Efter förslagen: ”Hoppas det blir en väckarklocka”

Ilmar Reepalu lämnade i november förra året över Välfärdsutredningens delbetänkande till civilminister Ardalan Shekarabi (S). Då föreslog regeringens särskilda utredare ett vinsttak för privata välfärdsföretag, vilket välfärdsbolagen rasade mot.

Allianspartierna har sagt nej till att införa ett sådant tak och i stället har man föreslagit att införa hårdare kvalitetskrav i välfärden. Men enligt Reepalu, som under tisdagen överlämnade utredningens slutbetänkande till regeringen, räcker det inte med kvalitetskrav för att minska vinsterna i välfärden.

Ilmar Reepalu menar bland annat att kvalitetskrav inte är realistiskt möjligt därför det skulle missa svårmätbara värden.

”Hur mäter man till exempel den kvalitet som uppstår när en engagerad lärare uppmärksammar att en elev har en svår situation i hemmet? Eller då en kirurg tar sig extra tid för att förklara en kommande operation för patientens anhöriga?”, skriver han på DN:s debattsida tidigare under tisdagen.

Idén om fler kvalitetskrav och hårdare tillsyn, som allianspartierna föreslagit, skulle innebära en minskning av vinsterna i välfärden, menar Reepalu.

”Att försöka säkerställa att pengar stannar i verksamheten genom att ställa fler detaljerade krav medför en stor administrativ börda för lärare, sjuksköterskor, läkare och andra professioner inom välfärden.”

Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund:

– Jag tycker det ligger mycket i det han säger. Det är svårt att mäta kvalitet i skolan. Det är lätt att det bara blir fokus på betyg, och det kan leda till betygsinflation och press och så vidare. Så det är inte helt lätt att mäta kvalitet, säger hon och tillägger:

– Jag tror att det finns en risk med att det blir en ökad dokumentation av kvalitetskrav i stället för att producera kvalitet.

Kommunerna måste få mer stöd och ges ökad insyn vid upphandling, upphandlingsmyndigheten ska få mer resurser och huvudmännens insyn och möjlighet att ta del av individuppgifter ska förstärkas. Det är några av Välfärdsutredningens förslag om hur kvalitén i välfärden kan höjas.

– Lagstiftningen om sekretess måste användas så att huvudmännen får tillgång till de uppgifter de behöver för att göra sin uppföljning av verksamheten, säger Ilmar Reepalu vid presskonferensen.

Civilminister Ardalan Shekarabi:

– Det uppstår många svåra juridiska frågor men det har också varit svårt för att det finns starka lobbykrafter som har försökt motverka att dessa frågor ens ställs, säger han.

– Trots dessa starka lobbykrafter har utredningen utfört sitt arbete. Kraften har varit stor eftersom det handlar om enorma summor.

Om utredningens förslag genomförs, kommer de sannolikt att slå hårt mot många privata välfärdsföretag. Dock kan man inte räkna med att detta inte inträffar, då en majoritet i riksdagen är helt emot utredningsförslagen.

– Ja, så är det. Men det finns faktiskt ett stöd hos det svenska folket kring att på något sätt begränsa uttag av pengar ur välfärdsföretag. Man kan inte bara droppa det och säga: ”det här funkar inte, nu går vi vidare som det är”. Det tror inte jag är hållbart, säger Åsa Fahlén.

Hur tror du välfärdsutredningens förslag kommer att påverka företag som driver skolor?

– Jag hoppas att det faktiskt lyfter frågan. Man har ju tillsatt en utredning just därför att man har sett att här har vi problem. Jag hoppas att det gör att de som är seriösa företag på den privata sidan inom välfärdsområdet blir lite mer villiga att redovisa sina siffor öppet, och har en dialog med oss inom facken när det gäller lönesiffror, säger Åsa Fahlén.

– Vi tror att det är svårt att samtidigt ha det här vinstkravet och krav på utdelning till aktieägare och samtidigt hålla kvar den här goda idén om vad man vill ha för skola. Det blir litegrann utav en intressekonflikt. Man får nog fundera över hur man ska kunna hantera detta. Jag hoppas att det här (förslagen) kan bli lite som en väckarklocka.