kameraovervakning

En av de 10 kameror som sitter uppe på Vipans gymnasieskola och Robert Jivegård, kommunombud för Lärarnas Riksförbund i Lund. Bilden är ett montage.

| Foto: Privat, Andreas Hillergren
Bevakning

Efter övervakningskritiken – skolans kameror plockas ner

Kamerabevakningen inne på gymnasieskolan Vipan har fått lärarfacken att reagera starkt. Lunds kommun svarar nu på kritiken och meddelar att alla kameror ska monteras ner, men frågor kvarstår enligt facken.

Övervakningskamerorna inne på Vipans gymnasieskola i Lund har suttit uppe sedan 2011. Men det är först nu som bevakningen har kommit till lärarfackens kännedom.

Larmet kom efter ett skolmöte i oktober. Bland den interna informationen kunde personalen läsa att vissa av skolans kameror inte längre fungerade och inte kunde repareras eftersom tillstånd saknades. Uppgifter som fick en medlem i Lärarnas Riksförbund att reagera.

– Skolledningen skriver själva i sina anteckningar att tillstånd saknas och när en medlem sedan uppmärksammar oss på detta är det klart att vi kontaktar kommunen, säger Robert Jivegård, LR:s kommunombud i Lund.

I ett brev som även Lärarförbundet, Kommunal och Vision har skrivit under kräver LR svar av utbildningsförvaltning­en på varför gymnasieskolans korridorer bevakas och vem som har tillgång till filmer­na. 

– Att vara övervakad på sin arbetsplats riskerar att bli integritetskränkande. Det är väldigt viktigt att man är försiktig med kameror och hur de används. Antingen ska skolan ha ett system som fungerar och som man har tillstånd för, eller så har man inga kameror uppsatta, säger Robert Jivegård.

Innan kamerabevakning monteras upp menar han att det är viktigt att skolan analyserar vad kamerorna ska åstadkomma och om det går att uppnå med ett annat tillvägagångssätt.

Robert Jivegård.
Robert Jivegård. | Foto: Andreas Hillergren

– Har man fått ett tillstånd efter att ha utrett vilka behov som finns för att öka tryggheten med hjälp av kameraövervakning är det klart att det är okej. Men först ska alla andra åtgärder för att kunna få fram samma eller bättre effekt undersökas och i första hand vidtas. Har man istället kameror som inte fungerar och sköts på rätt sätt invaggas man i en falsk trygghet

Enligt Lärarnas Riksför­bund har kamerabevak­ning tidigare diskuterats som en väg att öka säker­heten på kommunens gymnasieskolor. Efter ett stort antal skolbränder har värmekameror monterats upp på några av skolorna, men inga tillstånd om kameraövervakning inomhus har beviljats.

Fackets uppfattning centralt i Lund har således varit att det inte funnits några kameror på skolorna. Detta trots att det sitter tydliga skyltar vid ingångar på Vipan om att där finns kameraövervakning, skriver Sydsvenskan, som var först med att rapporterar om händelsen.

– Det är väldigt viktigt att det finns en samverkan och en riskbedömning men i det här fallet kan vi inte se att något av detta har skett. Varken när det kommer till att sätta upp kamerorna på skolan, eller nu när kommunen skriver att de ska montera ner dem, säger Robert Jivegård.

Lunds kommun har nu svarat på de fackliga organisationernas brev där de bland annat kräver besked om var kamerorna på Vipan sitter, när de har varit igång och vem som har kunnat ta del av inspelningarna.

Enligt kommunen handlar det om totalt tio kameror på fyra olika platser. Kamerorna monterades upp 2011, 2017 och 2017, sitter inomhus men ska inte ha filmat platser dit allmänheten har tillträde, som exempelvis skolans reception, butik eller restaurang.

Kommunen skriver att det därmed inte krävts några tillstånd, men medger samtidigt att fel har begåtts och att samtliga kameror kommer att plockas ner.

– Det har varit otydligt, eftersom vi inte haft någon klar policy. Och vissa sa­ker som krävs enligt GDPR har inte gjorts på rätt sätt, säger Stefan Norrestam

Stefan Norrestam.
Stefan Norrestam. | Foto: Kennet Ruona

, utbild­ningsdirektör i Lunds kommun, till Sydsvenskan.

