Annons
 - Robert Hilmersson
Foto: Robert Hilmersson

Dragkampen om skolan

Publicerad 25 april 2013

Polemiken kring skolans huvudmannaskap har förändrats totalt sedan kommunaliseringen och allt fler sällar sig nu till kampen för en starkare nationell styrning. Lärarnas Riksförbund driver frågan och är mitt i en massiv kampanj där ett nationellt kunskapslyft är målet.
– Det är oerhört glädjande att allt fler verkar för en nationell kunskapsskola, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Skolvärlden har gjort en historisk tillbakablick av skolans huvudmannaskap och talat med ett par skolkännare om utvecklingen.

Med fem rösters marginal röstade riksdagen den 8 december 1989 för att kommunalisera skolan, det vill säga att föra över ansvaret för lärarna på kommunerna.
 Beslutet var finalen på flera decenniers utveckling mot en mer decentraliserad skola.

På ja-sidan stod Socialdemokraterna och Vänsterpartiet (dåvarande VPK). Många lärare var, precis som den borgerliga oppositionen, kritiska till beslutet. Men även inom den socialdemokratiska regeringen fanns det personer som var tveksamma.

En var utbildningsministern Bengt Göransson som ifrågasatte det rimliga i att kommunalpolitikerna i framtiden skulle bedöma lärarnas kompetens: ”Med samma rätt som Volvo väljer företagsläkare bör kommunerna ha rätt att anställa lärare. Men lika lite som Volvo kan utfärda läkarlegitimationer bör lokala skolstyrelser får ta ställning till lärarbehörighet”, resonerade han.

Den dåvarande skolministern Göran Persson (S) skriver i sina memoarer att han är övertygad om att han gjorde rätt när han drev fram kommunaliseringen ”även om jag samtidigt insåg varför lärarna gjorde sådant motstånd. Den statliga kopplingen gav dem högre status i förhållande till kommunalanställda. Jag förstod deras motstånd, men det gamla systemet var dödsdömt”.

Folkpartiet är förmodligen det riksdagsparti som under de senaste åren mest ihärdigt och kategoriskt kritiserat den ökade decentraliseringen. Då det begav sig var man inte lika kritisk.

1990 till exempel, förklarade Lars Leijonborg, senare FP-ledare, från riksdagens talarstol: ”Nu får vi äntligen en kraftig decentralisering av skolan och schabloniserade stats-bidrag. Allt detta har vi krävt länge, och den svenska skolan behöver det verkligen. Jag är också beredd att ge ett visst överbetyg för Göran Perssons rejäla tag i skolbyråkratin. Jag tror att det är riktiga grepp.”

En som omprövat sin uppfattning är den tidigare socialdemokratiska riksdagsledamoten och utbildningspolitikern Bengt Silfverstrand. 1989 röstade han för kommunaliseringen.

Det var ett felaktigt beslut som har skapat ojämlika förhållanden i skolan, ökade skillnader, godtycklighet i beslutsfattandet och på många håll sämre kvalitet i undervisningen. Jag tycker idag att skolan bör för-statligas.

Flera som Skolvärlden har talat med säger att beslutet 1989 visserligen inte var oundvikligt, men den logiska konsekvensen av en flera decennier lång utveckling mot allt större kommunal kontroll över skolan.

– Det gamla systemet hade havererat. Huvudmannaskapet var splittrat. Skolöverstyrelsen hade på 1980-talet blivit en koloss som det var oerhört svårt att få något vettigt ur. Dess anseende var kört i botten, säger historiken och Sacos avgående samhällspolitiske chef Gunnar Wetterberg som under 1980-talet bland annat arbetade som chefstjänsteman och utredare på finansdepartementet.

Han är tveksam om det hade varit möjligt att gå åt det motsatta hållet.

– Det gamla systemets haveri blockerade en utveckling mot ett totalt förstatligande, vilket nog var tur, säger Gunnar Wetterberg.

Hans Albin Larsson, professor i historia och utbildningsvetenskap samt ordförande i Historielärarnas förening, menar att makten över skolan alltid har böljat fram och tillbaka mellan staten och kommunerna.

– När staten etablerade universitet och högskolor ville den säkerställa att kvaliteten var hög på dem som skulle gå där. Därför blev gymnasierna statliga. Folkskolan blev det upp till socknarna/kommunerna att svara för, säger Hans Albin Larsson.

Och så fortsatte det långt in på 1900-talet.

– Innan socialdemokratin kom i regeringsställning värnade man om den kommunala självstyrelsen. På många håll – framför allt i kommuner där partiet var starkt - såg man den kommunala självstyrelsen som en möjlighet att genomföra reformer. Socialdemokratiskt styrda Malmö hade till exempel tidigt en radikal skolpolitik som gick ut på att staden sponsrade familjer som lät sina barn gå kvar ytterligare ett år i skolan efter att den obligatoriska skolgången tagit slut, berättar Gunnar Wetterberg.


– När socialdemokratin i början på 1930-talet fick regeringsmakten blev man däremot betydligt mer benägen att centralstyra skolan.

Den moderna skolan är precis som övriga delar av välfärdssamhället i stor utsträckning ett efterkrigsprojekt. Det är under 1950-talet som skolan på allvar börjar byggas ut. För många var en bred, allmän och allomfattande skola en väg att lösa ekonomiska och sociala problem och att utjämna klasskillnader. Skolan sågs som ett verktyg i demokratiseringen av samhället.

Inför valet 1948 tryckte det socialdemokratiska ungdomsförbundet SSU upp en idag klassisk affisch med en springpojke som blickar bort mot en grupp studenter. Affischen hade texten:
”Begåvad men fattig – ge honom lika chans.”

– Det var under 1940- och 1950-talen mycket prat om begåvningsreserven, framför allt från socialdemokratins och en del liberalers sida, berättar Gunnar Wetterberg.

Men bara ideologisk övertygelse räckte inte för att driva på utbyggnaden av skolan. Lika viktigt var det växande behovet av välutbildad arbetskraft. Även krigsårens stora barnkullar bidrog till utbyggnaden.

– Det här var en expansiv period där det satsades mycket pengar. Kommunernas roll stärktes på utbildningsområdet. Fler och fler uppgifter blev kommunala – lokaler, skolmåltider, läromedelsinköp och skolhälsovård. Däremot inte själva undervisningen. Den fortsatte staten att reglera, säger Hans Albin Larsson.

Som en del i arbetet med att skapa den nya skolan blev lärarna inom barn- och ungdomsskolan kommunalt anställda, förutom (motsvarande) låg- och mellanstadielärarna som redan var det. Lärarnas arbetsvillkor reglerades i avtal med staten som också finansierade deras löner.


I flera statliga utredningar pläderades det för att det lokala inflytandet över skolan borde öka. Samtidigt betonades det att kvalitetsfrågorna skulle vara förbehållna staten.

– Det handlade bland annat om behörighetsregler och liknande. Den statliga styrningen ansågs viktig för att åstadkomma en likvärdig skola över hela landet. Det var professionen som skulle svara för vad som skedde i klassrummet: för undervisningsmetoder, läromedel och liknande. Staten såg till att undervisningens innersta kärna var förbehållen lärarna, säger Hans Albin Larsson.

Kommunsammanslagningarna i början av 1970-talet är en bra illustration av det nära sambandet mellan skolutbyggnaden och kommunerna. I början av 1950-talet fanns det cirka 2 500 kommuner i Sverige. Tjugo år senare hade antalet minskat till knappt 280.

– En av de viktigaste drivkrafterna bakom kommunsammanslagningarna lär ha varit att alla kommuner skulle bli stora nog att kunna bära ett högstadium. Det var också kommunerna som, genom kraftiga höjningar av kommunalskatterna, mobiliserade de pengar som behövdes för att kunna bygga ut skolan, säger Gunnar Wetterberg.

Ett återkommande begrepp i 1970-talets diskussion om skolan var decentralisering. Staten skulle ange mål och riktlinjer, men i växande utsträckning överlåta ansvaret för skolans organisation till kommunerna.

– Det är i ganska stor politisk enighet som man för över mer och mer makt över skolan till kommunerna, säger Hans Albin Larsson.

Samtidigt börjar lärarnas löner försämras jämfört med flera andra yrkesgruppers.

– Resan neråt för lärarlönerna började redan runt 1970. Lärarna tjänade tidigare ganska hyfsat och kom bra ut ur arbetsmarknadskonflikterna 1966 och 1971. Deras framgångar retade många sociademokratiska makthavare som tog revansch under 1970- och 1980-talens förhandlingar mellan lärarfacken och staten. Den höga inflationen bidrog också till att urholka lärarlönerna, säger Gunnar Wetterberg.

Under 1980-talet växte kritiken mot den offentliga sektorn. Den ansågs, framför allt av kritiker på den politiska högerkanten, som byråkratisk och ineffektiv. Den svenska skolan beskrevs som den kanske dyraste i världen, men långt ifrån den bästa. Produktiviteten ansågs som alldeles för låg.

Med inspiration från Ronald Reagans USA och Margaret Thatchers Storbritannien hoppades många, även inom delar av socialdemokratin, att det med hjälp av avregleringar, privatiseringar, decentralisering, konkurrensutsättning, besparingar och en allt större fokusering på mål- och resultatstyrning skulle gå att effektivisera den offentliga sektorn, däribland skolan.

– Det togs ett antal viktiga beslut under 1980-talet som enligt min mening starkt har bidragit till skolans negativa utveckling. Ett sådant gällde lärarnas behörighetsregler. Istället för att de skulle ha utbildning i de ämnen som de undervisade i, ändrades reglerna till att skolans rektor skulle eftersträva att lärarna i huvudsak hade en utbildning som motsvarade deras arbetsuppgifter, berättar Hans Albin Larsson.

– Samtidigt ändrades det statliga regelverket kring rektorernas behörighet. De skulle tidigare ha lärarutbildning på den nivån de skulle vara rektor för. Det ändrades till att till rektor kunde endast den utses som hade förvärvat pedagogisk insikt. Och det har ju nästan varenda människa. Man tog bort behörigheten för rektorerna och gjorde dem till budgethållare. De tidigare statligt reglerade skolcheferna blev helt kommunala, en slags skolkamrerer.

Hans Albin Larsson beskriver beslutet i riksdagen i december 1989 som toppen på en lång utvecklingskurva.

– Man gör rent hus och tar bort nästan alla kvalitetsregler som finns. De regler som trots allt blir kvar görs väldigt lösa. Staten retirerar och överlåter till kommunerna att helt sköta skolan. I praktiken innebär det att människor som ofta inte har några direkta kunskaper om utbildning fattar detaljbeslut över professionens huvud.

Det lilla som fanns kvar av statlig styrning och kontroll försvann med den nya borgerliga regeringens satsning på friskolor och skolpeng. Kommunala och fristående/privata skolor agerade plötsligt på en marknad i konkurrens med varandra. Från att ha varit medborgare med rätt till utbildning blev eleverna kunder på en skolmarknad.

– De borgerliga var emot kommunaliseringen. Men när de själva fick regeringsmakten 1991 upphävdes den inte. Istället gjorde de en uppgörelse med Socialdemokraterna om skolpeng, säger Hans Albin Larsson.

– Reglerna som togs fram kring friskolorna var oerhört ”lösa”. I det nya kapitlet i skollagen hette det till exempel att de fristående skolorna skulle leva upp till samma krav som de kommunala till ”art och nivå”. Man formulerade en gummiparagraf. Det betydde att man kunde ha färre lärare, hitta på nya ämnen, bilda koncerner och trixa med det mesta. Kommunaliseringen i kombination med friskolereformen slog sönder det som trots allt fanns kvar av en likvärdig skola, säger Hans Albin Larsson.

I början av 1990-talet förändrades även statsbidragssystemet till kommunerna, vilket många anser påverkade skolans kvalitet negativt.

– Tidigare fanns det 50 eller 60 specialdestinerade statsbidrag till kommunerna, vilket de flesta ekonomer som sysslade med frågan ansåg var ett mycket ineffektivt system. 1993 valde man istället att lägga i princip alla bidrag i samma påse. Sedan var det upp till respektive kommun att avgöra hur pengarna skulle användas, berättar Gunnar Wetterberg.

Problemet var bara att staten, som en del i arbetet med att sanera sin egen ekonomi, minskade på bidragens storlek.

– Den gjorde ungefär som Axel Oxenstierna gjorde när han skulle ta ut soldater till trettioåriga kriget. Han lät nämndemännen svara för uttaget och slapp därmed folkets vrede. På liknande vis var det under 1990-talet. Då var det kommunstyrelseledamöterna som fick ta stryk för de många besparingarna på skolans område.

Gunnar Wetterberg, som arbetade på Finansdepartementet under krisåren, tror att det antagligen hade skurits lika mycket på skolan om den hade varit statlligt finasierad.

–Man skar hårt i alla statliga anslag då, säger han.

Forskaren, ämnesläraren och rektorsutbildaren Anna Forssell vid Stockholms universitet arbetade under några år på 1990-talet som pressekreterare till skolminister Ylva Johansson (S) och var sedan kvar som sakkunnig på departementet under en period.

Hon menar att det är alldeles för enkelt att skylla de senaste årens sjunkande skolresultat på enbart kommunaliseringen.

– Man skulle decentralisera makt och inflytande till professionen, till lärare och rektorer. Men så blev det inte. Lärarna fick inte makten i klassrummet som många hoppades på.

– Ungefär samtidigt med kommunaliseringen fick vi friskolor, fria skolval, skolpeng och enorma nedskärningar i offentlig sektor på grund av den ekonomiska krisen. Det var reformer och förändringar som förstärkte varandra negativt. Många hoppades att den ökade konkurrensen skulle gynna kvaliteten, att det inte behövdes någon egentlig kontrollapparat. Det fanns en utbredd naivitet kring vilka krafter som släpptes lösa.

Även om den statliga styrningen och kontrollen av skolan har ökat under de senaste åren, beskriver Gunnar Wetterberg de senaste decenniernas skolutvecklingen som ”katastrofal”, i synnerhet på gymnasienivå.

– Man har till exempel släppt hela den offentliga kontrollen över gymnasieskolans dimensionering. Istället bejakas eleverna fria val fullt ut. På grundskolenivå är kombinationen av fritt skolval och fri etableringsrätt framför allt problematisk ur segregationssynvinkel, vilket jag dessutom tror är något som är mycket farligt på sikt.

– Vi hade tidigare två viktiga instrument för att etablera ett kitt i samhället – lumpen och skolan. Lumpen har vi helt och hållit avhängt oss. Nu är vi också på väg att avhänga oss skolan.

Att öka den statliga styrningen och kontrollen av skolan är Gunnar Wetterberg positiv till.

– Men jag tror inte på att förstatliga skolor. Däremot tycker jag att det vore spännande att slå samman landstingen till exempelvis sex regioner och låta dem bland annat ansvara för gymnasieskolan. Regionerna behöver inte driva några egna gymnasier, däremot ska de upphandla utbildningsplatserna med hjälp av tydliga kvalitetskriterier.

Med andra ord, ingen skolpeng eller fri etableringsrätt?

– Nej, däremot får eleverna i mitt system får söka och välja fritt bland de platser som är upphandlade av regionerna. Det fria skolvalet blir kvar.

Vad man ska göra med grundskolan tycker Gunnar Wetterberg är knepigare.

– Vi befinner oss i en pest– eller kolerasituation. Kommunaliseringen var inte bra, men jag tror heller inte på ett förstatligande. Jag tror att det mest rationella är att ha kvar grundskolan på kommunal nivå, men inom tydliga statliga ramar.

Liknande uppfattning har Hans Albin Larsson:

– Jag tror att kommunerna även i framtiden bör ansvara för grundskolan och de praktiska gymnasierna, förutsatt att det finns en mycket tydlig kvalitetsstyrning från statens sida. Det är viktigt med tydliga statliga regler, framför allt när det gäller behörighet, timplaner och liknande. Under de senaste åren har det nästan rått en Klondykeinställning till skolan. Nästan vem som helst har kunnat hitta på vad som helst och dessutom fått skattepengar för besväret.

Vad bör hända med friskolorna?

– Är de seriösa och upprätthåller kvalitetskrav kan de få vara kvar. Men de bör vara betydligt färre än idag. Friskolorna ska bidra till att förbättra skolan, inte dränera den på pengar och förstöra många ungdomars förutsättningar att studera vidare.

Enligt Hans Albin Larsson bör staten svara för de universitetsförberedande gymnasierna.

– Då kan man ganska lätt upprätt-hålla samma kvalitet och villkor över hela landet. Statliga gymnasier förenklar dessutom kontakten och samarbetet mellan gymnasierna och universiteten/högskolorna och gör det möjligt att kombinera lärartjänster.

Anna Forssell tror att ett förstatligande av den svenska grund- och gymnasieskolan skulle vara kostsamt.

– Frågan är hur man tänkt göra med friskolorna? Förstatliganden är en mycket mer komplex fråga än vad som görs gällande i debatten.

– Däremot tror jag att den statliga kontrollen och styrningen av skolan måste öka. Jag tror även att staten bör ta ett större ansvar för finansieringen.

 

Skolutvecklingen i korthet

– Makten över skolan har varierat genom århundradena

1085: Katedralskolan i Lund grundas som en domskola. Domskolorna var ursprunget till de svenska allmänna läroverken.

1623: Sveriges första gymnasieskola grundas i Västerås.

1693: Enligt den nya skolordningen stadgas att de som ville gå vidare till akademien skulle genomgå en kunskapsprövning. Detta var en första form av studentexamen.

1723: Enligt en regeringsresolution ålades föräldrarna att lära barnen ”läsa bok” och se till att de lärde sig vissa hänvisade kristendomsstycken. 

1786: Första flickskolan grundas i Sverige av Herrnhutiska brödraförsamlingen i Göteborg.

1842: Folkskolan inrättas. Enligt 1842 års folkskolestadga ska det finnas minst en skola i varje socken och stadsförsamling. Denna skola skulle vara fast och ha en godkänd lärare. Alla åldersgrupper skulle gå i samma klass.

1847: Mindre än hälften av barnen i skolåldern är inskrivna i någon skola.

1849: Gymnasiet delas i två lika långa studievägar, förenade inom ett läroverk med studentexamen som slutmål.

1856: För att även barn i glesbygden ska få undervisning inrättar staten statsbidrag till mindre folkskolor.

1862: Det första statliga reglementet för folkskoleseminarier. 1877 blev utbildningen fyraårig. Tvåårig seminarieutbildning av småskollärare anordnades av landstingen.

1864: Klasser inrättas i folkskolan.

1878: Allmän läroplan införs.  Folkskolan blev sexårig. Läroverken delas in i ett högre läroverk med nioårig studiegång fram till slutexamen och ett lägre läroverk med tre eller fem årskurser utan slutexamen.

1882: Skolplikt införs.

1895: Tre fullgjorda folkskoleår blir grund för läroverksstudier.

1905: Läroverksöverstyrelsen inrättas vilket ger en centralisering. Läroverket delas in i ett lägre sexårigt stadium som kallas realskola och ett högre fyraårigt stadium som kallas gymnasium och som bygger på realskolans femte klass och får studentexamen som slutmål. Samma år får flickor tillträde till studier vid läroverken, till en början endast i realskola. Fyraåriga kommunala mellanskolor inrättas. De bygger på klass 6 i folkskolan och leder till realexamen.

1914: Beslut om en 4-årig folkskollärarutbildning.

1918: Tekniska skolor inrättas på gymnasienivå (tekniska läroverk).

1920: Den sexåriga folkskolan anses som genomförd. Folkskolöverstyrelsen och läroverksöverstyrelsen slås samman till Skolöverstyrelsen.

1921: Kommunala verkstadsskolor inrättas.

1928: Enligt den nya läroverksstadgan får även flickor antas till gymnasiet.

1936: Riksdagsbeslut om sjuårig obligatorisk folkskola. Genomförandet ska ske under perioden 1937 till 1949.

1941: Engelskan börjar införas som första främmande språk i skolan.

1950: Beslut om att enhetsskolan – istället för folk- och realskolan – ska införas för en försöksperiod om tio år.

1957: Riksdagen beslutar att försöksverksamheten ska vara avslutad 1961/62.

1958: Aga förbjuds i folkskolan.

1962: Riksdagen beslutar att inrätta en ny nioårig obligatorisk skola, grundskolan. Den ersätter folkskolan, fortsättningsskolan, högre folkskolan, kommunala mellanskolan, realskolan och kommunala flickskolan.

 Grundskolan övertar successivt folkskolans uppgifter och är helt införd 1971. Samtidigt beslutas om att inrätta tvååriga fackskolor. De ersätts 1970 av tvååriga allmänna linjer på det nya gymnasiet.

1964: Riksdagen beslutar om att inrätta ett nytt gymnasium uppdelat på fem treåriga linjer. Alla gymnasier skulle vara kommunala.

1970: Riksdagen beslutar om en ny och samlad läroplan för gymnasieskolan Lgy70.

1989: Riksdagen beslutar om kommunalt huvudmannaskap för lärare.

1990: Skolöverstyrelsen läggs ner och ersätts av Skolverket.

1990-talet: Genomförs en rad ”maktreformer” på skolans område. Statens kontroll och styrning minskar radikalt.  Kommunerna får det fulla ansvaret för genomförandet av skolans verksamhet. Den ekonomiska styrningen läggs på kommunerna. Samtidigt öppnas för ett långtgående privat friskolesystem. Ett nytt betygssystem införs, förskolan förs in i utbildningssystemet och gymnasieskolan blir helt treårig.

2000-talet: Efter larmrapporter om fallande skolresultat återtar staten kontrollen över skolan. Skolinspektionen inrättas, tydliga behörighetsregler införs för lärare. Däremot kvarstår friskolesystemet.

Facebook kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE
Skolinspektionen pudlar om fasthållning

Skolinspektionen pudlar om fasthållning

Arbetsmiljö

Nu ser Skolinspektionen över sina rutiner för hur de granskar fall där skolpersonal håller fast elever. Samtliga fall där myndigheten konstaterat fasthållning ses över igen.

Annons
Annons
43 miljarder till skolan i Liberalernas budgetmotion

43 miljarder till skolan i Liberalernas budgetmotion

Skolpolitik

Förlängd skolplikt och halverat sommarlov för nyanlända. Höjda lärarlöner och fortbildning för lärare. Det vill Liberalerna med sin skuggbudget.

Annons
4 av 100 nyanlända klarar kraven

4 av 100 nyanlända klarar kraven

Gymnasiebehörighet

Vid sidan av gruppen nyanlända så ökar andelen niondeklassare som uppnår behörighet till nationella program.
– Det är för tidigt att prata om ett trendbrott, men det är rätt att säga att alla lärares, elevers och rektorers hårda arbete har haft effekt, säger utbildningsminister Gustav Fridolin till Skolvärlden.

It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

It-jättarnas kamp om eleverna trappas upp

Digitala läromedel

Ett program för en elev kan kosta lika mycket som det vanligtvis läggs på litteratur för ett helt ämne. Samtidigt utbildar it-företagen lärarna i fortbildningskurser som saknar vetenskaplig grund.
– Det är bekymmersamt, säger Helena Kvarnsell, lärare i Nacka.

Annons
Annons
Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarstudenter lockas med 70 000 kronor

Lärarutbildning

Sjuttio tusen kronor för den som tar lärarexamen. Det är Moderaternas recept för att locka fler in i yrket.

Annons
Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Läsa-skriva-räkna-garanti blir åtgärdsgaranti

Betänkande

Obligatorisk kartläggning i förskoleklassen och diagnostiska tester i lågstadiet, kopplat till krav på stödåtgärder för de elever som riskerar att inte uppnå kunskapskraven. Det är utredarens förslag på läsa-skriva-räkna-garanti.

Så undviker du fallgroparna i matten

Så undviker du fallgroparna i matten

Matematik

Svenska matteelever får dåliga resultat i internationella jämförelser. Systematiska inlärningsfel och begreppsförvirring är några av orsakerna.

Kritik mot skola som inte står för material

Kritik mot skola som inte står för material

Pengar

En grundskola i Stockholm som ber eleverna att själva stå för pennor, sudd, miniräknare och läsebok väcker upprörda känslor. Föräldrar på skolan menar att det strider mot lagen om avgiftsfri skola.
– Det är skolans uppgift att tillhandahålla material, säger Ragnar Sjölander, ordförande LR Stockholm.

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

I hans skola bestämmer lärarna hur arbetet ska utföras

Arbetsmiljö

Det är lärarna som kan höja skolans resultat – medan rektors jobb är att implementera lärarnas vision. Det menar Bill Martin, amerikansk skolutvecklare, vars metod följs av skolor över hela världen.

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anna Kaya: "Digitala verktyg blev livsviktigt"

Anpassa stödet efter elevernas nivå – inte uppgifterna.
– Digitala medier blev livsviktigt för att individanpassa, menar Anna Kaya.

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Eleverna möter världen i Saras klassrum

Feedback

Ämnesspanaren och läraren Sara Bruun låter sin klass möta världen under lektionerna. Och hon läser in sin feedback till elevernas individuella texter.
– Jag hinner säga mycket på en minut, säger hon.

Hon fick Ranelidpriset 2016

Hon fick Ranelidpriset 2016

Ranelidpriset

Björn Ranelidpriset 2016 går till Elisabet Reslegård, Läsrörelsens grundare. 

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

Videobloggen ska lyfta nyanlända elever

SFI

Helena Stenman saknade undervisningsmaterial i ljudform för sina nyanlända elever. Resultatet blev en videoblogg för de som precis startat sin undervisning i svenska.

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

”Pennor och sudd ska vara gratis i skolan”

Debatt

Föräldrar uppmanas köpa pennor och limstift till barnen i en skola där ägaren samtidigt tar ut flera miljoner i vinst. Det är inte bara fel – det är ett tydligt brott mot den svenska skollagen. Och det visar med all önskvärd tydlighet att vinstjakt inte hör hemma i den svenska skolan, skriver Freddy Grip (V), skolpolitisk talesperson för Vänsterpartiet i Stockholm.

