arbetsmiljö

I Lund har fack och arbetsgivare enats om vilka delar av grundskolelärarnas arbete som kan plockas bort när tiden inte räcker till.
Läs listan här.

Flest unga lärare jobbar där de pluggat

Unga lärare

En majoritet av Sveriges unga legitimerade lärare bor i en kommun med lärarutbildning.
– Jag utbildade mig på Örebro universitet och arbetar nu som lärare i engelska på en högstadieskola i Örebro, säger Isac Bergwall, 25.

Grafik: Här bor det flest unga lärare

Grafik

Sambandet mellan hur stor en kommun är och hur många unga lärare det bor i den är tydlig.

Så påverkades undervisningen av tidiga betyg

Avhandling

Större fokus på mätbara kunskaper och mindre möjligheter att anpassa undervisningen. Pedagogikforskaren Ola Strandler har undersökt hur en grupp lärares undervisning påverkades när betyg i sexan infördes.
– Jag ser med viss oro på utvecklingen, säger han.

Här blir stora klasser små

Stora klasser

Högre lärartäthet, klassöverskridande samplanering och täta samarbeten mellan lärare och fritidspedagoger. 
– Ibland kan det faktiskt vara lättare att ha 30 elever, om man är fler vuxna också, säger lågstadieläraren Dögg Gunnarsdóttir.

”Låt läraren avgöra storleken på klassen”

Stora klasser

Proffstyckare och politiker: bort med tassarna. Det är läraren som ska avgöra elevgruppens storlek för varje moment.
– Det måste finnas utrymme för lärare att välja, och skolans organisation måste möjliggöra det, säger lågstadieläraren Karin Johansson.

Höstbudgeten

Sammanställning: Här är skolsatsningarna i budgeten

Budget

Regeringen har presenterat sin höstbudget – hur investerar man i skolan? Skolvärlden har sammanställt det du behöver veta i regeringens höstbudget som berör skolan och lärarna.

Regeringens lärarsatsning hyllas: ”Jättebra lösning”

Höstbudget

Regeringen anslår nya miljoner i höstbudgeten för att minska lärarbristen. Bland annat läggs stora summor på olika utbildningar för blivande och redan verksamma lärare.

162 miljoner till gymnasieskolan

Gymnasieskolan

Regeringen satsar 162 miljoner kronor på gymnasieskolan nästa år. 83 miljoner går till att stärka yrkesprogrammen och locka fler till jobbet som yrkeslärare.

Efter regeringens beslut: ”Viktigt för arbetsmiljön”

Nationella prov

Regeringen har beslutat att de nationella proven ska digitaliseras och resultaten ska väga tyngre vid betygssättningen.
– Det är bra att det blir ett tydligt syfte med de nationella proven, säger Åsa Fahlén.

Sex miljarder till skolor i utsatta områden

Budget

Regeringen föreslår ett tillskott på sex miljarder till skolan i budgeten för att bryta ojämlikheten i skolsystemet.
– Det är den viktigaste dagen i mitt politiska liv, säger Gustav Fridolin. 

Så får du bättre digital arbetsmiljö

Arbetsmiljö

Allt fler av lärarnas arbetsuppgifter görs digitalt, men den digitala arbetsmiljön på skolorna behöver bli bättre.
– Börja med att göra en IT-skyddsrond, föreslår läraren Helena Kvarnsell.

Skolverket: Friskolor lägger mindre pengar på löner

Siffror

Ny statistik från Skolverket visar att friskolor har lägre genomsnittliga kostnader för löner än kommunala, både i grundskolan och på gymnasiet.
– Vill de vara med i matchen är det upp till bevis nu, säger Åsa Fahlén, ordförande LR.

”Friskolorna har inte varit lönedrivande”

Replik.

”Ulla Hamilton glömmer att nämna en fråga som är utomordentligt viktig”, skriver Ragnar Sjölander, ordförande för LR Stockholm, och Magnus Ekblom, lärare i Sjölins gymnasium inom Academedia.

Kommentera

”Det är inte bara högst lön som lockar”

Slutreplik

Ulla Hamilton, vd på Friskolornas riksförbund, skriver i en slutreplik: ”I valet mellan högst löner och bättre verksamhet är det trots allt bättre verksamhet som också kommer eleverna till del.”

Kommentera

Lösningen på lärarbristen i Malmö kan vara lagbrott

I Malmö vill grundskoleförvaltningen anställa lärare utan legitimation för att lösa lärarbristen. Nu ska Skolverket undersöka om det är ett lagbrott.
– Utbildade lärare är en framgångsfaktor för elevernas resultat, säger Sara Svanlund på LR.

Granskning: Arbetsmiljö

Stoppa (tids)tjuven!

Arbetsmiljö

Trots löften om motsatsen, ökar arbetsbelastningen på skolorna. Tidstjuvarna är många och flera arbetsuppgifter skulle gå att rationalisera bort.
– Mycket av arbetstiden går åt till sådant som inte har med undervisningen att göra. Läraruppdraget måste renodlas, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Läraren: De här uppgifterna kan tas bort

Tid.

En del av lärarnas arbetsuppgifter är helt onödiga och kan tas bort utan att undervisningen eller elevernas resultat försämras. Det menar läraren och författaren Johan Alm.

”Lärare behöver visa att de är professionella”

Intervju

Som ny generaldirektör för Skolverket vill Peter Fredriksson öka dialogen med lärarna. 
I en intervju med Skolvärlden förklarar han fördelen med att ha 30 års erfarenhet från skolans värld och vad han själv, som lärare, saknade från Skolverket.

Guldäpplet-vinnaren: ”Därför använder jag ny digital teknik”

WEBB-TV

I Guldäpplet-vinnaren Jonas Halls klassrum tar datorer, robotar och andra digitala verktyg plats för att stimulera elevernas kreativitet och höja nivån på undervisningen.

Tusentals kronor lägre lön på friskolor

Lön

Det skiljer tusenlappar i månadslön mellan lärare inom de stora friskolekoncernerna och offentligt anställda lärare. Det visar Lärarnas Riksförbunds egna siffror.

Högre lön? Då måste de undervisa mer

Lön

Högre lön till lärare som accepterar mer undervisningstid. Det genomförs nu i Uppsala och facket rasar.
– Verklighetsfrånvänt och rent hälsofarligt, säger Katarina Reineck, LR Uppsala.

OECD-rapport

OECD: Lärarlönelyftet är en bra reform

OECD

De svenska lärarlönerna släpar fortfarande efter internationellt, enligt en ny OECD-rapport. Ingångslönerna är goda, men efter en längre tid i yrket halkar lärarna efter. Räddning enligt OECD? Den statliga satsningen Lärarlönelyftet.

Färre undervisningstimmar i svensk skola

OECD

Svenska elever får färre timmar med läraren än i många andra OECD-länder. Det visar en färsk rapport. 

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons