”Dubbel kränkning om man kränks av en vuxen”

Det finns en utbredd oro bland lärare att anmälas för att ha agerat fel, det visar en undersökning som Skolvärlden gjort. Kontrollen upplevs ha ökat, något som ibland får till följd att lärare drar sig för att ingripa i olika situationer. Samtidigt finns det en motsatt oro. Barn- och elevombudet, Caroline Dyrefors Grufman, skrev nyligen på DN debatt att domstolarna tycks ha intagit en mer tillåtande inställning till vuxnas våld i skolan.

För ett par veckor sedan kom också Barnombudsmannen med rapporten ”Välkommen till verkligheten – barn och unga om samhällets stöd vid kränkningar och trakasserier i skolan”. Enligt BO Fredrik Malmberg måste gränserna för vad en lärare får göra och inte skärpas ytterligare och skollagen behöver innehålla ett tydligt förbud mot all användning av våld.

– Skolan är en pedagogisk institution och det är otroligt viktigt att personalen i handling visar hur man tar itu med svåra saker utan att kränka själv. Jag tror att man från vuxenvärlden har misslyckats om man måste använda våld. Jag förstår att det finns situationer som är svåra att hantera men då måste man ha metoder att hantera det på annat sätt, säger Fredrik Malmberg till Skolvärlden.

Till BO:s uppdrag hör att bevaka att barnkonventionen följs i Sverige och man lutar sig mot de högsta uttolkarna av konvention, FN:s barnrättskommitté.

– De är oerhört tydliga med att alla bestämmelser som ger utrymme för visst våld mot barn ska förbjudas. Barn har ett särskilt skyddsbehov och därför är de tydliga med att det också krävs ett tydligt förbud mot all våldsanvändning i sektorslagstiftning, till exempel skollagstiftning. Sverige ska inte ha lägre ambition än andra länder.

Menar du att en lärare aldrig får ingripa fysiskt?

– Självklart får man ingripa. Förekommer det våld där en annan elev riskerar att skadas så finns det ett utrymme att ingripa. Det är situationer som inte handlar om nöd- eller nödvärn, när man ger utrymme för våldsanvändning som går utöver det, som jag tycker är problematiskt. Vi tycker att det blivit en otydlighet om var gränsen går.

Fredrik Malmberg hänvisar till två fall där han menar att Högsta Domstolen öppnat upp för en mer accepterande hållning till våld. I ett fall, där en rektor dragit en elev hårt i örat, konstaterar hovrätten att det inte handlar om en nöd- eller nödvärnssituation men anser ändå att rektorns agerade var okej.

– Jag tror inte att man ansett det vara okej om en chef drog en anställd hårt i örat. Men bland barn som är extra utsatta så kan det uppenbarligen tolereras. Det tycker inte vi är okej.

Det viktigaste, menar Fredrik Malmberg, är att man arbetar förebyggande så likande situationer inte uppstår.

– Vilket stöd får lärare för att hantera svåra situationer? Här kommer ett utbyggt elevhälsoteam och resurser kopplade till barn med särskilda behov in i bilden. Ser man på de rättsfall som dykt upp så har det nästan alltid varit så att huvudmannen inte gett de förutsättningar som krävs vilket lett till att en enskild lärare hamnat i en väldigt svår situation. Det är inte acceptabelt. Vi riktar inte vår udd mot enskilda lärare utan mot skolhuvudmän som har ett ansvar för hela skolans verksamhet.

Lärare borde få träna på att hantera svåra situationer och få stöd för att kunna hjälpa barn med särskilda behov, säger han.

Enligt Skolvärldens undersökning finns det lärare som avstår från att ingripa på grund av oro för anmälan. Vad tänker du om det?

– Att vuxna ingriper när barn utsätts för kränkning beskriver barn och unga som jätteviktigt. Man måste reagera snabbt men man ska göra det med respekt. Skolan är en pedagogisk institution och hur man hanterar den här typen av situationer sänder en otroligt viktig signal till eleverna. Att brukar våld är inte okej, det måste finnas andra sätt.

Det verkar som det finns en osäkerhet bland skolpersonal om vad man får göra och inte.

– Kanske bättre då att förtydliga i lagstiftningen, som vi föreslår, och få bort otydligheten. Och sen sätta fokus där fokus ska vara nämligen vilket ansvar skolhuvudmannen har för att ge lärare förutsättningar att kunna hantera svåra situationer. Där kan läraren vara väldigt ensam. Det är inte okej för läraren och inte heller för de barn de handlar om.