Kommentera
Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Svenska metoder intresserar lärare över hela världen

Undervisningsmetoder

Lärarna Emelie Hahn och Catarina Eriksson fick mycket uppmärksamhet under en konferens i Singapore när de pratade om det svenska entreprenöriella lärandet. Övriga deltagare visade stort intresserade för hur långt Sverige kommit i arbetet med mjuka värden.

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Tekniken hjälper Hülya att undervisa nyanlända

Nyanlända

Ibland tänkte hon att alla nyanlända elever hade inlärningssvårigheter. Sen kom hon på att det nog var hon som hade undervisningssvårigheter.
Så Hülya Basaran vände sig till digital teknik för att undervisa nyanlända.

Lärarens nya kollega – en robot

Lärarens nya kollega – en robot

Digitalt

Professor Stefan Fölster ser en snar framtid med robotlärare och andra innovativa hjälpmedel i klassrummen. Men han ser även riskerna för de skolorna som inte tar till sig av den digitala utvecklingen.

Digitalisering
Varannan lärare nekas digitala läromedel

Varannan lärare nekas digitala läromedel

Digitala läromedel

Nästan hälften av landets lärare saknar helt tillgång till digitala läromedel, och endast var tionde får fortbildning på området av sin arbetsgivare. Det visar en ny rapport från Lärarnas Riksförbund.

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

"Lärares IT-utveckling ska skötas av akademin"

IT

Likvärdigheten i svensk skola brister i den digitala undervisningen.
– Kompetensutvecklingen måste tillbaka till akademin, säger ämnesspanaren och författaren Helena Kvarnsell, en av redaktörerna bakom ”Vi får det att funka”.

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

”Bok på burk” risk med digitala verktyg

Digitala verktyg

Forskaren Håkan Fleischer betonar vikten av att göra digitaliseringen på rätt sätt.
– Det behövs smarta digitala verktyg som ger möjligheten för eleverna att jobba på olika sätt, säger han.

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Peer instruction – lärares vapen mot korvstoppning

Digitala verktyg

I kampen mot korvstoppning är digitala verktyg en möjlighet. Ämnesspanaren Mikael Bruér gillar Peer instruction – en undervisningsmetod som gör eleverna mer delaktiga i undervisningen.

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Speciallärare ska stärkas av bidrag

Bidrag

Skolverket meddelar idag att ett bidrag på 14 miljoner kronor kommer att betalas ut för att kunna stärka över 1700 lärares specialpedagogiska kompetenser.

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Mattesidan ska lösa problemen i klassrummet

Matematik

Problem med matematiken? Nylanserade matematikinspiration.se ska hjälpa lärare att undervisa genom att skapa diskussioner med eleverna.

Läsförståelse
Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Barbro Westlund: Därför är läsförståelse viktigt i alla ämnen

Läsning

Läsförståelse borde vara en viktig del i alla ämnen, inte bara i svenskundervisningen.
– Innan du kan undervisa måste du fundera på hur du själv läser en text, säger läsforskaren Barbro Westlund.

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Lässtrategier gav bättre resultat – för alla elever

Läsförståelse

Ämnesläraren Anna Nord forskade på sitt eget införande av lässtrategier i gymnasiets år tre. Nu har hon dåligt samvete för alla år hon jobbat utan.
– Det finns så många fördelar, och det gynnar både de goda läsarna och de med större utmaningar, säger hon.

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Så ska eleverna lära sig förstå vad de läser

Läsförståelse

Lämna inte eleverna ensamma. Och läraren måste ta ett ansvar i undervisningen. Det har varit viktiga punkter för Nyköpingslärarna Marie Trapp och Marika Nylund Ek när de tillsammans tagit fram ett nytt läromedel i läsförståelse.

Han tar över efter Anna Ekström

Han tar över efter Anna Ekström

Skolkommissionen

Professor Jan-Eric Gustafsson har utsetts som ny ordförande i Skolkommissionen. Han ersätter Anna Ekström som förra veckan utsågs till gymnasieminister.

Budget 2017
Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Grönvall (m): ”Obegripligt att inte inkludera vux och SFI i lärarlönelyftet”

Budget 2017

Moderaternas skolpolitiska talesperson tycker att problemet med regeringens budgetproposition är det som saknas i den: förslag för mer lärartid per elev, kvalitetshöjning av lärarutbildningen och nolltolerans mot dåliga skolor.

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Fridolin om budgeten: ”Vi behöver göra mer”

Budget 2017

Fler platser på lärarutbildningen och webbkurser för återvändande lärare är ett par av inslagen i regeringens budgetproposition. Några höjda komvux-löner eller allmän fortbildning i språkutvecklande arbetssätt står inte på agendan.

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

De är Sveriges främsta lärare i entreprenörskap

Lärare

Två lärare från Sundsvall blev utkorade till Sveriges främsta lärare i entreprenörskap.

Arbeta utomlands
Malin undervisar på paradisön

Malin undervisar på paradisön

Arbeta utomlands

Idrottslektioner på stranden – palmer utanför klassrumsfönstret. På den svenska skolan Sanuk i Thailand gör matte- och biologiläraren Malin Axelsson sin tredje säsong.
– Om någon som vill prova något liknande frågade mig så skulle jag säga ”Gör det! Våga!”, säger Malin.

Rektorn: ”Jag är positiv till att man får nya idéer”

Arbeta utomlands

När Malin Axelsson bestämde sig för att jobba i Thailand var hennes chef en ivrig påhejare.
– Jag är positiv till att man är iväg och får nya impulser och nya idéer, säger Lars Speziali, rektor på Stadsskogsskolan i Lindesberg.

