drama

Martin Göthberg är tjänstledig gymnasielektor i svenska och teater och forskar vid Göteborgs universitet.

Läsförståelse

Drama i skolan utvecklar läsförståelsen

Elever som arbetar och dramatiserar med en text ökar sin läsförståelse. Detta bekräftas av Martin Göthbergs, gymnasielärare i Mora, forskning.
Ändå är det få skolor som aktivt arbetar med drama. 

– Våga jobba i samverkan med lärare i inom de estetiska ämnena. En svensklärare och en dramalärare kan tillsammans uträtta mycket för eleverna, säger Martin Göthberg, lärare och forskare.

Läsförståelsen ökar när eleverna får arbeta med en teatertext. Martin Göthbergs licentiatuppsats ”Pimpa texten” visar de estetiska ämnenas potential. Det här är egentligen inte okänt och han menar att skolan skulle kunna ta till sig detta didaktiskt i ännu högre grad:

– Jag tycker att vi i skolan alltför enkelt delar upp kropp och tanke, intellekt och känsla. Och skolor som ligger i framkant har ett rikt estetiskt utbud. Det visar vetenskapen, säger han.

Att förstå en text sker på flera sätt; intellektuellt, känslomässigt, kroppsligt och socialt.

Det kanske är dags att sluta lämna eleven ensam med texten i sitt förståelsearbete.

– Läsförståelse sker också i ett socialt möte. Det är då texten får betydelse och blir meningsfull. Det sker mycket när eleverna får gestalta en text med ord, röstläge, kostymer och kanske musik, säger Martin Göthberg, tjänstledig gymnasielektor i svenska och teater vid Mora gymnasium. Han fördjupar nu sin forskning vid Göteborgs universitet.

– Mycket forskning i dag går mot det kroppsliga, att kroppen erfar och vi känner. Drama erbjuder eleverna en möjlighet att prova att gå i någon annans skor.

De gymnasieelever på estetprogrammet, som Martin Göthberg följde under ett läsår, arbetade med en pjäs skriven av Molière 1659: ”De löjliga preciöserna”.

– I början såg de mest hinder med den gamla texten. Men tillsammans skapade de en bild av den världen. Arbetet böljade som en pendlande rörelse mellan att utveckla och prova och att tänka hur publiken skulle förstå.

Viktigaste erfarenheten?

– Lärare kan uppfatta något som eleverna gör som perifert, eller störande. Men det kan handla om elevernas egen gestaltning av läsförståelse.

Han beskriver det som att eleverna går ut och in i rollen och använder sina egna socio-historiska erfarenheter.

– Det här är annorlunda än ”Guess what´s in the teacher´s head” för att uppnå något. Vi kan skapa ett socialt och estetiskt sätt att möta texter som tjänar både demokratin och kreativiteten, säger Martin Göthberg.

Vilka råd skulle du ge en intresserad lärare?

– Läs vad forskning säger om potentialen för läsförståelsen i dramaarbete, exempelvis metaundersökningen som OECD presenterade 2013, ”Art for arts sake”.

Martin Göthberg forskar på heltid i Göteborg men när han är hemma i Mora hälsar han på på sin skola. Kopplingen till skolan, och det praktiska arbetet där, är en av anledningarna till att han vill fortsätta forskarutbildningen:

– Jag vill försöka utveckla lokalbaserad skolforskning vid Mora gymnasium.

När han, i licentiatarbetet, gjorde observationer på skolan såg han möjligheter för ett närmande mellan praktiken och akademin.

– Det vilar lite av ödets ironi över att avhandlingen fick så mycket uppmärksamhet samtidigt som gymnasienämnden i kommunen under studiens gång beslutade att lägga ner halva estetprogrammet, säger Martin Göthberg som också fått ta emot ett pris för sin forskning från Ester Bomans stiftelse.

Pimpa texten, hur kom du på namnet till din licentiatuppsats?

– Pimpa är ju att förädla. Det var några elever i en grupp som skulle förklara vad de gjort under en lektion, de hade ”pimpat pantomimen”, som skulle inleda en föreställning, sa de. Och då tänkte jag att där satt det.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm