Annons

Efter granskningen av proven: ”Oroväckande”

Publicerad 13 juni 2017

Relaterat

När lärarna Sara Bruun och Patricia Diaz granskade de nationella proven i engelska märkte de att de inte höll internationell standard.
– Det är minst sagt oroväckande, säger Patricia Diaz.
Nu försvarar den provansvarige vid Göteborgs universitet arbetsrutinerna kring proven.

Engelsklärarna Sara Bruun och Patricia Diaz skriver i en debattartikel på Skolvärlden att de exempeltexter som lärare använder sig av för att bedöma elevers skriftliga förmåga i engelska, inte håller den nivå som Skolverket säger att den ska göra.

Tillsammans har de granskat flera exempeltexter som ligger på Skolverkets bedömningsportal, samt gamla bedömningsanvisningar till nationella prov, genom att använda Cambridge universitets nyutvecklade digitala verktyg ”Write & Improve”. Ett program som analyserar texters kvalitet och där man som lärare kan få dem bedömda på vilken GERS-nivå texten ligger.

GERS står för den Gemensamma Europeiska Referensramen som är utarbetad av Europarådet och är en riktlinje för att mäta vilken färdighet man har inom ett visst språk.

I Skolverkets ”Kommentarmaterial till kursplanen i engelska” kan man läsa att språksynen som präglar kursplanen i både LGR och GY 11 är i enlighet med den Gemensamma Europeiska Referensramen.

När Sara Bruun och Patricia Diaz nyligen testade Write & Improve bestämde de sig för att testa en av Skolverkets exempeltexter som är bedömt att ligga på E-nivåns övre skikt för årskurs 9. Men verktygets bedömning blev något helt annat än vad de hade förväntat sig.

– Texten bedömdes som A2 och A2 är ju E årskurs 6. Jag blev så förvånad att jag bestämde mig för att testa några motsvarande texter till, men det blev samma resultat där, säger Sara Bruun.

Sara BruunTexten hon satte in i verktyget skulle egentligen, enligt de svenska mallmåtten, ha visat bedömningen B1. De texterna som Skolverket exemplifierar som att vara E-nivå, håller alltså inte högre kvalitet än A2, enligt internationella mått mätt.

– Jag trodde verkligen att de här nivåerna från Skolverket var rätt. Det är minst sagt intressant men även oroväckande, säger lärarkollegan Patricia Diaz.

Diskussionerna om att Skolverkets bedömningsexempel håller en alldeles för låg nivå har pågått under flera år bland lärarna, menar Patricia och Sara.

– Många lärare i engelska överlag har en känsla av att bedömningen av de engelska nationella proven är ganska snäll. Det märks i diskussioner i lärarrummen och på nätet. Både när det gäller reception och produktion. Det är inte supersvårt att nå E på uppsatsdelen i engelska, säger Patricia.

Till och med eleverna tycker att exempeltexterna är på en ganska låg nivå.

– När mina elever tittar och jobbar med exempeltexterna så säger de: ”Va, är det här E-nivå?”, säger Patricia.
Sara Bruun instämmer:

– Jag kan inte visa E-nivå för mina elever längre, för då tänker de att man inte behöver göra ett smack. I vissa exempeltexter behöver man inte ens sätta punkt och stor bokstav. Jag får visa C-nivå för dem som modelltext, annars känner de att de inte behöver göra någonting. De skrattar ju åt E-nivåtexterna.

Är det allvarsamt om det fortsätter som det ser ut?Patricia Diaz

– Det är klart att det är allvarligt. Det blir att man både vilseleder lärare och elever. För eleverna tror att de är bättre på engelska än vad de är. Men ändå så är det på en lägre nivå egentligen, säger Patricia.

– Jag skulle vilja veta hur exempeltexter valideras i dag. Hur säkerställer man att det är rätt nivå egentligen? säger Sara Bruun.

Dorte Velling Pedersen vid Göteborgs universitet arbetar som biträdande forskare vid Institutionen för pedagogik och specialpedagogik och är provansvarig för Äp 9 engelska.

Hur kan det skilja sig så mycket mellan betygen?

– Det är inte uttalat att det ska råda något ett-till-ett förhållande. De svenska kursplanerna relaterar till GERS, sedan är det så att skalorna i GERS är enormt vida. Varje steg är egentligen ett jättesteg där flera nivåer i våra kursplaner relaterar till samma nivå inom GERS, säger Dorte Velling Pedersen till Skolvärlden.