Här är svenska skolor i fler länder

Här är svenska skolor i fler länder

Arbeta utomlands

Många lärare funderar på att arbeta utomlands. Här är några tips.

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

”Det är inte bara idrottslärarnas ansvar att eleverna rör på sig”

Elevhälsa

En ny undersökning visar många elevers aktivitetsnivå inte är tillräckligt hög under idrottslektionerna. Men Daniel Gomejzon, lärare i idrott och hälsa, menar att det inte längre är ämnets syfte.

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Åsa Fahlén: Sju miljarder för att vända skoltrenden

Skolsatsning

Det behöver satsas ytterligare sju miljarder kronor på skolan.
– Regeringens lönesatsning är otillräcklig för att locka lärare tillbaka till yrket, säger Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén i en intervju om satsningar på skolan, det fria skolvalet och diskussionen om en sammanslagning av lärarfacken.

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Här är de viktigaste skolfrågorna just nu

Skolfrågor

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, förde nyligen fram krav på fem nya reformer för att lyfta den svenska skolan.
Skolvärlden ställde frågan till LR:s styrelse: Vilka är de viktigaste skolfrågorna under läsåret 2016/17. Här är deras svar.

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Det är inte rimligt att skillnaderna är så stora mellan skolor

Debatt

Här avgörs framtiden för våra barn och det är ett lotteri. Och som vanligt är det de mest resursstarka som vinner, skriver författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius.

Kommentera
Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Så många blir lärare efter kompletterande utbildning i Sverige

Lärarutbildning

Lärarstudenter med utländsk utbildning har en naturlig väg in i klassrummet via den svenska akademin.

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

”Nationalism är också ett av skolans ansvar”

Debatt

Hur väver man in nationalismen på ett naturligt sätt i klassrummet? SO-läraren Ulf Martinsson delar med sig av sina tankar kring ämnet.

Kommentera
Svenska lärare jobbar mest i OECD

Svenska lärare jobbar mest i OECD

Ny rapport

De svenska lärarna jobbar flest timmar men ligger nära botten vad gäller löneutveckling jämfört med andra OECD-länder, visar ny rapport.

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

”Nästa steg borde vara ett arbetsmiljölyft”

Debatt

Lönen är viktig, men vi får inte glömma arbetsmiljön. Vill man behålla sina lärare måste man satsa, både på löner och förbättrade arbetsförhållanden! Ett lönelyft följt av ett arbetsmiljölyft skulle göra både lärare och elever till vinnare, skriver Gunnar Vallinder i Göteborg.

Kommentera
Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Forskning: Harry Potter bra för skolans värdegrundsarbete

Skönlitteratur

Harry Potter har en roll att spela i skolans värdegrundsarbete. Det menar litteraturforskaren Malin Alkestrand, som snart kommer ut med sin avhandling om fantasylitteratur i skolan.

Läs bättre med hjälp av fisk

Läs bättre med hjälp av fisk

Läsförståelse

En ny svensk studie med lågstadiebarn visar att fettsyror påverkar koncentrationsförmåga och läsning positivt.

NY MINISTER
Anna Ekström ny gymnasieminister

Anna Ekström ny gymnasieminister

Ny minister

Klockan 15.01 twittrade generaldirektören för Skolverket, Anna Ekström ”Alea iacta est”.
Det står nu klart att hon är ny gymnasie- och kunskapslyftsminister (S).

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

"Jätteviktigt låta lärarna ägna sig åt undervisning"

Intervju

LR:s ordförande Åsa Fahlén presenterade i veckan ett antal åtgärder hon önskar att Anna Ekström ska genomföra som ny gymnasieminister. Skolvärlden ringde upp ministern för att få svar.

De dåliga resultaten gör Anna Ekström rasande

Skolresultat

Anna Ekström lämnar Skolverket och blir ny gymnasie- och kunskapslyftsminister. I en intervju med Skolvärlden förklarar hon varför hon är argare i dag än när hon började på Skolverket för fem år sedan.
– Jag är extremt upprörd, säger hon.

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Reaktioner på Ekström som ny gymnasieminister

Politik

För 15 år sedan slutade Anna Ekström som statssekreterare. Nu är hon tillbaka i partipolitiken som ny gymnasie- och kunskapslyftsminister.

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Turkiska elever tvingas lämna svensk skola

Friskolor

Elever på både svenska och danska turkiska friskolor hotas av turkiska regeringsintressen och tvingas sluta på friskolorna. Sedan höstens skolstart har skolorna mist över 500 elever. Skolorna stämplas som Gülen-trogna och föräldrar skräms därför att agera genom att tvinga bort sina barn från skolorna.

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Stora skillnader i kommunernas frånvaroregistrering

Frånvaro

Huvudmännen har det yttersta ansvaret för elevernas närvaro. Men en ny undersökning visar att endast hälften av kommunerna samlar in statistik. 

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

Matematik lockar fler att bli ämneslärare

På ämneslärarprogrammet på Karlstads universitet har i år 37 procent fler av studenterna valt inriktning matematik.

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Webbsatsning ska råda bot på lärarbristen

Utbildning

Här är regeringssatsningen som ska få fler lärare till skolan.
Efter lönelyft och ytterligare skolpengar lanseras det nästa år en webbutbildning som ska locka tillbaka några av de 40 000 redan utbildade lärarna.

