Efter KD:s modersmåls-förslag: ”Bygg istället upp kunskap om skolämnet”
Debatt ”Att bedriva modersmålsundervisning och utbildning för modersmålslärare är en insats för samhället. Modersmålslärare fungerar som en länk mellan skola, föräldrar och det omgivande samhället, och de gör integrationen lättare både för individen och för samhället”, skriver debattörerna.
Ett av de mer etablerade svenska politiska partierna, Kristdemokraterna (KD), föreslår så sent som i oktober i år en nedläggning av skolämnet modersmål. Motiven är bland annat ekonomiska, en besparing på en miljard kronor, men också att det råder brist på behöriga modersmålslärare.
KD hänvisar till en rapport från Skolinspektionen som visar på att modersmålsundervisningen fungerar dåligt. Inger Lindberg, professor emerita i tvåspråkighet och en av författarna till Vetenskapsrådets (VR) forskningsöversikt om flerspråkighet, svarar i en intervju på Sveriges Radio att ämnet modersmål behövs för kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever, vilket också de sammanställda forskningsresultaten om flerspråkighet på VR:s hemsida visar: det är viktigt att få utveckla sitt modersmål, oavsett om det är svenska eller ett annat språk, för den allmänna kunskaps- och identitetsutvecklingen (se även SVT:s intervju med professor Christina Hedman, vars forskning just pekar på vikten av modersmålsundervisning för flerspråkiga barns kunskapsutveckling).
Förslaget om att lägga ner modersmålsundervisning är ett “samhällspessimistiskt” förslag. De brister som kan konstateras åtgärdas inte bäst genom att lägga ner modersmålsundervisning – så skulle vi väl inte göra med andra ämnen?
Vi ska väl få känna oss trygga med att den svenska skolan ska få präglas av en demokratisk anda, i enlighet med skollagen, språklagen, Barnkonventionen och Sveriges grundlag och inte fråntas denna trygghet så fort det ska sparas pengar.
Att bedriva modersmålsundervisning och utbildning för modersmålslärare är en insats för samhället. Modersmålslärare fungerar som en länk mellan skola, föräldrar och det omgivande samhället, och de gör integrationen lättare både för individen och för samhället. Att i Sverige ha tillgång till kulturell kompetens och språk som talas runt om i världen är dessutom en enorm rikedom för landet och en nödvändighet för näringslivet.
Modersmål är ett skolämne som härstammar från sjuttiotalet. Den så kallade hemspråksreformen skedde som ett led i att ta ansvar för integrationen av de invandrare som Sverige under 60-talet bjöd in för att driva den ekonomiska tillväxten.
Tvåspråkiga barn, till invandrade föräldrar eller tillhörande inhemska minoriteter, behöver undervisning i sitt minoritetsspråk för att kunna bygga upp sin identitet och kunskap precis som enspråkiga barn, i enlighet med den svenska skolans utpräglat demokratiska anda och numera i enlighet med Sveriges Språklag (2009) paragraf 14.
Mer än 50 års forskning visar att modersmålsundervisning och flerspråkighet ger kognitiva och sociala fördelar, men föga förvånande pekar forskningen också på att negativa attityder mot minoritetsspråk, otillräckliga resurser eller bristande lärarutbildning urholkar dessa fördelar.
Problemet är inte utbudet av utbildningar, eller en ovilja att utbilda sig och bli behörig modersmålslärare, utan samordningen på riksnivå, och därmed otydligheten i vad som gäller för att bli behörig, legitimerad modersmålslärare. Skolverket satsade på fortbildning för denna lärargrupp så sent som 2017 och de flesta lärosäten i Sverige ger utbildning till modersmålslärare. Lunds universitet startade till exempel en ny utbildning för modersmålslärare så sent som 2019, med nära anknytning till modersmålsundervisningen i kommunerna och i samarbete mellan lärare och forskare från de Humanistiska och teologiska fakulteterna, som utbildar studenter i humanistiska värderingar, som tex att göra människosynen och horisonten lite vidare.
Helen Avery, forskare vid Centrum för Mellanösternstudier, Lunds Universitet/Lektor i arabiska Linnéuniveristetet
Petra Bernardini, docent i romanska språk/studierektor för modersmålsundervisning och studiehandledning, Lunds Universitet
Anna Flyman-Mattsson, docent i svenska som andraspråk, Lunds Universitet
Sinikka Neuhaus, utbildningschef, utbildningsvetenskapliga institutionen, Lunds Universitet
Marianna Smaragdi, lektor i nygrekiska/grundutbildningsprefekt för Språk- och litteraturcentrum, Lunds Universitet
Ann-Kristin Wallengren, prodekan för grundutbildningen vid Humanistiska och teologiska fakulteterna, Lunds Universitet
- Detta är en debattartikel. Det är skribenterna som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Skolvärlden.