Robert Jivegård menar dock att flera av fackets frågor fortfarande är obesvarade. Under fredagen kommer LR och Lärarförbundet träffas för att gå igenom och besvara kommunens besked.

– Detta är en del av arbetsmiljön som vi inte är vana att hantera och vi har fortfarande en del frågor vi vill ha svar på. Det handlar framförallt om hur många kameror som faktiskt är uppsatta, varför inte frågan har tagits upp i samverkan eller MBL och bristen i relation till dataskyddsförordningen, säger Robert Jivegård till Skolvärlden.

Vad gäller den svenska lagstiftningen kring kamerabevakning så är den restriktiv och kräver att varje skolenhet skickar en individuell tillståndsansökan till Datainspektionen.

– Skolor behöver ha tillstånd för kameraövervakning om man ska bevaka en plats dit allmänheten har tillträde. Vad gäller just skolor anses skolgårdar och fasader generellt vara platser dit allmänheten har tillträde medan till exempel tak inte anses vara det, säger Sebastian Caicedo Gordh, jurist på Datainspektionen.

När det kommer till inomhusmiljöer så anses allmänheten ha tillträde till ytorna från huvudentrén på skolan fram till expeditionen på skolan. Kameraövervakningen av dessa ytor är därmed tillståndspliktiga. Övriga ytor inne i skolbyggnaden, som till exempel klassrum, anses däremot inte vara platser dit allmänheten har tillträde och är inte tillståndspliktiga.

– Men bara för att man inte behöver tillstånd så är det inte fritt fram att börja kameraövervaka hur som helst. Man måste fortfarande se till att reglerna i dataskyddsförordningen och kamerabevakningslagen följs.

– Det handlar till exempel om att man ska ha ett berättigat ändamål med bevakningen, måste ha en laglig grund för bevakningen, måste informera om bevakningen och minimera den så att man inte bevakar mer än man behöver eller spara material längre än vad man behöver, säger Sebastian Caicedo Gordh.

Datainspektionen har haft enskilt ansvar för tillståndsgivning sedan 2018. De har hittills fattat beslut i sammanlagt 147 ärenden gällande skolor och förskolor. Sammanlagt 91 ansökningar har beviljats helt eller delvis och i 15 ärenden har ansökan avslagits i sin helhet.

– Generellt sett när det gäller avslag på ansökningar om kameraövervakning så är det för att man inte anser att bevakningsintresset på platsen väger över integritetsintresset för den som ska bli bevakad.

Sebastian Caicedo Gordh.
Sebastian Caicedo Gordh. | Foto: Privat

För närvarande har Datainspektionen 193 öppna ärenden gällande skolor och förskolor, varav ett av dem är en ansökan från Lunds kommun gällande Vipans gymnasium. Ärendet inkom den 31 juli och är alltså fortfarande öppet.

Sebastian Caicedo Gordh uttalar sig inte om specifika fall men påpekar att integritetsintresset generellt väger väldigt tungt i byggnader där det vistas elever. Särskilt eftersom det råder skolplikt och eleverna inte har något val utan måste befinna sig i lokalen.

– På ett generellt plan anses det väldigt integritetskänsligt att bevaka barn. Deras personuppgifter anses mer skyddsvärda och känsligare att behandla än vuxnas,säger Sebastian Caicedo Gordh.

Han fortsätter.

– Det är väldigt viktigt när man bestämmer vad man ska kameraövervaka att man har sett över andra alternativ, till exempel förbättrad belysning, bättre larm, fler lås, patrullering med väktare. Kameraövervakning är inte något man ska göra i första hand utan det är viktigt att säkerställa att bevakningsintresset väger tyngre än integritetsintresset.

Skolvärlden har sökt kommunens utbild­ningsdirektör Stefan Norrestam. Han vill inte lämna ytterligare kommentrarer utan hänvisar till svaret till de fackliga organisationerna.

Kommentera

LÄRARNAS RIKSFÖRBUND

Box 3529
103 69 Stockholm
Sveavägen 50

SKOLVÄRLDEN

Box 3265
103 65 Stockholm