Efter kraftiga kritiken – nu ska regeringen utreda BEO

Barn- och elevombudet (BEO) sätt att driva skadeståndsärenden där elever känner sig kränkta har flera gånger under den senaste tiden väckt kritik.

Skolvärlden har tidigare belyst det fallet som rör en lärare som lyfte undan en pojke som enligt läraren blockerade vägen för andra, som just nu är uppe i Högsta domstolen. Både tingsrätt och hovrätt har bedömt att läraren agerat inom regelramarna, men trots det fortsätter BEO att driva att ett skadestånd på 10 000 kronor ska betalas till eleven. 

Förra veckan kunde DN även avslöja att det riktats hård kritik mot Barn och elevombudet även inom den egna myndigheten. 16 utredare och jurister inom Skolinspektionen har riktat stark kritik mot BEO och menar att den egna myndigheten driver skadeståndsärenden där elever har blivit kränkta alldeles för långt.

Läget har fått regeringen se över myndighetens roll. Men huruvida BEO ska läggas ned är dock för tidigt att säga, berättar utbildningsminister Anna Ekström. 

– Det är något som man kommer att titta på, säger hon till DN. 

Översynen kommer att ske inom ramen för januariavtalet, där det redan finns en skrivning om att myndighetsstrukturen på skolområdet ska ses över.

Bland annat handlar det om att se över ansvarsförhållanden och gränsdragningen mellan olika skolmyndigheter. Detta för att undvika att skolor ska få olika besked från olika myndigheter.

– Nu går vi vidare med det och ser över rollfördelningen mellan BEO och Skolinspektionen. Jag vill att det ska vara ordning och reda på myndighetssidan, och kan ju förstå om det blir förvirrat för skolorna om det kommer olika besked från de olika skolmyndigheterna, säger Anna Ekström till DN.

Åsa Fahlén, ordförande vid Lärarnas Riksförbund, välkomnar regeringens besked att se över myndighetens roll. 

– Jag tycker att det är bra. För det är helt klart så att det finns mycket osäkerhet kring vad det är som gäller, om man ser ur ett lärarperspektiv. Det finns undersökningar som visar att lärare låter bli att ingripa trots att man tycker att man borde så låter man bli på grund av rädsla att bli anmäld. 

Det här skapar en helt orimlig situation, menar hon.

 – Det skapar både en väldigt dålig arbetsmiljö för lärarna, men det blir inte bra för eleverna heller. Jag tycker det är bra att man därför ser över detta för att skapa klarhet och tydlighet kring vad som gäller, säger Åsa Fahlén.