Kommungranskning
Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Bästa och sämsta kommunerna i Sverige

Granskning

Lärarnas Riksförbunds rankning av skolan i Sveriges 290 kommuner visar på mycket stora kvalitetsskillnader. I en del kommuner når nästan alla elever skolans mål, i andra underkänns närmare hälften.
Här hittar du hela listan - kommun för kommun.

Här tjänar  de mest  i Sverige

Här tjänar de mest i Sverige

Lärarlöner

Lärarna i Nacka har högst snittlön i Sverige.
– Många tjänar över 40 000 kronor i månaden och en del över 50 000 kronor, säger Kristian Smitter­berg som är ordförande för LR i Nacka.

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

”Klar koppling mellan resultat och behöriga lärare”

Behörighet

– Risken är att vi snart får stafettlärare som åker runt och sätter betyg. Det vore en vansinnigt olycklig utveckling, säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Björklund vill sätta stopp för religiösa friskolor

Friskolor

Liberalernas partiledare Jan Björklund återvinner sitt gamla förslag om att förbjuda religiösa friskolor.

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Minskad stress med längre lektioner och plustid

Skolmiljö

Med längre undervisningspass och möjlighet till personlig lektionstid utanför schemat hoppas Nybyggeskolan i Västerås att alla elever ska bli sedda och att stressen ska minska.

Regeringen vill minska detaljstyrningen av Skolverket

Riksdagen

I sin budgetproposition för 2017 föreslår regeringen förändringar i styrningen av Skolverket. Större frihet att anpassa verksamheten ska ge en effektivare myndighet.

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Så fixar Sandra SYV i alla ämnen

Studie- och yrkesvägledning

På Västervångsskolan i Landskrona integreras studie- och yrkesvägledningen i undervisningen, med hjälp av en SYV-plan.

Elever delas upp efter etnicitet

Elever delas upp efter etnicitet

Segregation

Ett danskt gymnasium sätter ihop klasser utifrån elevernas etnicitet för att stoppa flykten av danska elever från skolan.

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Översatt matematikbok ska påskynda integrationen

Skolmedel

En digital matematikbok för elever i årskurs 3-9 har översatts till arabiska och ska underlätta för nyanlända elever som inte får det stöd de behöver i skolan.

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Fler tjejer behöriga till högskolan efter gymnasiet

Betyg

Fler klarar av sin gymnasieutbildning på tre år men färre är behöriga till högskolor och universtitet. Procentuellt är det fler tjejer än killar som är behöriga efter gymnasieexamen. Detta visar en ny undersökning från Sveriges Kommuner och Landsting.

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

Eleverna vill prata mer om internet med sina lärare

I en ny undersökning uppger 23 procent av de tillfrågade att deras lärare aldrig frågat dem om vad de gör på internet. Samtidigt säger sju av tio elever att de vill att man ska prata mer om vardagen på nätet i skolan.

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Lärarna rasar över kommunens rekryteringsfilm

Rekrytering

Genom en rekryteringsfilm söker Skövde kommun en ny rektor till Rydskolan. Men det enda projektet, som kostat en halv miljon kronor, hittills resulterat i är ledsna och besvikna lärare som tappat förtroendet för sin kommun.
– Det finns inget i den här svartmålningsfilmen som stämmer. Jag tycker att det är en jävla skitfilm, säger en upprörd Magnus Sannö, lokalombud Lärarnas Riksförbund i Skövde kommun.

Metoden halverade skolket på ett år

Metoden halverade skolket på ett år

Skolk

Ann Tunell, specialpedagog på Högbergsskolan i Tierp, har genom att lyssna på eleverna, ge dem respekt och stötta dem lyckats halvera skolkandet på skolan på ett år.

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Heltidsmentorer hjälper fler ta studenten

Arbetsmiljö

När mentorskapet lyftes över på heltidsanställda mentorer ökade antalet elever som tog examen från Vretagymnasiet i Linköping.

– Lärarna får koncentera sig på att undervisa, säger Annika Gabrielsson, en av mentorerna på skolan.

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Nationalekonom: Därför är SYV viktigt

Studie- och yrkesvägledning

Även små insatser från studie- och yrkesvägledare kan göra stor skillnad för elevernas studieval. Men studievägledning kan också minska antalet val som sker på grund av fördomar och vanor. 

Lärare saknar kunskap kring anmälningplikt

Elevkränkning

Anledningen till att inte fler skolor anmäler brott och kränkningar kan handla om okunskap hos lärarna.

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Delad uppfattning kring lärarläget i Huddinge

Lärarflykt

En kommun som inte vill satsa pengar, ett stort missnöje när det kommer till skolledningar och dåliga löner får Huddinges lärare att söka sig bort till närliggande kommuner. Men hur många det är som slutat är ännu oklart.

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Stärkt meddelarskydd för lärare på friskolor

Meddelarskydd 

Lärare som jobbar för en delvis offentligt finansierad skola men som är privat anställd ska nu få samma meddelarskydd som den som är offentligt anställd.  

 

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Så mycket tjänar lärarna – län för län

Lön

Nu ökar lärarlönerna. Förra året steg till exempel snittlönen för en grundskollärare med 4,2 procent och för en gymnasielärare med 3,9 procent.
Här är hela listan över lärarlönerna – län för län.