– Och det här är faktiskt mycket mera komplext än det kan se ut. Inom vårt system handlar det om att styrdokumenten beskriver – och de nationella proven illustrerar – även de lägst godtagbara nivåerna för varje betygssteg. Det är inte fallet överallt där GERS används, utan GERS-nivåerna ses inte sällan som ett slags medelnivå.

De exempeltexter som i dag finns, valideras av flera olika referensgrupper som arbetar kring de nationella proven i en rad olika faser. Stora utprövningsgrupper, med ungefär 400 elever, ligger som underlag när man kommer fram till vilka exempel som ska illustrera en lösning på en uppgift på de olika betygsnivåerna.

Dorte Velling Pedersen Sedan väljs mellan 40–50 texter ut och skickas till en till referensgrupp som består av 10–12 personer som läser och individuellt bedömer texterna. Bedömningarna skickas sedan in till Göteborgs universitet och då görs det statistiska analyser på deras bedömningar.

– Vi ställer samman hur de har gjort sina olika bedömningar. Därefter möts de igen för ett nytt möte där de tittar på hur det har fallit ut och hur texterna har bedömts. Då har man hela skalan av väldigt svaga och starka texter.  

Hur ser du på Sara och Patricias kritik?

– Vi är medvetna, för vi ser det i tidigare lärarenkäter, att inte alla lärare är överens med oss var gränserna går. Jag vet att det finns en kritik mot de nedre gränserna och lärarna tycker att, kanske framför allt de svaga E-exemplen, är för svaga.

Kommer ni att se över ert sätt att arbeta med att ta fram exempeltexterna?

– Det är oerhört väletablerade rutiner för hur vi arbetar med dem. Det är inget ovanligt med kritik, det har funnits genom åren.

Så det kommer inte påverka er någonting?

– Jo, vi förhåller oss till det ständigt och vi diskuterar inom den gruppen av lärare som vi träffar i referensgruppssammanhang. Det är en grupp som varierar över år. Men vi förhåller oss också till att väldigt många av landets lärare är överens, säger Dorte Velling Pedersen.

Så svenska eleverna vilseleds inte till att tro att de är bättre än vad de är på engelska?

– Nej, jag tror faktiskt inte det. 

Facebook-kommentarer

MER PÅ SKOLVÄRLDEN.SE

Debatt om ”Vit makt-läraren”: Kan inte arbeta som lärare

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige.  
– Man kan inte arbeta som lärare om man inte står för skolans värdegrund, säger Lovisa Fhager Havdelin, generalsekreterare för Teskedsorden.

Skolverket: Vit Makt-sympatisör skulle kunna jobba kvar i skolan

Värdegrund

En person aktiv inom vit makt-rörelsen arbetar som lärare på en gymnasieskola i Mellansverige. Är det ens möjligt i skolans värld?
– Det är inte helt klart vad som är konsekvensen av det, säger Skolverkets rättschef, Jonas Nordström till Skolvärlden.

Annons
Annons
Annons

Bristande stöd till obehöriga lärare slår hårt mot elever

Granskning

Skolor brister i sitt stöd till obehöriga lärare, visar en rapport från Skolinspektionen.
– Eleverna drabbas när de obehöriga lärarna inte får en bra introduktion, säger Heléne Ängmo, Skolinspektionens generaldirektör.

Så stöttas lärarna efter knivmordet på skolan

Knivmord

En 17-årig pojke knivhöggs till döds på en skola i Stockholm på onsdagen. Flera lärare bevittnade händelsen.
– Nu är det viktigt att låta folk få ventilera sina känslor och trygga upp och säkra upp miljön, säger John Nilsson, ombud på LR.

Annons
Annons

Facket: Academedias agerande befäster en farlig tystnadskultur

Kontroversiellt

Historien med två lärare inom Academediasfären som avskedats, avstängts och omplacerats av till synes politiska skäl väcker vrede och oro bland lärarna i landets största skolkoncern.
– Det finns många ombud som är rädda att uttala sig, säger Andrés Jerez, LR:s koncernombud inom Academedia.

Annons

Lärare: Så vill vi gå vidare med #MeToo

#MeToo

Stödmaterial för elevsamtal, tid för reflektion och uppdaterad sex-och samlevnadsundervisning ligger högt på lärarnas önskelista efter vittnesmålen om sexuella övergrepp i skolan.

UKÄ: Bättre VFU med övningsskolorna

VFU

Försöket med övningsskolorna har bidragit till högre kvalitet på lärarutbildningens VFU, visar Universitetskanslersämbetes utvärdering.
– Men vi skulle hellre se att man gjorde VFU bättre för alla, säger LR Stud-ordförande Mimmi Rönnqvist.

Öppet brev #metoo

Samling för en skola fri från trakasserier och övergrepp

Debatt

”Vi måste gå till botten med de strukturer som gör att sådant här kan ske samtidigt som skolans uppgift är att motverka kränkande behandling och sexuella trakasserier”, skriver företrädarna för landets elever, lärare och skolledare med anledning av #metoo-rörelsen.

Kommentera

SCB: Så mycket kommer lärarbristen att öka

Ny rapport

Lärarbristen i Sverige kommer att öka fram till 2035. Det konstateras i en ny rapport som SCB tagit fram.
– Det är en krissituation, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund.

Gamla lärstilar nytt argument för fria skolvalet

Lärstilar

Ett politiskt faktablad ser elevers olika begåvningsprofiler som ett argument för valfrihet. Forskare som Skolvärlden pratat med sågar den pedagogiska inriktningen.

Lärarlönelyftet

Nytt beslut: Lärarlönelyftet ingår i ordinarie lönen

Lärarlönelyftet

I Botkyrka har man valt att permanenta det statliga Lärarlönelyftet. Beslutet att låta pengarna ingå i den ordinarie lönen hyllas av Lärarnas Riksförbund.

Ett år efter Lärarlönelyftet: ”Fortsatt missnöje”

Lärarlönelyftet

Drygt ett år har gått sedan Lärarlönelyftet genomfördes. Tomas Antonsson, lärare och LR-ombud i Lund, säger att situationen alltjämt är tuff för lärarna flera månader efter satsningen.

Så väcker du elevernas läslust

PIRLS

Högläsning och textsamtal, samarbete med skolbibliotek samt att jobba med läsutvecklingsstrategier. Det är några av språk, -läs- och skrivutvecklaren Maud Nilzéns tips för att stötta elever i deras läsande.

Fysiktävling ska ge svenska nobelpris

Nobel

Med en internationell problemlösningstävling i ämnet fysik vill organisationen IYPT träna elever i vetenskapligt tänkande.
– Vi vill gynna vetenskapen i Sverige och få bort bilden av att fysik är något obegripligt som bara skäggiga män håller på med, säger Jakob Lavröd på IYPT.

Skolinspektionen hotar allt fler skolor med vite

Skolinspektionen

Fallen där Skolinspektionen hotar en skola med vite ökar. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort.
Otillräckliga insatser till elever i behov av stöd är en vanlig orsak.

Elevernas brev till Fridolin: Har du hört talas om särskilt begåvade elever?

Debatt 

De särbegåvade eleverna Lanny och Hanna skriver i ett öppet brev till utbildningsminister Gustav Fridolin om sina erfarenheter av skolan och hur de tycker att den borde fungera i stället.
”Vi vill gärna berätta för dig hur särskilt begåvade elever i Sverige har det. Vissa mår bra och det går bra för dem i skolan. Men inte alla.”

Kommentera

Så ska tillgången till syv bli mer likvärdig

Syv

För att vägledningen ska bli mer optimal och likvärdig behövs det en tydlighet i vad man vill uppnå med uppdraget. Det menar Lena Hartvigsson, ordförande för LR:s förening för studievägledare.

”Byt fokus – från lön till arbetsmiljö”

Debatt

”Om SKL inte är beredd att göra det som krävs för att vända på den negativa utvecklingen vad gäller lärares arbetsmiljö och läraryrkets attraktivitet ställer vi oss tveksamma till att kommunerna ska få fortsatt förtroende som huvudmän för skolan”, skriver tankesmedjan Balans.

Kommentera
PIRLS 2016

Ny topplacering: ”Dags att ta bort skolans krisstämpel”

PIRLS

Svenska fjärdeklassare ligger återigen i topp vad gäller läsförståelse.
En mycket glad Peter Fredriksson, Skolverkets generaldirektör, presenterade resultatet i PIRLS och hyllade lärare och elever.
– Den svenska skolan är bättre än sitt rykte. Det är dags att ta bort krisstämpeln och börja tala om allt positivt som sker.

Barbro Westlund: ”Svenska lärare ska vara stolta”

Kommentarer

Läsforskaren Barbro Westlund vid Stockholms universitet, utbildningsminister Gustav Fridolin och moderaternas Erik Bengtzboe är eniga: Resultatet i PIRLS är en triumf för lärarkåren i Sverige.

Efter nya bidragsförslaget: ”Otillräckligt”

Statsbidrag

Riksrevisionen föreslår ett nytt system för riktade statsbidrag till skolan. Det är ett bra men otillräckligt förslag, anser LR:s Åsa Fahlén.
– Det är hög tid att löpa linan ut och inse att kommunerna inte klarar av det ekonomiska ansvaret för skolan, säger hon.

De jobbar bort rädslan för programmering

IT

Behovet  av fortbildning är skriande och många lärare är bekymrade inför programmeringens intåg i klassrummet nästa år. Skolvärlden har träffat eldsjälarna som driver kompetensutvecklingen framåt.

Det här kan vi lära av Finland

Programmering

I Finland är man sedan länge redan igång med programmeringen i skolan. Vad kan Sverige lära av sin nordiska granne? Skolvärlden frågade Finlands utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen och Sveriges gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström. 

Enkät: Så ser syv på yrket

Syv

Inför obligatorisk prao eller varför inte vägledning redan i årskurs 1? Skolvärlden frågade fyra studie- och yrkesvägledare på Saco studentmässa i Stockholm om hur de ser på yrket och åtgärderna som behövs för att stärka syv-uppdraget.

NPF-pedagogen: ”Alla barn vill – men alla kan inte”

NPF

Sedan 1980-talet har läraren Kenth Hedevåg mött elever inom autimsspektrat. Nu föreläser han för skolpersonal runt om i landet om barn och elever som inte riktigt passar in i skolans mall.
– Jag är övertygad om att alla barn vill, men att de inte alltid kan, säger han.

Utsatta skolor missgynnas i Lärarlönelyftet

Lärarlönelyftet

Skolor med större utmaningar har inte prioriterats när Lärarlönelyftets pengar har fördelats, visar en ny utvärdering av Statskontoret.
– Det är något som vi gärna hade sett att man använde sig mer av, säger minister Helene Hellmark Knutsson (S).

Så hjälper läraren Mia sin elev efter hjärntumören

Barncancer

8-åriga Felicia drabbades av en hjärntumör och lider nu av så kallad hjärntrötthet. För läraren Mia Johansson var det en ny undervisningserfarenhet. Men hon har hittat vägar som fungerar.

”Läromedel är en del av skolans infrastruktur för kunskap”

Debatt

En undersökning av Lärarnas Riksförbund visar att många lärare saknar läromedel. Svenska Läromedel vill att regeringen ska ge lärare och elever rätt till grundläromedel och att huvudmän ska säkra att de får det. Det skulle öka läroplanens genomslag, menar vd Rikard Vinde.

Kommentera

Elever: Detta borde lärare veta om särskild begåvning

Inkludering

Särskilt begåvade elever har inte sällan svårt att få det stöd de behöver för att klara skolan.
– Jag läste Harry Potter-böckerna men var tvungen att göra veckans bokstav, säger Lanny, 8 år, som vantrivdes i förskoleklass.

Granskning: Betygssättning

Var fjärde lärare sätter betyg åt en kollega

Sambedömning

I dagarna beräknas mer än var fjärde legitimerad grundskollärare bistå en olegitimerad kollega i samband med betygssättningen. 
Men bara var sjätte lärare får ersättning i pengar eller kompensationsledighet för uppdraget som medbedömare.

Enkät: Så svarar lärarna om betygsättning

Enkät

28 procent av grundskollärarna satte betyg tillsammans med en olegitimerad kollega. Här är resultatet av Lärarnas Riksförbunds enkät om sambedömning.

I lärarbristens spår: Örebro centraliserar skolor

Behörighet

Arbetsbördan med sambedömning växer i takt med den ökande bristen på behöriga lärare. Lärarbristen pressar kommunerna till okonventionella metoder.
– Vi funderar på att centralisera alla våra högstadieskolor, säger Jessica Ekerbring (S), kommunalråd i Örebro.

Efter nya asylförslaget: ”Blir ett helvete för lärarna”

Ensamkommande

Förslaget om att fler ensamkommande unga ska få stanna i Sverige välkomnas av organisationen #vistårinteut.
– Men förslaget kommer leda till orättvisor, säger Sara Edvardsson Ehrnborg, lärare och talesperson för #vistårinteut.

Här är lärarnas vanligaste betygsfrågor

Betyg

Får man sätta F utan att varna först? Och är man godkänd om man kan simma 200 meter på rygg? Det drar ihop sig till betygsättning, och Skolvärlden listar lärarnas vanligaste betygsfrågor till Skolverket.

Annons
Betyg & bedömning

Samlat

Här hittar du artiklar som berör betyg och bedömning.

Nyanlända

Samlat

Här har vi samlat artiklar som handlar om nyanlända elever.

Annons
Läsarfrågan

Samlat

Här hittar du svar på läsarfrågor om knepiga lärarsituationer, undertecknade Margareta Normell, lärare, psykoterapeut och författare.

Annons
Annons
Annons
Annons